Veckans Legend: Stefan Persson

Det är inte många som kan ståta med en sådan vinstprocent som legendariske backen Stefan Persson kan. Fyra säsonger i Brynäs, tre finaler och ett guld. Nio säsonger i NHL, fem finaler och fyra Stanley Cup. – Jag har haft turen att få vara med i framgångsrika lag och se hur de fungerar på insidan, säger Stefan.

Att ishockey handlar om att vinna titlar är väl ingen hemlighet, och en spelare som lyckats ytterst väl med det genom åren är backlegenden Stefan Persson.
    Den granithårde försvararen slutade spela hockey redan som 32-åring, men hann ändå vinna mer än många andra spelare lyckas med.
    – Huvuddelen av min karriär fick jag vara med i vinnande lag, och det är ju det som idrott går ut på. Jag hade turen att få vinna mycket. Jag spelade fyra säsonger i Brynäs, var i tre finaler och vann två. Jag spelade nio säsonger i New York Islanders, var med i fem finaler och vann fyra, berättar Stefan.
    – Jag har haft turen att få vara med i framgångsrika lag och se hur de fungerar på insidan, och det är något som jag tar med mig, säger den stabile backen.
    – Jag tycker att jag var ganska placeringssäker, passningsskicklig och hade bra speluppfattning.

Karriären inleddes i moderklubben Piteå, men tidigt blev det flytt till klassiska Brynäs.
    – Jag stack till Brynäs när jag var 18 år och jag var en talang som de var intresserade av. Jag hade anbud från andra klubbar också men Brynäs var bäst på den tiden och jag kände att jag hade chansen att få en riktigt bra utbildning där. Det fanns ju inga pengar att tala om på den tiden, och jag ansåg att Brynäs var den bästa skolan för mig, berättar Stefan som gjorde fyra säsonger i klubben, och alltså vann två SM-guld varav det första kanske var det roligaste.
    – Det är klart att ett första guld alltid är speciellt, och det var väl egentligen det första som jag egentligen vunnit, så visst var det stort.

Sitt fjärde år fick en 22-årig Stefan Persson också chansen att spela VM. I ett tämligen anonymt lag, som ändå innehöll kommande backlegender som Mats Waltin och Lasse Lindgren, erövrade Tre Kronor ett silver.
    – Jag kommer ihåg att vi för första gången slog Ryssland två gånger i samma turnering. Göran Högosta spelade fantastiskt i målet och vi var väl ett lag som inte var speciellt namnkunnigt. Vi hade väl gjort några halvdassiga matcher innan turneringen och hade väl inga förväntningar på oss, men gjorde en kanonturnering. Vi var till och med nära att ta guld, berättar Stefan.
    – Det var någon match mot Tjeckoslovakien som vi förlorade på någon studspuck, och hade vi vunnit där så hade vi väl vunnit guld om jag inte missminner mig.

Tuff konkurrens i Brynäs

Men karriären i Sverige i all ära, det är för sina prestationer i NHL som Stefan Persson är mest känd. 1974 listades han av New York Islanders och efter sin första och enda VM-turnering flög han också över Atlanten till New York och Long Island för att spela NHL-hockey.
    – Det var väl efter VM som klubben tog kontakt med mig för att plocka över mig. Visst hade det varit lite kontakt innan men det var ju mest när man blev listad, och inte så mycket mer. Både jag och Högosta skrev på för Islanders samtidigt efter VM, så visst spelade det in att det gått bra i VM för både mig och honom, berättar Stefan.
   På den tiden, i slutet av 70-talet, hade inte speciellt många svenskar tagit chansen i Nordamerika, och Persson var en av alla svenskar som bröt ny mark.
    – Det var lite tufft i början och vi fick en hel del skit. Vi fick vara med på campen för nykomlingar de två första veckorna innan den riktiga campen började och det var två tuffa veckor, även om man lärde sig enormt mycket av dem. Man fick ett grepp om hur det fungerade där borta.
    – Vi svenskar var ju hyfsat med när det gällde försäsongsträningen så det gick bra, och sedan fick jag spela med Mike Bossy från första dagen på träningslägret och då hade vi väl nytta av varandra från början, och hjälpte varandra framåt i karriären.

Att etablera sig gick ganska snabbt för Persson, och redan sin första säsong spelade han 66 matcher och noterade sex mål och 56 poäng. Totalt i NHL-karriären kom det att bli 622 matcher och 369 poäng.
    Konkurrensen i NHL-lagen är välkänd, men var inget som besvärade Persson.
    – Vi hade en ganska tuff konkurrenssituation i Brynäs också, och det var riktigt tuffa träningar där. Det är som jag brukar säga; att vinna en tvåmålsmatch på Brynäs träning var tuffare än att vinna en elitseriematch. Konkurrensen var jag redan van vid.
    Stefan Persson var med och inledde den fantastiska New York Islanders-dynasti som utspelades i början av 80-talet. Klubben vann fyra raka Stanley Cup, ett fantastiskt facit.
    – Vi hade ett väldigt komplett lag. Tittar man tillbaka det och ser hur mästarlag har byggts efteråt så tror jag inte det är många som kan stå upp som vi gjorde. Möjligtvis Edmonton som skapade ett riktigt bra lag, men vi var bra på alla delar av planen. Vi kunde spela offensivt och defensivt, vi kunde slåss om det behövdes, vi hade målskyttar och tacklare, vi hade bästa målvakten. Vi hade hela registret, berättar Stefan.

