Wisla Plock - Slask Wroclaw1 - 1
2-0 mot Arboga
Klart bästa resultatet i år, inte nog med att det blev tre poäng - Huddinge höll nollan också! (Foton av Anders Pemer)
Mot Arboga hade Huddinge en av sina få fina sviter mot någon av motståndarna i årets serie. Huddinge hade nämligen aldrig inför kvällens match tappat någon poäng hemma mot Arboga. En ganska "tung" svit att ännu en gång försöka slå vakt om, och det kändes bra öppet. Inför bortamatchen mot Arboga tidigare i höst kändes det - i och med tabelläget, då som nu - inte på något sätt självklart att vi skulle behöva åka hem som förlorare över huvud taget, och torsk 2-7 borta mot just Arboga kändes som väldigt ologiskt och oväntat stora siffror då. Och var väl lite väl stora siffror även sett till hur matchen såg ut. Den gången ökade Arboga på till både 2-0 och 3-1 i första perioden i lägen då huddingekvitteringar absolut hade känts som det mest logiska nästa målet de sista minuterna. Sedan fick Arboga någon slags lidnersk knäpp och hade några lyckominuter i början av andra perioden.
Inför årets hemmamatch mot Leksand hade Huddinge inte förlorat på hemmaplan mot masarna (3-3 1991 och seger 3-2 1992), men då kändes det inte direkt som någon skräll att den sviten skulle kunna tänkas spricka, och också gjorde det. Kvällens svit kändes som sagt betydligt mer öppen. Och kvällens resultat kunde bli en rätt bra värdemätare på resultatet senast i Arboga? Skulle Arboga komma och knäppa oss på näsan och visa att 7-2 inte var någon som helst tillfällighet?
Nej, så blev aldrig riktigt fallet. Det blev en tät och intensiv fredagsdrabbning, som kunde ha förtjänat avsevärt mer än pinsamma 216 åskådare i en fredagsmatch i Sveriges näst högsta hockeydivision. Fast då hade det nog behövts bättre ordning på den röststarka och väl i och för sig till största delen någorlunda sansade arbogaklacken på plats. Men några element i densamma hördes och även syntes mest, och det var inga barntillåtna beteenden. Yttranden i gästboken beskriver redan ett skräckexempel såsom en pappa som gått på matchen med sin lille son, och som nu inte tänker gå på hockey på ett bra tag igen, och kritiserar att inte dessa personer helt enkelt kastades ut ur arenan. Övertecknad anser också mot bakgrund av det beteende som visades upp, att de värsta syndarna borde ha visats ut från hallen. Det var riktigt beklämmande att skåda.
På isen utspelades som sagt kvällens huvudnummer, HockeyAllsvenskans jumbofinal mellan hemmalaget Huddinge och gästande Arboga som alltså låg fem poäng före i tabellen. Men Huddinge visade omedelbart att man hade siktat in sig på att krympa det avståndet till bara två poäng. I andra minuten kom matchens första utvisning på gästernas Martin Franzén, och Huddinge fick till ett helt okej power play en rätt stor del av den tiden. Mål blev det dock inte, och spelet kom sedan att bölja fram och tillbaks en del. I åttonde matchminuten kom dock tvillingarna och Christer i ett riktigt fint anfall, där Chrille blev sist på pucken och gjorde sitt första mål i serien i år! 1-0!
Sedan sjönk dock effektiviteten betänkligt, det skulle ju bara bli ett mål till, knappt 40 minuter senare, framme i tredje perioden. Båda lagen spelade ganska frejdigt, men hade svårt att komma till avslut. 6-5 i skott i andra perioden och 7-5 i tredje är ju inga direkt astronomiska siffror.
I Huddinge stod Pontus i mål och vartefter tiden gick började det stå mer och mer klart att det kanske kunde bli hans premiär med att hålla nollan i HockeyAllsvenskan. När så Dick utökade ledningen till 2-0 i tredje perioden blev det än mer intressant, skulle vi kunna både ta tre poäng och t o m hålla nollan?
Arboga har ju varit hyperfarliga i de tre senaste mötena, bortamatchen i höst, och de två mötena i kvalserien i vintras. Båda bortamatcherna har Huddinge alltså förlorat, och förra hemmamatchen låg vi ett tag under med 1-4 och det var en rent heroisk insats att det vändes till seger med 5-4. Så nog undrade man långt framme i slutminuterna om Arboga skulle få hål på Pontus, och sedan av bara farten göra ett mål till. Och kanske ännu fler, oavsett om i full tid eller i sudden?
Drygt tre minuter före full tid tog Arboga ut Mikael Bohman för att pressa på med sex man, och spänningen blev verkligen oliiiiidlig. Arboga ställde upp fint och låg på ena stunden, huddingespelare hade pucken och försökte förgäves pricka in den i det tomma målet i nästa. Det blev till sist varken eller, de 2-0 stod sig. Äntligen en hemmamatch mot en bottenkonkurrent som kändes klart möjlig att vinna, och som också slutade i tre poäng!
Huddinge - Arboga 2-0 (1-0, 0-0, 1-0)
Första perioden:
1-0 (07.40) Christer Andersson (Victor Ahlström, Oscar Ahlström).
Tredje perioden:
2-0 (46.45) Dick Axelsson (Jimmy Ahnelöv, Viktor Tokaji).
Skott: 23-17 (10-7, 6-5, 7-5).
Utvisningsminuter: Huddinge 16 minuter, Arboga 14 minuter.
Domare: Yosef El-Natour.
Publik: 216. (Usch, så dåligt.)
Matchens stjärnor:
Huddinge
3. Christer Andersson
2. Anders Adler
1. Pontus Sjögren
Arboga
3. Joachim Leijon
2. Mikael Bohman
1. Fredrik Sandgren
