En av de största
Golden Hill fick sig en pratstund med AIK:s Kapten. En pratstund som handlar om allt från missad Play Off-plats till att David Engblom kommer att vara två matcher ifrån att bli meste spelaren i AIK:s historia i och med denna säsong, om Engblom spelar alla matcher.
Det har tagit tid att få fatt på AIK:s Kapten David Engblom. Första intervjun skulle göras i och med att Engblom gjorde sin 500:e match i AIK-tröjan, men av detta blev det ingenting, beroende på jobb, matcher och så vidare. Men skam den som ger sig. Nu fick i alla fall Golden Hill sig en pratstund med en av de absolut största i AIK:s hockeyhistoria.
Den 2 juni fyller David Engblom 30 år. Men med tanke på hur länge Engblom spelat i AIK så skulle han lika gärna kunna fylla 40 år. Som tur är, så har han några år kvar att spela och då förhoppningsvis i AIK.
Säsongen 07/08 kommer Engblom passera Hockeylegenden Peter Gradin i antal spelade matcher i AIK-tröjan, men det är inget som Engblom tänker på.
- Jag kan inte jämföra mig med andra spelare. Peter har spelat i högsta divisionen så länge och valt att stanna hela tiden så det han har gjort är riktigt stort.
För tolv år sedan kom en blyg kille in på Bosön för sitt första träningspass med AIK. Engblom skulle fylla 18 år månaden efter och nu skulle han alltså träffa dom ”stora” grabbarna i AIK.
– Jag var jätte nervös och inte direkt kaxig. – När jag var runt 15 år så pryade jag hos Roger ”Roggan” Andersson, så några spelare hade jag sett, men nu skulle jag träna med dom själv, och det gjorde mig nog extra nervös.
Vad fick du för känsla när du stod där med spelarna?
- Bara att dom var väldigt stora. Jag sa nog inte många ord.
Tog dom väl hand om dig?
- Dom var kanon, tror jag, skrattar David. Kommer faktiskt inte ihåg så noga. Jag överlevde ju och sitter här nu, så det måste ha gått rätt bra ändå.
Hur var träningarna då mot nu?
- Riktigt tuffa. Vi spelade innehockey och körde mycket tacklingar. Dom spelare jag minns mest var nog Hävelid och Ahlström när det gällde träningarna.
Du var ung för att vara med i A-laget, hur gick det för dig?
- Nja, det blev ju inte direkt överflöd av matcher så jag och Johan Åkerman fick spela några matcher i Vallentuna. Juniorerna, var inget alternativ då. Nu blev det bara under två veckor för sen blev Lehmann skadad och jag fick chansen att spela lite mer. I alla fall göra inhopp.
Säsongen 99/00 blev ingen rolig säsong?
- Nej fy. Den ska man nog egentligen glömma, fast den finns ju där oavsett egentligen.
Du blev utlånad till Hammarby?
- Ja, jag gjorde bara två – tre byten varje match och jag ville spela. Per Mårts hade väl inte det förtroendet för mig som jag hade hoppats på, så dom löste det med Hammarby.
Hammarby, hur kändes det?
- Ja du, det var fasen så mycket bättre än som till exempel Henrik Tallinder som fick flytta till Piteå. Jag fick byta omklädningsrum i princip, det var den enda skillnaden. Fem meter från AIK:s.
Men tröjan då, försöker jag att pressa Engblom, men på sitt lugna sätt så svarar han bara, - Äh, vad då, jag skulle ju bara spela hockey. Sen blev det bara sex matcher så det var väl inte så farligt, flinar David
Efter denna sejour så blev det återigen AIK?
- Jo men det blev inte mycket av det. Jag bröt armen och sen var den säsongen total förstörd.
Man kan se att Engblom tänker tillbaka till den tiden och hur jobbigt det var. Men sen lyser han upp igen och berättar att Skellefteå AIK tog kontakt med honom och att han tackade ja direkt. Eftersom han inte fick förnyat kontrakt med AIK så ville David bara bort. Börja om på nytt och snabbt skulle det gå.
Men var det inte en stor förändring att komma dit upp, säger jag och tittar upp i taket, för att förklara Norrland på något konstigt sätt.
- Nej, jag var ju inte direkt glad när jag inte fick förnyat kontrakt av AIK och jag kände att jag ville börja om. Skellefteå hade en bra organisation och det kändes som att jag kunde börja om på nytt.
Gick det bra för dig i Skellefteå?
- Det var en rätt tung höst, men jag fick spela med Björn Lavander (han spelar i Björklöven nu) så poängmässigt gick det bra. Resten kan man lika gärna glömma. Två säsonger som var riktigt tunga.
Och Skellefteå åkte ur högsta serien?
- Ja och jag åkte hem igen. Tänkte totalt lägga av med hockeyn. Var så less på allt. Det var inte mycket som talade för att jag skulle fortsätta.
Men du kom tillbaka till AIK?
- Min agent hade bra koll på AIK och han tyckte att det var ett bra alternativ och att jag skulle ge dom en chans.
Vem var tränare då som fick dig att vilja gå tillbaka?
- Justeräng och Kari Jahonen. Jag var med på is i april fram till juli och fick besked att dom ville ha mig kvar.
