Krönika: Brynäs - ett etablerat bottenlag
Brynäs har under senare år etablerat sig som ett av elitseriens bottenlag. Trots det står de tolv flaggorna i taket på Läkerol Arena fortfarande för den självbild som föreningen har. Om Brynäs ska kunna komma tillbaka och bli ett storlag i svensk hockey måste vi börja med att mentalt ta ner flaggorna.
Allt ordnade sig i sista omgången och pärsen med kvalserien är över. Men vi Brynäsfans jublar inte över elitserieplatsen som man gör i Ängelholm (grattis Rögle!). Vi skriker snarare ut vår lättnad över att allt ordnade sig till slut eftersom vi inser att den här gången klarade vi oss med ett nödrop.
Ett etablerat bottenlag
Vi skulle kunna vifta bort årets misslyckade säsong som en tillfällighet, som oflyt och som bara otur. Tyvärr är det inte så enkelt. Det är rimligare att se årets sportsliga resultat i ES som en naturlig fortsättning på en långsiktig trend. Brynäs har under de senaste sex säsongerna, sedan 02/03, kvalspelat tre gånger, hamnat i ingenmansland utanför slutspel en gång och med liten marginal gått till slutspel vid två tillfällen. Vi måste nu inse att Brynäs helt klart etablerat sig som ett bottenlag i ES. Det smärtar att behöva acceptera att så är läget. Nu tror jag att ingen Brynäsare vill ha det så men det är där vi står just nu. Det är förutsättningarna vi har inför framtiden.
Det finns naturligtvis många orsaker till att Brynäs nu är ett etablerat bottenlag. Den kanske viktigaste är de tolv flaggorna i taket på Läkerol Arena. En för varje år som vi tagit SM-guld. De är symbolen för en tid när Brynäs var ett storlag och en maktfaktor inom svensk hockey. Den självbilden sitter tyvärr fast inom föreningen. Det har gjort att Brynäs allt mer har kommit att stå för mättnad och att utvecklingen i många avseenden har sprungit ifrån oss. Under 2000-talet har andra som t ex Linköping, Timrå, Frölunda och Färjestad varit betydligt hungrigare och stått för ett nytänkande. Det tråkiga med den allmänna mättnaden inom Brynäs är att människor med egna makt- och karriärambitioner har kommit in i föreningen. Många sådana, där ett brynäshjärta uppenbarligen varit största meriten, har under 2000-talet haft och har ledande positioner i föreningen. Nytänkande och visioner för att utveckla Brynäs som klubb har nästan helt saknats hos dem. Det har inte funnits plats för människor med nya visioner och strategier eftersom ledande personer i klubben levt kvar i självbilden med flaggorna i taket. Bristen på kontinuitet inom ledningen och bristen på visioner är definitivt de största orsakerna till att Brynäs nu etablerats som ett bottenlag i ES.
Förklaring till att Brynäs nu är ett bottenlag kan alltså hittas inom den egna organisationen. Aftonbladet hävdar också att Brynäs har den i särklass sämsta organisationen av alla elitserielag. Det kan inte ha undgått någon att en styrelseledamot hoppat av i protest mot hur det interna arbetet sköts. Hans kritik kan vara berättigad eller oberättigad men avhoppet är ett tecken på interna maktstridigheter. Klubbledning tycks inte ha förutsättningar eller förmågan att få alla att dra åt samma håll. Att Brynäs dessutom under stora delar av säsongen saknat klubbdirektör och nu på slutet också sportchef är andra tecken på organisatoriskt sönderfall. Jag tror därför att om Brynäs vill ta steget från bottenlag till ett etablerat storlag måste det till en rejäl översyn av hur arbetet sker inom den egna organisationen.
Brynäs har blivit ett bottenlag i ES trots att man på olika sätt försökt vända utvecklingen. Till exempel sågs bygget av Läkerol Arena som en framtidssatsning, ett sätt att öka omsättningen och att utveckla affärsverksamheten. Som väntat, har det dock visat sig att arenan i sig inte är någon garanti för att Brynäs ska bli en storklubb. Nu har nästan alla klubbar i ES och i allsvenskans toppskikt nya tidsenliga arenor. Ishallar fanns på den tiden när flaggorna i taket erövrades. När den sportsliga delen och därmed affärsverksamheten går bra kan Läkerol Arena fungera som en ekonomisk motor där framgång föder framgång. Men när de sportsliga resultaten och affärerna går dåligt kan den tvärtom bli en ekonomisk belastning. Så har det blivit den här säsongen. Läkerol Arena måste rimligtvis i fortsättningen ses som ett eget affärsprojekt som inte kan göras beroende av lagets resultat i ES.
På det sportsliga planet har Brynäs också gjort försök att vända skutan. Det mest spektakulära är att man inför säsongen 05/06 tog in Leif Boork, känd för att gärna ta obekväma beslut, för att bygga upp ett lag för framtiden och för att rensa upp i spelartruppen. Ut åkte spelare som Wahlberg, Viitakoski och Malmström. Kylskåpstaktiken användes sedan för att bli av med fler än de här. Boork rensade upp efter misstag någon annan tidigare hade gjort när man rekryterat spelare till klubben. Samtidigt fick ledningen inom Brynäs en tränare med ett mycket stort ego. Som alla vet införde Boork inför årets säsong försöket med rekordstor trupp och rotationssystem. Det blev början till en både sportligt och ekonomiskt misslyckad säsong och bidrog även till Boorks fall. Kvalserien är troligtvis inte de sista sviterna vi ser efter detta misslyckade experiment eftersom det ekonomiska bokslutet för säsongen 07/08 har ännu inte presenterats. Facit av Boorks (nästan) tre år i Brynäs är sportsligt mediokert. Han lyckades dock med att befästa bilden av sig själv som en orädd, kontroversiell och omstridd tränare som inte gärna erkänner sina misstag. Den stora frågan för mig är hur Brynäsledningen kunde godkänna försöket med en 30 man stor spelartrupp. Sanktionerade man de extra kostnader detta medförde? Eller var det ett beslut som togs av sportchefen och tränaren?
Framtiden
Brynäs prestationer och resultat på isen under den senaste sexårsperioden är definitivt ett resultat av hur väl själva föreningen Brynäs IF har fungerat. Turbulens, maktstrider, oegentligheter och oreda inom föreningen har tyvärr gjort att Brynäs just nu är ett bottenlag som varit mycket nära att åka ur ES. Om vi vill vara med och slåss i elitseriens toppskikt igen så tror jag att vi mentalt måste plocka ner de gamla flaggorna i taket på Läkerol Arena och enas kring en nystart inom föreningen Brynäs IF. Jag tror att från vår nuvarande position i bottenskiktet måste vi börja arbeta som en uppstickare och utmanare igen!