Ett av nyckelorden för Islanders var kontinuitet. Laget bytte ut väldigt få spelare under sin storhetstid.
    – Jag var ju över för några veckor sedan och firade 25-årsjubileum och då var vi väl 16 spelare tror jag som var med och vann alla fyra åren, och det måste vara ganska unikt att så många håller ihop så långe i ett och samma lag i NHL, berättar Stefan.
    – Man tyckte att man hade en ganska bra mix i laget, och det fanns väl ingen anledning att röra om i något som fungerade. Men det var kanske det som kostade efter storhetstiden också, för då blev hela laget gammalt på en gång och man hade svårt med nyrekryteringen. Det var priset man fick betala för framgångarna, fortsätter Stefan.

Skulle ha vunnit en femte titel

Cupen vanns 1980, 1981, 1982 och 1983.
    – Den första och den sista sticker ut tycker jag. Den första vann vi ju på övertid och jag var inne på isen också, och det är svårt att beskriva känslan. Den sista var också speciell för Edmonton tyckte väl redan året innan att de skulle sopa banan med oss, men vi vann då, och sedan vann vi med 4-0 i matcher året efter.
    Islanders var också i en femte final 1983, men den gången blev Wayne Gretzkys Edmonton för svåra.
    – Jag tror fortfarande att vi hade haft en bra chans att vinna en femte raka om vi inte fått så många backskador just då. Sedan ändrade man spelschemat också, så vi började med två hemmamatcher och sedan tre bortamatcher. Det var något som bara var ett år, och när vi då tappade en match hemma så orkade vi inte hålla emot. Jag tror att vi hade tre backar axelskadade eller något sådant, berättar Stefan.
    – Sedan kanske det var Edmontons tur att ta över, men vi hade kunnat klara det bättre om vi inte haft skadorna plus att vi fått någon mer hemmamatch där mitt i, fortsätter Stefan.

Rivaliteten i New York var också stor på den här tiden, och New York Rangers var frustrerade över att ”lillebror” New York Islanders gick så bra.
    – Det var en jättestor rivalitet, och vi möttes väl i slutspelet i fyra säsonger när jag var där. Slutspelet -79 vann de över oss, men sedan vann vi ju allt. Det var ju så att lillebror blev storebror där ett tag, och det är klart att det var frustrerande för Rangersfansen. Det var hätsk stämning, speciellt i Madison Square Garden, säger Stefan.
    – Jag vet att en del spelare inte ens ville att deras familjer skulle åka och titta på hockeyn för det var för tufft spel. Det var inte så mycket slagsmål, men det var täta och stenhårda matcher. Det var mycket skriverier om slaget mellan Long Island och Manhattan, så visst var det psykiskt påfrestande att spela de här matcherna. Man möttes några gånger på försäsongen, en sju, åtta gånger under säsongen, plus slutspel, så det blev många matcher, och då blev det ju också en speciell rivalitet. Och det gällde inte bara mellan klubbarna, utan också mellan vissa spelare.

1986, 32 år gammal, valde Stefan Persson att avsluta sin aktiva karriär, även om han senare gjorde två inhopp i Borås.
    – Jag blev egentligen såld den sista säsongen. I slutet av den säsongen sade jag att jag skulle flytta hem till Sverige trots att jag bara var 32 år gammal, och då sålde New York Islanders mig till Winnipeg för att få något i utbyte för mig. Men jag flyttade aldrig dit utan lade skridskorna på hyllan där någon gång i mars istället, berättar Stefan.
    – Jag skulle ju flytta hem till Sverige några månader senare, så jag såg ingen anledning till att jag skulle åka till Winnipeg den lilla stunden. Laget i Islanders hade ju börjat splittras då och föryngringen hade börjat. Då kände jag att det var dags att flytta hem. Jag satsade på den civila karriären istället.
    Idag är backlegenden sportchef i Borås i HockeyAllsvenskan, och från att ha varit spelare i lyckade lagbyggen, försöker han nu bygga ett eget mästarlag.
    Är det någon som vet hur ett framgångsrikt lag ska se ut, så är det dubble SM-mästaren och fyrdubble Stanley Cup-mästaren Stefan Persson.
    Det kanske inte var så konstigt att Borås skrällde i vinter trots allt. 

0 kommentarer

Jonas Gustavsson2008-05-10 21:15:00