Krönika: Boorks förtroendekapital förbrukat
Leif Boorks satsning på bredd och stor trupp har hittills resulterat i en lång förlustsvit och en sista plats i elitserien. Redan efter nio omgångar har han förbrukat sitt förtroendekapital. Ledningen i Brynäs måste nu satsa på spetskompetens och en ny tränare.
Det har visat sig att en dålig start på elitserien nästan aldrig går att ta igen. Frölunda och Malmö började svagt förra året och lyckades aldrig reparera skadan under resten av säsongen. Enligt TV-sporten har det bara hänt en enda gång under de senaste elva åren att ett lag som legat på sista plats efter åtta omgångar lyckat ta sig till slutspel. Brynäs ligger nu efter nio omgångar sist efter med sju raka förluster. En svit som sannolikt inte går att reparera eller ta igen. Ska vi brynäsare nu sitta på läktarna, framför TV n och radioapparaterna i 46 omgångar och bara vänta på att kvalserien ska börja?
Vad gör ledningen i Brynäs och tränaren Leif Boork för att få till en förändring? I andra klubbar brukar tränaren få sparken eller så skaffar man spelarförstärkningar. Brynäs ledning har, åtminstone hittills, valt att lita på att Boorks auktoritet och erfarenhet ska ge en vändning. I mina ögon väljer Brynäs ledning att satsa allt på ett kort – samma kort som försatt oss i det läge vi nu är i. Leif Boork själv använder ett klassiskt retoriskt knep (ethos) för att övertyga omgivningen, nämligen att han är experten och därför inte kan ha fel. Förtroendet för Leif Boork har dock minskat inte bara i takt med att förlusterna kommit utan också för det sätt han för omvärlden förklarar varför det går dåligt.
Ett bra exempel är hur han hanterat uppkomsten av den långa förlustsviten. Den inleddes mot Södertälje borta. Många så kallade experter var kritiska till hans sätt att lämna nästan hela första och andra femman hemma den gången. I efterhand säger Boork till svenskafans.com ”att jag hävdar med en dåres envishet att jag gjorde rätt inför Södertäljematchen”, att laget fick en olycklig start och att ”vi hade behövt ett bättre målvaktsspel i den matchen”! Leif Boork ger alltså Korhonen skulden för förlusten efter att han släppt in två (kanske) billiga mål. Två insläppta mål i en match kan jämföras med snittet för föregående säsong som var 2,49. Boork överlåter alltså skulden för förlusten på Korhonen och säger ingenting om varför laget inte producerade framåt. Laget gjorde bara ett mål och orsaken var att nästan hela första och andra femman fanns hemma i Gävle. Leif Boork och inte Korhonen ska naturligtvis ha skulden för detta misslyckande. Med facit i hand är Södertäljematchen den första i en svit om (just nu) sju förlustmatcher i rad och det som startade det hela var en missbedömning från Boorks sida i laguttagningen. Om Leif Boork i efterhand hade medgivit detta hade vi i dag haft mycket större förtroende för honom. Det är lättare att ha förtroende för någon som medger sina misstag än för någon som med en dåres envishet håller fast vid att han inte kan ha fel.
Klubbledningen måste nu ge oss en strimma hopp och tillförsikt inför fortsättningen av ES. Både tränaren och laget har bevisat att man just nu är sämst i elitserien. Det behöver dock inte betyda att resten av säsongen måste bli en lång transportsträcka till kvalserien. Ledningen kan nu visa att man är beredd att ta till rejäla åtgärder för att bryta den långa förlusttrenden och att målet fortfarande är slutspel. Förtroendet för satsningen på bredd och stor trupp har minskat i takt med att förlustraden blivit allt längre och är nu nere i noll. För att snabbt vända läget måste det nu till en prioritering av spetskompetens. Det kan göras (1) genom att vi får en ny lösning på tränarsidan eller (2) genom förändringar i spelartruppen eller kanske båda delarna.
Enklaste lösningen brukar vara att ta in en ny tränare (1) och det är för min del den självklara lösningen nu också eftersom Leif Boork har satsat hela sitt förtroendekapital på upplägget med bredd och stor trupp. En fortsatt satsning på bredd och samtidigt plocka in cirka 8-10 poäng på de lag som nu ligger ovanför i tabellen är en omöjlig uppgift. Förändringar i spelartruppen (2) är också en möjlighet som redan nu används hos de andra elitserielagen. Man förstärker trupperna när intressanta namn dyker upp på spelarmarknaden eller lånar ut spelare som behöver mer speltid till andra lag. Den möjligheten har Brynäs redan valt bort i och med att man gått på Boorks linje med en stor och bred trupp redan från början. Alternativet att göra förändringar i spelartruppen tycks alltså inte finnas med nuvarande tränare. Detta talar också för en ny lösning på tränarsidan (1).
Brynäs har redan förlorat sju matcher och ligger sist efter nio spelade omgångar. Satsningen på bredd och stor trupp har inte varit framgångsrik. En förändring måste ske men den kommer inte av sig själv. Ledningen i Brynäs måste agera och genomföra en satsning på spetskompetens. En sådan omorientering tycks dock vara omöjlig med nuvarande tränare.
