Öppet hus på Ritorp
Ett femtiotal nyfikna supportrar kom till Ritorp på tisdagen när AIK hade öppet hus. Om man skulle försöka sig på att beskriva stämningen bland dem som var där så skulle jag kalla den försiktig optimism eller dämpad förväntan. Ska detta bli året då AIK tar avstamp mot högre höjder? Året då puckarna viner AIKs väg? Alla vill ju så gärna att det ska vara så. Det råder en nära sjuk längtan efter att lyckas.
Det står någonstans på väggen på Ritorp en stor skylt med att VI SKA TILLBAKA, jag är övertygad om att det är det som det gäller denna gång, att komma tillbaka.
Bara värvningen av Roger Melin har gett alla svartgula själar något rejält att hoppas på.
Det var länge sedan det fanns en riktig chans.
Värvningarna som gjorts är de tillräckliga? Dick Tärnström, Johan Ryno, Henrik Eriksson, Per Savilahti-Nagander, Stefan Johansson, Christopher Heino-Lindberg, Fredrik Holmgren, Andreas Jungbeck. Dessutom Fredric Korduner från juniorerna, det finns inget svar ännu, det är åttiofyra dagar kvar till premiären.
Denna dag fick vi se tjugotvå spelare på isen, Det är svårt med nummer när inte alla stämmer.
Då det var en spelare i både gult och svart som hade nummer sjutton var det problem med att vara säker på vilken av dem som var Fredrik Carlsson, det fanns också nummer tolv och tjugofyra som mig vetligt saknas i A-lagsuppsällningen. Det fanns också en spelare med röda damasker och nummer trettiofyra som visade sig vara ryssen Kasparaitis.
Mats Hedenström tog tag i en mikrofon och skulle agera speaker, men ljudet gick inte fram, jag med flera missade mycket av vad som sades. Men viljan att informera var det inget fel på.
Två gäster denna dag presenteras, Stefan Gråhns och Mats Christéen var där och hälsade på.
Det var i alla fall lag gult mot lag svart, elva spelare av vardera. Vi fick se en halvtimmes fysträning på is, som var uppdelad i flera olika moment som skulle utföras enligt ett schema där inga krafter sparades, det var full fart hela övningen,
Därefter en trevlig hockeymatch som varade i två gånger tjugo minuter. Dick Tärnström deltog för första gången i ett gemensamt ispass och det var många nyfikna på. Lag gult vann hockeymatchen med 4-3.
Efter matchen var vi välkomna till omklädningsavdelningen där flera av spelarna bjöd på sig själva med fotografering och autografskrivning. En pappa fotar sin duktiga telning i tolvårsåldern omfamnad av Dick Tärnström. Det skrivs autografer så att pennorna glöder. Ett rykte man kunde höra och hoppas på, var att det inte alls är omöjligt att "Notan" dyker upp i laget någon gång kanske runt nyåret.
Det var vad jag fick ut av denna dag på Ritorp den 24/6, det är bara att hoppas att det är något stort på gång, och att vi inte hamnar på tiondeplats igen.
