En seger av moral och karaktär
Siffrorna skrevs till 3-0 men det var inte det viktigaste, att se några av spelarna i sitt gamla goda slag och sättet att vinna matchen på var viktigare för FBK.
Färjestad lyckades alltså besegra LHC med siffrorna 3-0 under lördagseftermiddagen hemma i Karlstad. 3-0 på LHC är visserligen väldigt starkt gjort men framför allt är det sättet som segern tillkommer på som är det stora glädjeämnet.
Man torskade med 0-2 i Södertälje på torsdagskvällen, ett bottennapp av FBK kort och gott. Jag gillade verkligen Sannys kommentarer i tv efter matchen där han berättar om medias syn på det med att torska mot SSK, det är inte en skam vad än media säger. Självklart om man ser det så ska ju FBK vinna en sådan match men det är inte alltid deras dag.
SSK kommer laddade till tusen en sådan match inför utsåld lada och tro fasen att de kör skiten ur sig själva, de kämpar för en plats ovanför strecket och har inget att förlora. Hade inte spelat någon roll vilket annat motstånd det varit på andra sidan rinken, resultatet hade blivit en seger ändå för SSK.
SSK var riktigt bra samtidigt som bortalaget inte nådde upp till rätt nivå och det är det som blir glädjeämnet idag. Trots fin form och bra resultat så torskar man, men sättet att sedan studsa tillbaka på och göra en gjuten insats mot LHC två dagar senare, det är det som visar karaktären som finns i gruppen.
LHC var inte på något sätt kassa idag, det bara ville sig inte. Färjestad hade bestämt sig för vissa punkter och dessa gick man in för. Matchen i sig var riktigt bra även om den kanske inte innehöll värdet klang och jubel så visade den för mig en perfekt genomförd hemmamatch av FBK.
Sättet man stängde i tredje perioden, mittzon, försvarszon och fortsatt lugnt spel kanske inte var i publikens smak, men för framtiden sett ovärderligt för det är så man vinner slutspelsmatcher.
Och äntligen, äntligen fick vi se lite av den gamle Emil Kåberg, fasen han retade gallfeber på vart enda spelare i den vita tröjan idag. Usch vad jag saknat den Emil som tjatar öronen ur motståndarna, fick stundtals till och med Magnus Johansson ur balans.
Man kan läsa många kommentarer, framför allt på Färjestads forum om vilka spelare som hamnar utanför truppen osv nu när antalet forwards ökar. Många vill ha bort en spelare som ”Bagarn” Andersson, ”Bagarn” en av mina favoriter har haft det motigt absolut. Det har nog inte varit det allra enklaste att få gå ner i speltid så som han gjort, från kugge i Timrå till en i mängden i FBK är han inte ensam om att få känna på, men kolla killens arbete alltså.
Statistiken är inte den roligaste tyvärr, men med tanke på hela lagets målproduktion är han inte ensam. Kedjan med ”Bagarn”, Holtet och Kåberg var enligt mig idag tungan på vågen. Kedjan vägde bly idag och det grova, grisiga och tunga arbetet gav frukt i såväl som långa LHC-byten och utvisningar som man jobbade fram. ”Bagarns” arbete i boxplay mot Hlinka, Hlavac och de övriga var en bidragande orsak idag till Karlssons tredje nolla.
Lite tycker jag faktiskt att FBK vann dagens match på just bredden i fyra riktigt bra kedjor. LHC hade lite mer snedbelastning mellan sina kedjor och det avgjorde i tredje perioden när LHC inte riktigt orkade få igenom något under det powerplay man fick i och chansen att komma in i matchen.
Jag tycker mig se en tendens äntligen i laget de sista matcherna, det börjar sätta sig lite mer i rollerna kring vilka som ska göra vad. Sanny till exempel ska inte alls likt han tidigare ha den puck han hade förut. Då kunde han flera gånger skicka iväg pucken hej vilt, nu är det mer ett enkelt första pass och sedan mer bevakning och mer det fysiska spelet. Lubos och Axelssons inträde i laget har gjort att spelare kan inrikta sig mer på sin uppgift och inte försöka spela offensivt och göra mål om det inte är det som de är riktigt bra.
Kedjan Holtet-Andersson-Kåberg kanske inte är den roligaste alla gånger att titta på men i längden kan de avgöra matcherna. Baksidan av det hela kan bli att spelare som är mer producerande kan få stå åt sidan, för skitiga spelare behövs också.
FBK har tagit en del för laget riktigt sköna moralsegrar på slutet, första mot Frölunda, första mot LHC, vändningen i Timrå och första hemmaskalpen mot MoDo efter flera torskar under en period i LLA är av högsta betydelse för laget.
Det fanns självklart mycket att glädjas åt en sådan här match även om matchen i sig som sagt inte var någon jätteunderhållning så var det just sättet man vann på. Sådana detaljer som att det var just en kille som Mårtensson som Kåberg tryckte till och man tog bort deras grovjobbare i Jämtin är av största vikt.
Man såg i dagens FBK en del karaktär hos de spelare som ska ha det, Lindström börjar så småningom att visa lite mer pondus där ute på isen och att han är lagkapten det tyder på harmoni när man gör rätt och inte funderar eller försöker saker man inte egentligen ska göra, att lägga sin energi på sin uppgift.
Nu ser man inte längre en sådan som Pihlström när han missar ett läge dra klubban i sargen eller åka och byta, nu är det bara på det igen och in och köra i nästa byte. Nu ser man ett engagemang hos grabbarna istället, en glöd i ögat och det är nu en seger känns skön istället för som i höstas mer som en lättnad.
Det ska bli mycket intressant att se laget i de kommande bortamatcherna på vilket sätt man möter upp hemmalagen på. Man har ett par vinster nu uppe i Skellefteå om man räknar in fjolåret också men Ängelholmarna är ingen höjdarmotståndare så det ska bli riktigt intressant som sagt att se vad killarna kan göra. Tyvärr missar man Brynäsmatchen och chansen att live se Micke igen i den gröna tröjan då det blir frugans födelsedagskalas och skidåkning. Man har sagt två pinnar per match nu fram till OS, sex pinnar kommande vecka låter inte fel.
