Veckans Legendar: Conny Silfverberg

Conny Silfverberg vann guld med Brynäs pojk-, junior- och A-lag. Men några större framgångar i A-landslaget blev det inte. Och sin karriär avslutades alldeles för tidigt på grund av salmonella. – Det är det absolut tråkigaste i min karriär, säger Conny.

   Silfverberg är ett klassiskt hockeynamn i Brynäs och Gävle. Conny, och hans bror Jan-Erik, var aktiva under 70- och 80-talet och spelade inte för något annat lag än Brynäs IF. För Connys del kom den första framgången i TV-pucken, säsongen 1974/1975.
   – Det var fantastiskt att få vara med och vinna TV-pucken med Gästrikland. Det är första och enda gången hittills som Gästrikland vunnit TV-pucken och det är en rolig grej att jag var med och bidrog till det. Vi var i final året efter också men då fick vi stryk mot Stockholm med spelare som Håkan Södergren och Tommy Mörth. Det blev alltså två finaler och det är jag nöjd med.
   – Gästrikland var och är ett litet ishockeydistrikt om man bortser från Brynäs. Det finns inte särskilt många spelare som det gör i många andra distrikt, berättar Conny Silfverberg.

Roliga år med juniorlandslagen

   Den första turneringen som juniorlandslagsman slutade med ett EM-guld tillsammans med, vad som i dag skulle kallas för J18-landslaget.
   – Det blev EM-guld med pojklandslaget strax efter TV-pucken och jag minns att turneringen spelades i Västtyskland. Jag är inte helt hundra på vilka vi besegrade i finalen, men det var antingen ryssarna eller tjeckerna. De hade i alla fall röda tröjor på sig, skrattar Conny.
   Även i den turneringen bidrog han med många mål och poäng. På de sex matcher man spelade noterades Conny Silfverberg för hela 17 poäng, 9 mål och 8 assist.
   Något guld blev det däremot inte med J20-landslaget även om vara nära ett par gånger.
   – Jag var med i tre mästerskap som spelades i Tjeckoslovakien, Kanada och Sverige, vill jag minnas. Vi fick silver i Tjeckoslovakien och Kanada men på hemmaplan nådde vi inte riktigt fram och slutade trea. I Kanada fick vi möta Ryssland i finalen och man kan väl lugnt påstå att de hade ett skapligt lag med bland andra Makarov, Kasatonov och Krutov.
   – Trots uteblivna guld är jag nöjd med tre medaljer på tre försök, summerar Conny Silfverberg.
   Några större framgångar blev det dock aldrig i A-landslaget.
   – Nej, det hamnade väl på en 10-12 matcher till slut vilket är lite tråkigt, så klart. Jag vill minnas att jag under säsongen 1984/1985 då jag vann Elitseriens poängliga fick spela en del landskamper men blev tyvärr aldrig uttagen till VM i Prag.

Guld i pojk-, junior- och seniorlagen

   Conny Silfverberg spelade för Brynäs i stort sett hela sin karriär. Förutom de två gulden med A-laget blev det även guld i pojk- och juniorlaget.
   Totalt blev det 420 elitseriematcher för Conny.
   – Jag var med och vann guldet 1976/1977 men fick ingen medalj så officiellt vann jag inte något guld. Det är rätt konstigt det där. På den tiden fick bara 18 spelare en medalj. Om jag minns rätt var vi 19-20 spelare den säsongen och jag var den första som missade medaljen. Den som fick sista guldmedaljen var Tomas Jernberg, säger Conny och fortsätter:
   – Jag var 17 år då, strax efter andra året i TV-pucken, och spelade nära hälften av matcherna i grundserien. I Brynäs är jag åtminstone skriven som guldmedaljör den säsongen, men inte i den officiella statistiken. I dag räcker det med att spela en match för att vinna guld.
   Det skulle dock bli ett ”riktigt” SM-guld säsongen 1979/1980 med Brynäs.
   – Vi besegrade Frölunda i finalen och det guldet är givetvis något jag värdesätter högt, säger Conny.
   Året då han vann Elitseriens poängliga, 1984/1985, blev det inte något slutspel för Brynäs. Men för hans egen del var det en bra säsong.
   – Ibland ska man ha flyt och det hade jag med Kenneth och Christer Andersson. Det var fyra lag som tog sig till slutspel då och vi hamnade sexa. Jag vill minnas att vi stod för 70 procent av alla mål Brynäs gjorde den säsongen.

