Matchkrönika: Det här kallar jag hockey!
En skön revansch mot Växjö.

Matchkrönika: Det här kallar jag hockey!

Det blev spänning, och det blev framförallt tre poäng.

Dagen började inte alls bra. För det första fick jag ytterst lite sömn, och det berodde på mitt knä som sved. Det var efter igår – då vi spelade fotboll i Skol – SM inomhus. Eftersom jag var målvakt så bränner man lätt upp sina knän, och det var precis vad jag gjorde. Samt att jag fick en boll på käften som träffade så pass illa att jag än idag är öm. När jag steg upp på morgonen kände jag också att jag hade träningsvärk. Inte så lustigt – då det var ett tag sen man tränade. Trots smärtan gick tankarna på något helt annat – matchen ikväll.

Jag var, med min mor och bror, först på plats. Precis som senast mot Nybro var vi där först av alla. Nästan som en liten ritual har det blivit, i alla fall två matcher i rad.
Folket började fylla bortklacken och förhoppningarna för ännu en trevlig match kändes nära. För när man ser massa leksingar komma sjungandes och ställa sig i klacken för att stötta fram sitt lag. Det är då man tänker: ”En gång leksing – alltid leksing.”

Uppvärmningen såg bra ut. Man såg att Leksand hade tagit sig ner till Småland för att ta sin revansch från senaste mötet. Taggade spelare som ville vinna.
Efter uppvärmningen gick spelarna in i en gång, precis vid klacken då hallen var byggd så. I vanliga fall öppnade man dörren bakom målet, men eftersom Växjöspelarna fortfarande var kvar på planen och värmde så fick de andra gå in i en annan gång. En gång som var precis nedanför oss i klacken. Varje gång en spelare gick ut till omklädningsrummet så hyllades dem med varma applåder. En del visade sin tacksamhet och gjorde en vink tillbaka. Det är kärlek.

Första perioden började riktigt bra för Leksands del. De första tio minuterna kunde man verkligen kalla för daladans. Det var mer eller mindre spel mot ett mål då, men Leksand brände sina chanser precis som vanligt. Sen fick Leksand en utvisning och smålänningarna skulle få chansen att komma in i matchen.
De tog vara på sin chans och gjorde 1-0. Kanske inte helt rättvist, men det är ju så typiskt Leksand så att man nästan visste om det innan.
Skottstatistiken var dock jämnare, 10-9 till Leksand.

I andra perioden kom vändningen. Det var inte lika stor dominans som i första, men Leksand ville fortfarande göra mål. Och det gjorde de till slut genom dansken Morten Green som var het den här aftonen.
Växjö skapade några fina chanser sen, speciellt i sina powerplay. Men Puurula gjorde än en gång en fin match och plockade många puckar och spelade oerhört stabilt.
Men den här perioden skulle visa sig vara dalalagets period (målmässigt). 2-1 kom genom Gabriel Karlsson som med sin styrka och envishet tar sig in i Växjös zon och lägger in pucken i mål – helt på egen hand. Och så skönt det var, klacken skrek verkligen ut sin glädje och trycket fortsatte från leksingarna på bortastå.

Tredje perioden skulle bli en riktig rysare minsann. En sån där period då man håller andan vid varje anfall och bönar och ber för att det ska gå Leksands väg.
Det började också på bästa sätt. Leksand klarade av ett numerärt underläge och Janne Huokko fick pucken precis när han kom ut från utvisningsbåset. Han kom fri och gjorde sin specialare – slagskott. Visst satt den, vilket viktigt mål! Klacken exploderade än en gång och skrek ut sin glädje. Nu kändes det som om vi hade matchen och kunde fixa det här. Det stod ju trots allt 3-1 nu. Men i hockey kan allt hända – och det är precis det jag älskar med den här sporten!
Växjo hade inte gett upp. De ville visa sin hejande klack att de ville ha med sig poäng. Reduceringen blev också ett faktum då Torsten Yngvesson gjorde 3-2 i powerplay.
Det var match igen!
Jag var sjukt nervös och visste inte vad jag skulle ta mig till. Men det var bara att sjunga vidare och heja på sitt lag. Trots att käken värkte – men det kan man inte tänka på i såna här lägen.
Sen fick Leksand powerplay och nu fanns chansen att punktera matchen. Det började lite segt i powerplayet och såg ut att rinna ut i sanden till en början. Men sen lyckades de inta sina positioner, och till slut hade Morten Green pucken och öppet mål. Pang och 4-2. Green visade glädjen till klacken och vinkade till dem, och vi sjöng för att visade hur mycket det målet betydde för oss!
Men som sagt, i hockey kan allt hända och matchen är inte slut förrän signalen går.
Med två minuter kvar tog Växjö ut målvakten och pressade tillbaka Leksand. De kunde inte hålla emot och reduceringen till 4-3 var bara att inse. Två minuter av nervositet var kvar, och herregud så skönt det var när Leksand grejade det. Leksand fixade tre poäng till slut mot ett hemmastarkt Växjö som vann skotten!

Klackmatchen då? För det första vill jag tacka Växjö för en bra inramning. Till skillnad från deras konkurrenter i Småland så sjöng de om sitt lag och det hördes ibland riktigt tydligt. Även i motgång!
Leksandsklacken var dock inte sämre och ville hela tiden få fram sitt lag. Jag vill ge den här matchen ett oavgjort resultat och än en gång tacka för stämningen, både Tokiga Masar och Lakers klack.
Nästa gång jag, och alla andra Tokia Masar, kommer till Växjö är det masinvasion som gäller. Precis som banderollen visade som någon hade i klacken. Ett varningstecken, sen stod det: ”Masinvasion Växjö 14/1.” Formidabelt! Jag längtar redan.

Jag hade en riktigt bra kväll där jag bjöds på spänning, stämning och allt det som hör till hockeyn! Trots att det inte var världens bästa match så innehöll den så mycket annat.
Några andra som hade en bra kväll var förstakedjan med Jens, Challe och Pasi. Varje gång de var inne skapades det farligheter och tempot höjdes några snäpp. Jag tror vi har hittat den där vinnande kedjan nu.

Matchens lirare.
3.
Bäst var nog Gabriel Karlsson som efter sitt mål slet något kopiöst resten av matchen. Det märktes att målet gav honom självförtroende.
2.Joni Puurula är mannen som ger oss säkerhet där bak. En del räddningar var världsklass!
1. Morten Green blev en av matchen artister med sina två mål.

Matchfakta

Växjö - Leksand 3-4 (1-0, 0-2, 2-2)

Första perioden:
1-0 (17.44) Robert Rosén (Marcus Weinstock, Johan Andersson), spel fem mot fyra

Andra perioden:
1-1 (21.51) Morten Green (Pierre-Edouard Bellemare, Niko Mikkola)
1-2 (23.19) Gabriel Karlsson (Magnus Österby, Roman Vopat)

Tredje perioden:
1-3 (43.07) Jan Huokko (Ilkka Vaarasuo)
2-3 (44.41) Torsten Yngveson (Daniel Ström), spel fem mot fyra
2-4 (51.46) Morten Green (Pasi Saarela, Jens Bergenström), spel fem mot fyra
3-4 (58.27) Johan Andersson (David Holmqvist)

Skott: 33-19 (9-10, 14-5, 10-4)
Utvisningar: Växjö 10 minuter, Leksand 20 minuter
Domare: Pehr Claesson
Publik: 3 611

Tim Wenemo2006-11-22 23:39:00
Author

Fler artiklar om Leksand