Vad var din roll i laget?
- Att vara jobbig, ler David. Lirade i fjärdeformationen och skulle in och tacklas och checka och bara vara allmänt jobbig.
Nu är du center, när började du spela i den positionen, med tanke på att du mest skulle in och vara jobbig spelare tidigare?
- Det var nog Sandlin som gjorde mig till center. Jag är ju ingen målgörare, så det kändes som en rätt naturlig plats för mig.
När detta kommer på tal så frågar jag Engblom vad han själv tycker om sig som spelare?
- Få höra hur du ser på mig och vilken roll jag har, säger han och flinar.
Ska jag svara helt plötsligt på hur du är som spelare, okej.
- En hårt arbetande spelare, som är duktig på att forechecka och som gör ett enormt arbete defensivt. Helt ovärderlig i spel i numerärt underläge.
Är jag rätt på rätt spår, frågar jag lite tyst?
- Ja då, jag är ju en spelare som gillar att spela defensivt och ser mig nog som en defensiv spelare som kan vara jobbig. Eftersom jag inte är en målgörare så gör jag hellre grovjobbet.
Nu har jag åter tagit tag i taktpinnen och börjar fråga lite om säsongen som var. Engblom ruskar på huvudet och det känns som att han inte är nöjd.
- Det var en skit säsong från min sida. Skadad två gånger och spelet stämde bara inte. Svårt att förklara, men det kan inte bli sämre.
Blev du påverkad av de nya reglerna?
- Egentligen inte, men tydligen blev jag det ändå, hur märkligt det än låter. Jag brukar inte spela med klubban på det viset, trodde jag i alla fall, men tydligen så gör man det utan att tänka sig för.
Men konsekvensen hos domarna då, vad anser du om den?
- Jag tycker nog att dom håller en bra nivå. Fast visst är det lättare med vissa domare än andra. Tror att det skulle bli enklare om vi spelare kunde kommunicera bättre med domarna i stället för att dom bara vänder ryggen till. Det är få som gör det, men det blir bara irriterat.
Vad säger ni till domaren när ni är framme vid ett domslut till exempel.
- Jag vet inte, det är ju olika varje gång, men jag (kan bara prata för mig själv) brukar väl tala om hur vi laget ser på domslutet.
Ibland undrar man ju, eftersom jag aldrig varit med om att en domare ändrat ett domslut efter protester?
- Det kommer dom aldrig att göra heller, men kan man föra en vettig dialog så kanske dom ser lite annorlunda på spelet.
Är det skillnad på om en domare exempelvis spelat själv tidigare?
- Jag tycker det. Dom förstår spelet samtidigt som dom är öppnare för en dialog.
Du tycker för egen del att säsongen inte var lyckad, men hur tycker du att det var om du ser på laget som helhet?
- Vi kan ju bättre. Vi saknade effektiviteten i början av ett antal matcher där vi snabbt hamnade i underläge och det fungerar inte.
Huddingematcherna var inga höjdare?
- Nu blev jag skadad i första Huddingematchen, så jag såg bara slutet av tredje perioden, men det är just sådana matcher vi måste vara med från början. Det går inte släppa in dom i matcherna för att sen försöka jobba tillbaka utan vi ska ta tag i dessa på en gång.
Hammarby då?
-Det är alltid speciellt mot Stockholmslagen, sen spelar det ingen roll vilket lag det är. Många av oss spelare har mött varandra sen pojklagen och det ligger alltid mycket prestige i matcherna, men visst ska vi vinna. Nu satt jag på läktaren den sista matchen mot Hammarby, men det lär komma fler.
När börjar säsongen för er nu?
- Har inte riktig koll på datumet mer än att det är i mitten av april.
Och ditt personliga mål med AIK denna säsong?
- Att vi kommer högre upp i tabellen jämfört med förra säsongen.
Vad krävs för att ni ska nå detta mål?
- Att vi spelar bättre och gör mål, säger David och ser rätt allvarlig ut och tillägger, - men det är lika viktigt att ha en bra defensiv.
Till slut David, berätta något för oss som du ser som höjdpunkt inom hockeyn.
- Oj, det blir svårt, säger David och blir fundersam. –Jag kan ju självklart säga Boråsmatchen men jag är väldigt kluven till just den matchen. Det var ett gäng som följde oss hela grundserien i Division 1 och i kvalet. Sen när det blev dags för en avgörande då kom 5000 extra. Det var jättekul, missförstå mig inte, men hela den säsongen blev stor på något vis. Jag spelade min 400:e match och klacken sjöng och sjöng. Då gick det upp för mig hur stolt jag var. Jag valde att stanna, fast så många hade sagt åt mig att det var det största misstaget jag någonsin gjort. ”Matte” (Mats Christéen) kan gå och sjunga på den ramsan fortfarande.
Det största ögonblicket borde alltså vara att jag stannade kvar i AIK när degraderingen var ett faktum.
Jag tackar David för att han tog sig tid och hoppas att vi får chansen att göra om detta när det blir 600 matcher?
- Du vet, i hockey kan allt hända, så vi får se, man kan bli utbytt i morgon, avslutar David med ett skratt.
Fakta om David Engblom
