Matchkrönika: "Svårt att tro att dessa två stått i NHL"
Fantastiskt stämning, bra anfallsspel, dåligt försvarsspel, en katastrof till domare och två darriga målvakter. Så sammanfattar jag matchen mellan Leksand och Malmö.
Jag tänkte börja med domarinsatsen. Björn Larsson har tidigare varit lite av en personlig favorit faktiskt. Han har ofta varit bra i Allsvenskan och jag var inte förvånad över att han fick debutera i matchen mellan Linköping och Södertälje i Elitserien i måndags. Tyvärr gjorde han ingen vidare debut. Han bjöd Linköping på ett mål och stal ett från Södertälje. Jag förstod verkligen Strömbergs frustration efter matchen.
Nu var det åter Allsvenskan för Larsson, men det var ett möte som höll Elitserieklass vilket nog märktes på Larsson som inte alls var bra. Jag förstår även Malmöspelarnas frustration som de visade under matchen. Larsson hittade utvisningar ur ingenting, framför allt åt Malmö. Ville Nieminens första utvisning för elbowing var patetisk. Det var en klockren tackling som höll NHL-klass vilket Larsson inte förstod. Däremot har jag full förståelse för den andra utvisningen för elbowing som Nieminen fick. Armarna höjdes upp mot Procházkas ansikte, vilket absolut inte är tillåtet.
Många menar på att Leksand fick alldeles för mycket fördelar från Larsson vilket jag kan hålla med om, men betänk att Leksands femte mål gjordes i box play. Och Jani Hurme ska vara väldigt glad att han inte blev utvisad i slutskedet av matchen då han medvetet flyttade målburen.
Jani Hurme ska även vara glad över den poäng som Malmö fick för han imponerade sannerligen inte. Han får ta på sig både tredje och fjärde målet.
Hans kollega vid andra sidan Ed Belfour hade heller ingen större afton. Malmös första mål ska han ta. Även fjärde målet är billigt och det femte är resultatet av en billig retur. Det var svårt att tro att dessa två stått i NHL. Jag vill dock upprepa det jag skrev i matchreferatet. Många säger att Belfour är en upphaussad gammal gubbe, men hur många målvakter håller nollan 238 minuter i rad? Hurme gör det då inte.
Fem mål av båda lagen är imponerande på ett sätt. Lagen visar att anfallsspelen imponerar och kan absolut mäta sig med bottenlagen i Elitserien.
Något som däremot inte kan det är lagens försvarsspel. Båda lagens backar gick bort sig gång på gång och spelet med puck var under all kritik. Daniel Nielsen och Tomi Pettinen symboliserar det jag snackar om. Deras puckkontroll gav mig skrämselhicka.
Elitserieklass höll som vanligt publiken i Ejendals Arena. Den fullsatta arenan sjöng och tjoade – inte bara Superstars utan även sittplats. Sverige bästa sittplatspublik skanderade Superstars.
Visst kan både Leksand och Malmö ta sig till Elitserien men då bör de först och främst träna försvarsspel
