Krönika: Kortsiktig långsiktig lösning
Den gångna säsongen blev inte alls vad Leksingarna hade räknat med. Efter seriespelet som bjöd på massor av skrämselhicka, lyckades man inte alls i Kvalserien. Det blev till slut en femteplats och ännu en säsong i Allsvenskan. Den kommande säsongen skall inte samma misstag upprepas. Den här gången skall Leksand upp i Elitserien, kosta vad det kosta vill.
Säsongen 2006/2007 blev inte alls vad Leksingarna hade hoppats. Det hade utlovats en tvåårssatsning, men målet var självklart att gå upp så fort som möjligt. Hur det gick är vi alla smärtsamt medvetna om. Satsningen på juniorer dog ut halvvägs in på säsongen. Mattias Ritola, Niklas Bröms och Petter Ullman var några av de unga spelare som lämnade laget under säsongens gång. Istället prioriterade tränarparet Jukka Rautakorpi och Christer Olsson helt andra spelare, som till exemper Mike Siklenka, Patrik Wallenberg och Ilka Vaarasou. Ingen av dessa tre har fått förnyat kontrakt. Mike Siklenka stod visserligen för en del poängproduktion, men mest av allt syntes han i utvisningsprotokollet och det alldeles för många gånger! Patrik Wallenberg försökte, men blev aldrig den poängproducent man hade hoppats. Den unge finländaren Ilka Vaarasou skulle stabilisera upp försvaret, men visade sig ha svårt att hänga med i tempot många gånger.
Säsongens pendlare Niklas Bröms kom under säsongen tillbaka till Leksand, efter utlåningen till Arboga, på grund av skadeläget i LIF. Han svarade för flera riktigt bra insatser, men fick senare åka tillbaka till Arboga. Sådär höll det på ett par gånger, innan Arboga blev klubben som Niklas fick avsluta säsongen i. I dag verkar intresset för honom vara svalt från Leksands sida. Mattias Ritola valde att gå till Borlänge för att han fick för lite istid i Leksand. I dag återfinns han i AHL-laget Grand Rapids Griffins, där han skall spela till sig ett kontrakt. Petter Ullman drabbades av skador och hamnade så småningom i Örebro. Nu skall han vara på väg tillbaka till Leksand enligt Mikael Lundström.
Den kommande säsongen blir ingenting likt den föregående. Nu har man ett uttalat mål, en elitserieplats säsongen 2008/2009 - allt annat är ett misslyckande. Satsningen mot Elitserien har inletts. Ett nytt tränarpar, ett svenskt den här gången, i form av Tomas Kempe och Tomas Jonsson är presenterat och man har sagt sig vara muntligt överrens med en ny back. Man jagar dessutom en ny förstemålvakt, eftersom både Peter Hirsch och Joni Puurula fick lämna klubben.
Mikael Lundström har byggt en stomme, nu gäller det att bygga vidare på den. Det jag vill se är riktigt, riktigt bra spelare, låt oss kalla dem kortsiktiga lösningar med potential att bli långsiktiga. Det behövs spetskompetens, det räcker inte med Martin Bartek. Det behövs ungefär fem stycken spelare av Martin Barteks kaliber för att den kommande säsongen inte skall bli någon repris på den föregående. En förstemålvakt av hög klass borde dock vara högst prioriterat i dagsläget. En riktig matchvinnare, med potential att avgöra matcher på egen hand. Det väl bekanta namnet Johan Hedberg har nog dykt upp i huvudet både en och två gånger hos de flesta Leksingar. Man kan ju alltid hoppas.
Det är med spänd förväntan Leksingarna nu väntar på värvningar av klass. Det behövs spelare med elitserieklass för att nå det slutgiltiga målet. Det gäller nu att fylla ut truppen och bygga på stommen med riktigt, riktigt bra spelare. Spelare med hjärta finns det gott om i dagens lag, spelare med hjärna finns det också ett par. Det som behövs är spelare med både hjärta och hjärna, som kan lyfta laget mot nya höjder.
Jag brukar inte klaga, men just nu är jag ganska orolig - dock går inte riktigt att säga varför. Kanske är jag bara, som många andra, orolig att satsningen skall gå åt fel håll och att vi får uppleva ännu en säsong, som inte blev vad man hade räknat med. Nästa vår vill jag inte uppleva något annat än fest och segerjubel när Kvalserien summeras! Nu är det slut på gullandet. Nu skall ett nytt, tuffare Leksand ta klivet upp i Elitserien.
Nu blickar vi framåt!
