Rapport: Kick-Offen 2009
Man ska inte förvänta sig att någon gör något åt en, ska det bli gjort så får man ta tag i det själv. Lite så resonerade vi i Hästenfanz när det kom till årets Kick-off.
Jag kan inte ens minnas när, eller om, Vita Hästen har haft någon Kick-off tidigare, men jag vet att vi var flera som tyckte att det var dags att ändra på den saken. Det här skulle bli en fullbokad och stressig helg och med Johan Bülows flytt bakom oss så var det istället fullt fokus på nästa projekt, nämligen att dagen efter ro i hamn en fest för de runt åttiopersoner som anmält sig.
Vi har arbetat med projektet en längre tid och hade tidigt utannonserat att det skulle bli en lite mer familjevänlig tillställning på Himmelstalundsfältet bakom ishallen. Tyvärr, får vi säga, så blev uppslutningen från ungdomssektionen tämligen svagt och vi beslutade därför att flytta Kick-offen och istället lägga den ute hos Lindö Fotbollsgolf för en något vuxnare tillställning.
Grillat stod på menyn, fotboll och brännboll på aktivitetslistan. Ett bättre lämpat ställe för de ändamålen än just ute på Lindö Fotbollsgolf kunde vi inte hitta. Jill som är med och driver stället hjälpte till med arrangemanget och kom med förslag och idéer som vi tacksamt lyssnade till och tog till oss utav. Här hade vi inte bara tillgång till stora gärsytor för aktiviteter, utan vi fick även fritt ordna med egen grill och låna köksutrustning och utrymmen för att kunna styra med maten. För att inte tala om den gigantiska hästenflaggan som vi fick sätta upp över hela fasaden. En stor eloge till Lindö Fotbollsgolf som lät oss hållas.
Undertecknad, som tagit på sig att styra med maten, åkte raka vägen hem från Johan Bülows flytt för att ställa sig och marinera champinjoner samt rensa och förkoka majskolvar hela kvällen. Klockan tio på förmiddagen var vi sedan ute på Lindö Fotbollsgolf för att börja förbereda inför dagen, etthundratjugo grönsaksspett skulle göras och lök, zucchini, paprikor och champinjoner skulle skäras och träs på pinnar innan folket var på plats. Vid tre tiden stod man fortfarande i köket och ordnade med salladen då a-laget och de flesta gästerna började ramla in.
När alla var på plats tog viceordföranden, Micke B, till orda och hälsade såväl nya som gamla spelare välkomna till Hästenfanz första kick-off någonsin. Sedan kallades vår trogne medlem och supporter, Jon ”John-John” Nilsson, fram. Jon som ska flytta till Vetlanda blev nämligen utnämnd till hedersmedlem och fick ett livstidsmedlemskap i Hästenfanz 67 med sig hem.
Därefter utannonserades det fotbollsmatch mellan supportrarna och a-laget.
-A-laget spelar i bara överkroppar då vår form inte lämpar sig för det, förkunnade herr viceordföranden och måste pratat för sig själv i denna atletiska och oerhört vältränade skara supportrar.
Fotbollsmatchen började på sämsta tänkbara sätt, en aningen virrig backlinje gjorde jobbet omöjligt för den storspelande supermålvakt som bittert fick se a-laget spela bollen enda in i mål. Macke kom fri på högerkanten och åkte på sig en hockeytryckare då en utrusande målvakt tyckte det var dags att sätta stopp för fripassagen genom straffområdet. Att målvakten sedan inte kunde rädda laget längre berödde mest på att han rejält stukade foten i en luftduell, men hård som han var så fortsatte han ändå…
Halvleken slutade 2-5 till a-laget, men bara eftersom supportrarna var på tok för försiktiga och inte ville skada någon. Annars hade resultatet blivit ett helt annat. Dessutom hade målvakten både glömt skor och shorts, och stukat foten som sagt. Men annars hade vinsten varit given.
I andra halvlek så började det likna något då den oerhört bra och skicklige målvakten tog kontroll och dirigerade backarna på bästa sätt för supporterlaget, en målsnål fortsättning följde och när Niklas Runnman kom flygandes på en boll som Gianluigi Buffon i supportermålet boxade iväg på en vältajmad utrusning.