Trist avslutning på karriären

   Brynäs hade säsongen 1988/1989 åkt ut mot Djurgården i semifinalen och laget åkte därefter på en avslutningsresa till Mallorca.
   – Vi var där nere en vecka och hade en mycket trevlig semester. Men på den sista kvällen innan hemresan blev alla i laget inklusive fruarna salmonellasmittade efter att ha käkat på en restaurang. Jag kan lova att det var ett mycket fint gäng som satt på planet hem till Sverige, skrattar Conny.
   – Det där är något man kan skratta åt nu men då var man inte alls lika glad kan jag lova. Värst drabbad blev jag som fick ut salmonellan i blodomloppet och därför stora ledbesvär. Fick gå en del med kryckor och ligga på sjukhus i Sverige. I vanliga fall skulle smittan gå över efter någon vecka, men eftersom jag fått salmonellan i blodomloppet fick jag vänta längre. Jag var sjukskriven i ett år innan läkaren slutligen berättade att jag inte hade något annat val än att lägga av. Hälsan går före allt annat.
   Ja, nog var det oturligt att råka ut för denna incident på sista dagen innan hemresan. Och om inte det hade hänt hade han nog avslutat sina år med spel i Rögle.
   – Jag kände att jag behövde en nytändning och Rögle visade tidigt ett intresse. Jag trivdes jättebra i Ängelholm även om det bara blev ett par matcher på grund av sjukdomen. Jag var bara 30 år när jag slutade och nog hade jag kunnat fortsätta ungefär fem år till, kände att det fortfarande fanns mycket att ge.
   Då var Rögle ett lag som satsade på att ta sig upp till Elitserien vilket man även lyckades med till slut, men inte under tiden då Conny Silfverberg fanns i laget.
   – Vi hade ett kanonlag och var nära att gå upp det året jag var där. Den avgörande matchen mot Modo förlorade man med 3-2 så man missade Elitserien med ett mål.
   – Det hade varit jättekul att få vara med om och spela upp Rögle till Elitserien. Det är något jag saknar.

Nöjd med sin karriär

   Trots det abrupta och tråkiga slutet på karriären är Conny ändå nöjd med vad han åstadkommit i sin karriär.
   – Man får minnen hela vägen med titlar och utmärkelser och så vidare. Men det roligaste är ändå den kamratskap man får i ett lag. Man blir som en familj när man reser tillsammans. Jag brukar jämföra det med lumpen. Ingenting var egentligen tråkigt förutom avslutningen på karriären, säger Conny Silfverberg.
   Conny hoppas också att ett par nya Silfverbergs kan göra succé i hockey-Sverige. Det handlar om hans son Joel och brorsans grabb Jakob.
   – ”Jacke” är en coming man. Det är lite kul att han får vara med i A-laget som 19-åring. Sen ska det bli intressant att se vad min grabb Joel, som är 16 år, kan åstadkomma i framtiden.
   Även om Conny Silfverbergs karriär avslutades på tok för tidigt har han satt ett stort avtryck i Gävleklubbens historia.

Conny Silfverbergs drömuppställning

Målvakt: William Löfqvist

Back: Stig Östling
Back: Jan-Erik Silfverberg

Vänsterforward: Mats Näslund
Centerforward: Conny Silfverberg
Högerforward: Anders Dahlin

---

1 kommentarer

Marcus Simmmarcus.simm@svenskafans.com2009-05-10 16:25:00