Vita Hästen-LHC 1-4

Vita Hästen-LHC 1-4

Då var dagen äntligen kommen. Slaget om Östergötland står för dörren och många undrade hur det skulle gå. På spel står ära och 125 000kr. hur gick det då när 2700 tappra åskådare bevittnade när David mötte Goljat? Jag ska försöka beskriva detta och hur det såg ut genom mina ögon.

Himmelstalundshallen 18/12-2009
För en del ett enda stort jippo, för andra ”årets match”.

I den gamla industristaden Norrköping är det inte lätt att syssla med idrott på någorlunda hög nivå, eller för den delen på elitnivå heller. Jag har många gånger undrat över vad detta beror på och en teori som jag har är att i den gamla industristaden Norrköping härskar jantelagen utöver all annan lag, så kom inte och säg att du är något.
Jaha och vad i hela fridens namn har det här med matchen att göra tänker ni. Jo, jag kommer till det senare.

17,58
Nationalsång och därefter två hejarklackar som inleder kvällens slag som man om man har lite fantasi kan likna ett skyttegravskrig. På ena sidan HF67 dagen till ära förstärkt av Peking Fanz. På andra sidan White Lions, reglementsenligt i bur. Fantastisk stämning inledningsvis. HF67 bär fram sitt lag, White Lions hatar mest hästar. 

18,00
Den gamle räven Rådbjär släpper pucken och äntligen är slaget om Östergötland igång.
Vita hästen startar bra, rappt vasst och inspirerat. LHC åker mest runt och letar efter tempot.
Ett tempo som i början av matchen är bra och 0-0 står sig nästan hela perioden. Men runt matchminut 17 tröttnar LHC spelarna på att bli frånåkta och skickar in 0-1 efter fint klapp klappspel. Nåväl det var väl inte helt oväntat och förresten, var det någon som sa att Hlavac var med? Den första perioden av tre i slaget om Östergötland är över. Undertecknad har nog aldrig känt sig så nöjd med att ha underläge 0-1 inför period nr två. 

Mittenperioden drar igång och Vita hästen skapar chanser, nu börjar även LHC inse att man har en match. Det börjar märkas rejält att det skiljer två divisioner mellan lagen för det går undan stundvis och Hlavac presenterar sig med ett par riktigt fina passningar. 0-1 blir till 0-2 och sedermera till 0-3. Men på något sätt så känns det absolut inte som en utskåpning, och det kan vi tacka herrarna Ohlsson, Harrysson och Jensen eller för den delen hela Vita hästen för. På läktaren är stämningen god. HF tycker att folk från Slaka är ”tattare”, White Lions hatar hästar. Period nummer två är över och jag kan inte minnas att en period har gått så fort. Det kan bero på den stora tillfredställelse som jag känner i mitt hockeyhjärta. En gammal ishockeytränare vars efternamn rimmar på koork sa en gång att ”det finns inget svårare än att leda med 3-0”. Man undrar nog vad en tränare för ett div.1 lag säger till sitt lag i pausen i mötet med ett elitserielag när man å ena sidan gör en riktigt bra match, men å andra sidan ligger under med 3-0 

Så startar då den tredje och sista perioden i slaget om Östergötland. Tempot börjar nu ta ut sin rätt hos Vita hästen spelarna och man hänger inte längre med lika bra, Men inte tänker man vika ned sig för den sakens skull. Hästarna försöker, försöker och tillslut kommer man fri med ett två mot ett läge, Markus Eriksson går upp på vänsterkanten och Sebastian Harrysson trampar på genom mittzon som ett eldat svin. Eriksson levererar passen och Harrysson stänker upp trissan i tättaket. Himmelstalundshallen fullkomligt exploderar i det som måste ha varit matchens snyggaste mål. White Lions hatar hästar mer än någonsin. Att ett ynka litet mål i en ”träningsmatch” kan utlösa sådan enorm glädje är helt fantastiskt. Den lilla detaljen att LHC ökar på till 1-4 strax efteråt rör mig inte i ryggen. Vi fick se ett mål mot en av våra största antagonister och det mina damer och herrar är otroligt mycket värt. LHC vandrar hem med checken på 125 000kr. Pengar som oavkortat kommer att gå till hyran för Cloetta Center.
Jag hyllar mer än gärna hela Vita Hästen efter den här matchen som man enligt mig genomför med betyget väl godkänt, men det finns några spelare som jag gärna lyfter fram:

#20 Markus Eriksson: han åkte, han dribblade, han tacklade, han fintade, han bröt uppspel och han sköt slagskott(!).
#60 Sebastian Harrysson: han slet och slet, han åkte skridskor som aldrig förr och han gjorde mål.
#34 Johan Ohlsson: idag fick vi se din kapacitet.
#67 Johan Bülow: den farten vi såg idag vill vi se igen och han hyllades av både HF och White Lions.
#33: Fredrik Jensen: lugn, trygg stabil och säker. Vi har en målvakt.

Jag vill även hylla vår speaker ”Benka” som har lagt julkorten åt sidan för att kunna leverera dagens match.
Och tack HF67 för en fantastisk inramning.

Så var det det där om jantelagen. Det handlar om dagens publiksiffra som var förvånande låga 2700. I min mening skulle man kunna fylla Himmelstalundshallen med tanke på den historia som finns mellan lagen. Men icke, många dömde ut Vita Hästen långt innan den här matchen spelades. ”Ää dom kommer ju ändå få storstryk”, ”det är väl inget att se på när dom får så mycket stryk”. När det gäller seriematcher verkar det inte spela någon som helst roll hur bra Vita Hästen spelar för ”dom kommer ju att bli ett stryklag i alla fall”. Om hästen leder med 6-0 i första perioden och någon slår en felpass så börjar gnället direkt ”fy faan så dåligt” mm. Jag som stör mig oerhört mycket på detta och ifrågasätter då resonemanget med att enbart fokusera på det negativa får självklart konstiga blickar och hånflin. ”Kom inte här och tro att du kan något”. Jodå, jag kan och Vita Hästen kan dom med.

Lindgren2009-12-19 11:30:00
Author

Fler artiklar om Vita Hästen