Krönika: ”Blod, svett och tårar”
Brynäs trupp är spikad inför den kommande säsongen och nyförvärven imponerar. Samtidigt kan man undra om laget verkligen blivit SÅ mycket bättre än ifjol – och om det därmed, per automatik, är klokt att ommodellera ambitionsnivån?
Inför den gångna säsongen var expertisen enig: Brynäs skulle hamna i Kvalserien.
55 matcher senare visade dock Gävles stolthet på motsatsen: BIF stod för en kanonsäsong – och gick till slutspel.
Grunden, själva fundamentet, till den otippade ”succén” var tveklöst Lagmoralen med stort L. Brynässpelarna hade förutsättningarna klara för sig redan från dag ett; det skulle krävas blod, svett att tårar för att gästrikarna skulle behålla sin elitseriestatus. Alla var beredda att göra jobbet – alla gjorde det, fullt ut.
Det jag är rädd för nu – och som jag redan sett lite tendenser till – är dock att Brynäs glömmer fjolårets framgångsrecept, dess huvudingrediens. Det var ju hårt arbete som tog laget till sjundeplatsen i tabellen, trots att man nödvändigtvis inte – krasst sett efter spelarmaterialet – var det sjunde bästa laget.
Så här menar jag. Likaväl som Brynäs tippades hamna i Kvalserien, var det många som trodde att Södertälje skulle göra en kanonsäsong. I nästan varje tabelltips återfanns SSK på slutspelsplats – och vissa hade dem till och med som en outsider till SM-guldet.
Södertälje slutade tvärsist.
Bara för att kringelgänget förstärkt truppen med namnkunniga lirare såsom Hannes Hyvönen och Andre Benoit, skruvades förväntningarna upp något hutlöst. Faktum är ju dock att klubben var gigantiskt nederlagstippat säsongen innan, men via ”Strumpan” Strömbergs grishockey lyckades kriga till sig en plats i ingenmansland.
Hur man än vrider och vänder på det lyfter varken Hyvönen eller Benoit ett elitserielag till nya höjder. Södertälje förivrades dock i all hype – och lämnade grishockeyn, det hårda arbetet, därhän. Resultatet? Just det.
---
Michael Sundlövs nyförvärv inför den kommande säsongen imponerar. Eero Somervuori och Magnus Kahnberg är onekligen tunga påskrifter – men de lär knappast lyfta Brynäs till nya höjder…
Nej, Brynäs största tillgång måste fortsatt vara just det hårda arbetet, kämpaglöden och offerviljan. Lagmoralen med stort L.
