Hur är det möjligt del 2
Del 2 i debatten om den backbrist som redan råder i svenskhockey. Efter att ha pratat med spelare, föräldrar och tränare. Har en bild av backkrisen blivit klarare, eller ska jag säga svartare?
Har pratat med några kollegor och bekanta vars söner spelar hockey i ungdomslag. Har även pratat med tränare och spelare.
Där man har en gemensam nämnare och det är just det här med backarna.
I ett lag med 18 utespelare vill 1 vara back.
1 spelare av 18 vill alltså vara back, har uttryckligen sagt detta. Övriga spelare då?
"Nä vem vill vara back, då syns man ju inte". Klart man vill vara forward och synas.
Pratade med en spelare i ett J-18 lag som spelade back i en match och frågade varför han spelade back och fick till svar att man rullar runt på backplats. Man har alltså så få spelare som vill spela back som man har tvingats tagit till ett rullande schema på vilka som skall spela på backplats bland forwards.
Hur sjukt är inte det?
Ska man verkligen ”tvinga” spelare att spela på backplats p.g.a. att det inte finns något större intresse för att spela back?
Hur jobbar man ute i klubbarna?
Hur försöker man motivera unga spelare att vilja bli backar?
Eller låter man bli bara för att man skall få ihop ett lag och roterar då spelare på backplats?
Är detta framtiden, en allround spelare som kan spela på vilken plats som helt i laget?
Är det inte dags att någon reagerar och tar tag i detta?
Förslagsvis förbundet och distrikten men även klubbarna.
Hur jobbar man med ungdomarna där ute i hockey Sverige?