A-laget började nu bli frustrerade och hade det inte varit för att Jocke Petersson såg till att det hängde 96kg hockeyback i tröjorna på alla supportrar som kom i närheten av målet, så hade vi vunnit med tvåsiffrigt, det är jag säker på. Nästan säker i alla fall.
Runt supportermålet smög Sebastian Ellerstad omkring och ville avgöra, till och med på hörnorna så stod han ensam och gjorde den fantastiska supportermålvakten sällskap. Efter en närkamp med supporterlagets back från J20-landslaget i rugby så drog dock Ellerstad det kortaste strået och hamnade underst i högen.
När sista målet vinner utannonserades av domaren, men två för a-laget, så vart det fart på grabbarna. Gustaf Gardell bjöd på vassa inlägg utifrån kanten och Linus Näsström agerade spelfördelare, men till slut så var det just Sebastian Ellerstad som fick upprättelse på sina många snubbelfinter och lyckades faktiskt lyfta in en boll som hamnade i bortre krysset, givetvis helt otagbart för den rutinerade klassmålvakten i supporterlaget. Vinst för a-lagarna således.
Supportrar och a-lag ställer sedan upp sig och tackar varandra för matchen. Innan man knappt hunnit av planen kommer det fram ett gäng hungriga killar som står och skruvar lite på sig innan Jocke Petersson kliver fram och för talan.
-När blir det mat ungefär, frågar han lite försynt.
-Vi sätter på grillarna nu som inom en timme ungefär, får han till svar.
Ett sus sprider sig hos grabbarna; ”de sätter på grillarna nu så inom en timme”. Ripan släpar nu fram brännbollutrustningen och den här gången är det mixlag som gäller. Snart har dock några hockeylirare lyckats damma till varenda tennisboll så att de spruckit. Men vad gör det, det går ju att spela med trasiga bollar också.. Lagom som brännbollen är över så har vi fått kontroll på grillen som till en början var bland det varmaste jag gått i närheten av. Först är det marinerat kött, sedan åker cabanosserna på grillen innan det är dags för majskolvarna, grönsaksspetten och mini baguetterna.
Till maten serveras potatissallad, samt sallad med rödlök, fetaosten och pinjenötterna serveras vid sidan av. Kön ringlar lång och särskilt stockholmarna Jimmy Andersson och Sebastian Ellerstad verkade rejält hungriga då de stod längst bak i kön och var redo för påfyllning innan alla ens fått sin första laddning. Kul att maten var uppskattad i alla fall. När klockan närmat sig kväll och maten avklarad stod Lindö Fotbollsgolf för en välutrustad bar och diverse tilltugg i form av chips, chilinötter och andra tilltugg dukades fram och stod fritt att ätas utav.
Spelarna ramlar snart ifrån och snart ryktas det att det vankas fest hemma hos Linus Näsström som bor i närheten, klart att det kan vara lite känsligt för de nya grabbarna att festa med supportrar, skribenter och tränare så här i början. Men festen fortsätter och både Jeffa Hällegard och Kårebrand har med sig damsällskap, vid bordet sitter även Sven Ericsson och småpratar glatt med alla supportrar och varvar fräckisar med goda råd om att undertecknad borde linda den rejält stukade foten, allt framfört på gemytligaste norrländska. Snart flödar idéerna om hur man ska öka på intresset kring klubben, hur man ska få upp medlemsantalet i Vita Hästen och hur arbetet kring Hästenfanz ska se ut. Idéerna är många, att viljan finns och att det rör på sig under ytan i klubben, det står i alla fall klart. Lika klart är det att den här kick-offen inte var den sista. Det garanterar jag.
Hästenfanz 67 tackar härmed alla som deltog på vår första kick-off, särskilt tack till våra samarbetspartner och sponsorer. Ett stort tack även till a-laget som ställde upp på sin lediga dag trots aktiviteterna. Men en eloge även till hela arrangörsgruppen som gjort ett kanonarbete.
Väl mött till nästa fest!
