Färjestad-bloggen: Vad drömmer Samuelsson om på nätterna?
Nu är det bara dagar kvar till nedsläpp, och det råder utan tvekan bråda dagar i landets elitserieklubbar. Beroende på försäsongens utveckling och resultat sover man nog som tränare, spelare och sportchef lite olika väl om nätterna, och något säger mig att Brynäs Czarnecki och Frölundas Kent Norberg tillhörde dem som inte sovit särskilt bra de senaste nätterna.
I Frölunda tvingas man ut på jakt efter en ersättare till skadade Bäckman i ett skede av säsongen när stabila backar inte växer på träd, vilket borgar för det knappast blir en lugn helg hemma hos familjen Norberg. Brynäs fick det tvivelaktiga nöjet att, så här på sluttampen, se sig besegrat av ärkerivalen Leksand med de förkrossande siffrorna 1-7. En match är inget att dra några större växlar av, men i det här känsliga läget av uppladdningen då hela hockeysvängen följer ens resultat är det förstås inte så där jättekul. Men alla lag har sina problem att handskas med, och fler lär dyka upp allteftersom säsongen fortskrider. Shit happens, liksom. Det är hur man hanterar utmaningarna som sållar agnarna från vetet.
Färjestad har haft sin beskärda del av elände, och till att börja med måste jag säga att man klarade av försäsongens bomb – Rahms dopingaffär – på ett strålande bra sätt. En personlig tragedi som spiller av sig på hela laget, organisationen och sporten är ingen lätt sak att tampas med. Man måste ta avstånd samtidigt som man inte får glömma sitt ansvar som arbetsgivare och medmänniska. Jag tyckte att laget, i en svår och oförutsägbar situation, lyckades bra med den här balansgången och jag ser inte hur någon kunnat hantera det på något bättre sätt.
Men vad kan det då vara för saker som håller Samuelsson och resten av staben vaken på nätterna just nu? Här är några punkter som åtminstone sysselsätter mina tankar:
• Frögrens knä. Det vore en mardröm om backklippan får sin säsong spolierad av skador. Och, som jag tidigare sagt, så är Frögga inte en kille som har en spelstil där han kan gå på trekvartsfart.
• Kedjeformationerna. Nu måste snart formationerna sitta så att killarna får en chans att hitta varandra och spela ihop sig. Strategiskt besvärliga skador kan ibland ställa till det rejält på den här punkten.
• Effektiviteten och intensiteten. Laget har målskyttarna, nu gäller det att de kliver fram också. Axelsson, Dragan, Micke, Paulsson och Åsa är spelare som varit med förut och som måste få igång produktionen om laget ska svara upp mot förväntningarna.
Lite att fundera över, med andra ord. Men det finns också glädjeämnen. Ungdomarna Brodin och Grundels respektlösa framfart under försäsongen. Mattias Sjögren ser lovande ut, liksom gnuggarkedjan med Bastiansen, Holtet och Kåberg som visat att man läst och tagit till sig budskapet på skylten i omklädningsrummet. Och jag tycker faktiskt att frågetecknen kring målvakterna håller på att räta ut sig till ett utropstecken. En angenäm fråga att fundera över i nattens mörker är vilken av målvakterna som ska vakta kassen i elitseriepremiären!
