Var är stoltheten?
Att vara nummer fem är inte enkelt. I alla fall inte om man är nummer fem efter D.I.F, SSK, AIK och fram till nyligen Bajen. Talanger som blommar ut vill uppåt och går till en konkurrent. Sponsorer tycker att det inte är värt pengarna, ”det är bättre valuta för pengarna i …”. Supportrar är en bristvara för ”det är för dyrt, för några kronor mer får man se Elitseriehockey” mm heter det när man pratar med vänner och bekanta.
Huddinge Hockey befinner sig i en märklig situation. Man åkte ur Hockeyallsvenskan och har spel i division 1 framför sig såvida inte Hockeyallsvenska nämnden och förbundsstyrelsen tar det korrekta om än jobbiga beslutet att inte bevilja Nyköpings Hockey elitlicens för den kommande säsongen. Hade det nu varit AIK eller Hammarby som var ”näst på tur” hade de lagens supportrar, ledare och aktiva jublat. De hade klappat varandra på axeln och sagt att ”det är vi värda”. Men vad händer inom Huddinge? ”Vi har inget i allsvenskan att göra, laget är för dåligt”, ”typiskt Huddinge att hoppas på att någon annan ska misslyckas”, ”Huddinge kommer aldrig att lyckas med den nuvarande styrelsen”… Listan med nedvärderande kommentarer kan göras hur lång som helst. Varifrån kommentarerna kommer? Från klubbens egen gästbok där de flesta kommentarer skrivits med Huddinge logga bredvid inläggen!
Hade detta, återigen, varit Hammarbys, AIK:s, SSK:s eller D.I.F:s gästbok hade skribenten troligen blivit bannad för all framtid eller häcklad tills han/hon lämnade gästboken för evigt. Inlägget hade blivit raderat fortare än kvickt! Varför? Jo för att dessa klubbar omges av en stolthet som inte finns i Huddingekretsar. AIKare talar stolt om svunna tider i Elitserien, Bajarna släpper inte att de tagit SM-guld! Själklart inte det är nåt att vara stolt över. I Huddinge heter det att det inte tjänar något till att titta bakåt. Jag förstår inte varför. Det är historien som gör oss till vad vi är idag, både framgångarna och bristerna.
Själv började jag följa Huddinge i playoffmatcherna mot Botkyrka och M/B våren 2001. Det var häftigt. Inte så mycket publik men det var drag ändå och Huddinge var bra. Visst hade man följt Huddinge i tv, vem kunde missa alla klubbens chanser att ta sig till Elitserien utan att lyckas, men inte mer. Jag föddes den 24:e februari på Huddinge sjukhus och det hade fram tills nu varit den enda kopplingen till Huddinge. Nu kom nästa, min flickvän och numera frus familj gick på Huddinges matcher och jag hängde med. Efter ett par säsonger nappade jag på en allmän inbjudan i gästboken om att ta en öl och en bit mat innan ett derby mot Bajen. Efter att tidigare gått en del På D.I.F:s fotbollsmatcher (bodde tre minuters gångväg från Stadion) var jag rätt nervös. Jag visste hur en del av de fansen funkade, eller inte funkade kanske man ska säga. Såna var inte Huddingesupportrarna. Det visade sig huvudsakligen vara att kompisgäng som öppnade dörrarna och släppte in en nykomling. Sedan dess har det blivit många bortamatcher i klacken och sedan två år tillbaka är jag till och med ordförande i den officiella supporterföreningen, Red Tigers- Huddinge. Jag är stolt över att vara Huddingesupporter!
Jag minns när Elitlicensen hade klubbats igenom. Mungiporna var uppåt, nu skulle Huddinge kunna konkurrera på lika villkor. De klubbar som inte hade rent mjöl i påsen skulle snabbt rensas bort. AIK blev det första och hittills märkligt nog det enda offret för nämndens klubba säsongen 04/05. Konstruktionen av föreningen var felaktigt och viktiga dokument rörande ändringar av föreningsformen hade kommit in för sent vilket i slutändan innebar att AIK fick spela en säsong i division 1. Då började förbundsfolket bli nervösa. Hade man varit för hård?
Man lättade på regelverket och skapade det kaos som idag är Hockeyallsvenskan. Halmstad var konkursmässiga och borde inte ha fått starta säsongen 05/06 men enligt de nya reglerna var det fritt fram. Det slutade riktigt illa. Säsongen därpå var Arboga så illa ute att de knappt lyckades skrapa ihop ett lag de sista matcherna på säsongen. Den senaste säsongen har mer än 50 % av nyheterna runt Hockeyallsvenskan handlat om antingen Hammarbys eller Nyköpings prekära ekonomiska situation. Det slutade med att ett av Sveriges mest klassiska hockeylag, Hammarby, inte längre finns kvar. Efter säsongens slut har det framkommit att Växjö varit och nosat på konkursens rand. Vilka står på tur nästa säsong?
Vad har då detta med Huddinge att göra? Allt och ingenting. Min tro är att om man inte försvagat regelverket hade Huddinges attraktionskraft ökat markant vilket lockat både sponsorer och spelare att komma till/stanna hos Huddinge. Kanske hade det inte gått och vi hade varit ett division 1 lag trots allt. Oavsett vilket kan jag inte se varför Huddinge ska skämmas för att, eventuellt, erbjudas en plats i Hockeyallsvenskan som man har rätt till? För så går tongångarna i den öppna gästboken på Huddinges egen hemsida. Hur kan det vara så? En klubb som fostrat ett stort antal stjärnor som Micke och Kenta Johansson, Nichlas Falk, Michael Nylander, Josef Boumedienne, Sanny Lindström m.fl. Var är glöden? Var är sammanhållningen? Varför väljer föräldrar (läs pappor) någon av de fyra ovanför på listan så fort de knackar på. D.I.F satsar på ungdomar för att de inte har råd med annat men dammsuger marknaden redan i 16årsåldern. SSK köper hellre in en medelmåttig finne eller kanadick framför egna talanger. Huddinge däremot har sedan jag följt laget varje år givit ett flertal av klubbens egna juniorer chansen i A-laget. Vi är klubben som år efter år satsar medvetet på egna talanger, dels för att vi inte har råd med annat och dels för att det är en djup tradition som vi har med oss sedan Nicke Nilssons tid. Vi är klubben som vägrar riskera hela verksamheten för att till varje pris ha ett representationslag i eliten. Det är nåt att samlas runt, det är nåt att vara stolt över.
Vi är Huddinge, ett av Sveriges bästa lag sett till helheten och vi förtjänar en plats i den näst högsta ligan. Vi har en verksamhet på barn och ungdomssidan som andra bara kan drömma om. Det är dags att tänka om, det är dags att ta fram guldkornen, knyta näven för nu har vi chansen om den ges att etablera oss som en självklar del av Hockeyallsvenskan.
Men, vi kan bara göra det tillsammans!
