Att vara lejonsupporter i Sverige

Att vara lejonsupporter i Sverige

Jag ska först och främst erkänna att jag inte alltid varit ett troget Lejonfan. Med en finsk mamma och en svensk pappa där den enda finska kontakt jag hade var när man åkte över till Finland och hälsade på mormor och morfar samt träffade alla kusiner så föll det sig naturligt att den svenska sidan fick ett övertag. Mamma lärde mig dessutom ingen finska då hon ansåg att det viktigaste var att passa in i det svenska samhället. Jag växte upp under 70- och 80-talet, en tid då finsk hockey inte precis hörde till den bästa. Dock var jag medveten om de finska spelare som höll till i Sverige, främst de som någon gång spelade i Leksand – det lag min far och bror hejade på – och jag var alltid stolt över att de var så bra. Vem minns inte spelare som Kari Eloranta, Erkki Laine och Jarmo Mäkitalo? Jag samlade dessutom på såna där hockeyalbum som man skulle klistra in bilder på spelare i som brukade säljas i anknytning till VM och då var det alltid lite extra kul med de finska spelarna näst efter de svenska.

Så, hur kunde jag bli ett Lejonfan då om jag nu hejade på Sverige från början? Det kan jag tacka mina plågoandar i hålan jag växte upp i för. Trots att jag aldrig sa mig heja på Finland så blev jag alltid trakasserad i samband med finska förluster i VM, detta ledde till slut att jag älskade när Finland för en gångs skull slog Sverige men jag fortsatte ändå heja på Sverige så länge de inte mötte Finland. En VM-turnering kunde sluta hur dåligt som helst, men hade Finland tagit poäng mot Sverige spelade placeringen inte längre någon roll – en situation vi Lejonfans nog känner igen idag då svennarna är toklyckliga över sin vinst mot oss i en obetydlig gruppspelsmatch samtidigt som vi gått längre än dem i själva turneringen.

Jag hade finska kamrater även där jag bodde och läste finska på högstadiet, men p.g.a. vissa tragiska omständigheter tappade jag motivationen för att lära mig språket flytande. Men det var ändå först när jag flyttat hemifrån som min finska sida tilläts blomma ut. Det som verkligen fick mig att bli fullfjädrat Lejonfan var upptakten till VM-turneringen 1995. Precis som vanligt var svenska tidningar fulla av artiklar om hur fantastiska Tre Kronor var och hur de skulle ta guld i detta hemma-VM. Expressen hade en tjänst där man kunde ringa till deras dåvarande hockey-expert (Niclas Andersson har jag för mig att det var) eftersom det här var före Internets intåg i var mans hem. När finalen mellan Sverige och Finland stundade ringde jag in (eftersom jag blivit citerad inför Sveriges match mot Kanada) och lovade en utklassningsseger till Finland. Tyvärr kom inte det citatet med vilket ju är synd med tanke på hur matchen slutade.

Så själva finalen då. Jag minns ärligt talat inte mycket av den, jag var så uppe i varv under matchen samtidigt som de svenska supporters som kollade matchen med mig bara tjurade och en av dem t.o.m. smällde till mig när jag jublade över det sista finska målet.

Tyvärr är ju detta den enda riktiga framgång vi haft även om vi flera gånger placerat oss som ”god tvåa”. De bästa turneringarna är de där vi går till final och Sverige inte gör det, men har Sverige och Finland spelat mot varandra tidigare under turneringen och Sverige vunnit så är det det enda man får höra efteråt. Som nu i samband med OS, svennarna lever på minnen från fornstora dar, deras senaste stora final (jag räknar inte VM) var väl OS 2006. Och innan dess då? Jag är ingen kalenderbitare som har koll på allt, men visst var det väl Lejonen och inte Tre Kronor (eller Tre Fjollor som jag tycker är en mer passande benämning) som spelade final i senaste World Cup? OS 2002 vet vi ju alla hur det gick för Sverige, likaså i OS 1998. Så det enda de har är gamla meriter. Inte ens VM har de väl lyckats vinna sen det där lyckoåret 2006?

Slutligen ska jag väl nämna att jag är rätt ensam i familjen om att vara ett Lejonfan, brorsan tar varje tillfälle i akt att trakassera mig när det inte går så bra för Finland, men säger man nåt om hans patetiska Tre Fjollor så får man direkt höra att man är barnslig, suck. Vi är Lejon och stolta över det! Vi har den störste poängplockaren i OS-hockeyns historia, vad har Sverige? Ett fuskguld (Sportbladet hade en artikel om Foppas fusk i OS 1994) och ett guld de fick genom att lägga sig mot Slovakien. Hellre hårda spelare än fjollor, nuff said! Ihanaa Leijonat, ihanaa!

Robert Stenerhagsalmelarobert@gmail.com2010-03-16 13:33:00
Author

Fler artiklar om Finland