45 omgångar senare!

45 omgångar senare!

Eller, min eventuella avrättningsyxa svingas när säsongen är slut. Med sju omgångar kvar och ett mikrouppehåll i SHL kan det vara läge att samla ihop intrycken och ta sats för det som är kvar.

Tänker, ska artikeln handla om att se bakåt eller framåt? Jag väljer den senare främst.

Dock en reflektion bakåt och till tråkiga fredagen den 13, oktober närmare bestämt. Kvällen före hade Brynäs förlorat med 2-8 på hemmaplan mot skräckmotståndaren Skellefteå.
Klockan är 10:02 och pressmeddelandet som skickas ut av Brynäs kommunikationsansvarige lyder:
”Brynäs IF har idag valt att entlediga Roger Melin från rollen som huvudtränare för herrlaget”.
Det är nu den tredje sparkade guldtränaren i Brynäs, där tidigare Tommy Sandlin och Tommy Jonsson gått samma öde till mötes.

10 april nästan på dagen exakt sex månader tidigare lyder Brynäs pressmeddelande diametralt annorlunda:
”Roger Melin klar som ny huvudtränare för Brynäs IF säsongen 2017/2018”
”Det känns mycket bra att vi lyckats knyta till oss en av Sveriges bästa hockeytränare. Med Roger vid rodret ska Brynäs IF fortsätta att utveckla vårt positiva spel som innebär en fartfylld och energifylld hockey” säger Stefan Bengtzén.
Melin har jag alltid gillat och den första tiden efter att nyheten om att Roger tar över efter Bulan kändes allt bra.

Eller gjorde det?
Mer och mer kom en känsla av att något inte stämde. Träningsmatcherna och CHL körde igång och det fanns väl inget större att klaga på. Men känslan fanns där och den växte sakta.
Skillnaden i ledarstil gentemot Bulan Berglund, var svartvit. Mer och mer såg man detta i båset. Man kände någonstans att han inte tyckte det var roligt, han såg ointresserad ut.
Man skakade av sig det med vetskap om att ledarstilen var totalt annorlunda och Brynäs vann ju matcher.
I intervjuer i TV och tidningar tyckte jag att Melin aldrig var nöjd med sitt lag och när SHL körde igång med en trög start reagerade jag ett flertal gånger på att han ofta kommunicerade negativ kritik om sina spelare.
Energin i båset lyste också med sin frånvaro. Det kändes som en avgrund mellan tränare och spelare. Tystnaden hördes, den var öronbedövande. Tanken felrekrytering dök upp mer och mer.
Kan det vara ett misslyckande för Stefan Bengtzén. Roger Melin var långt ifrån Brynäs förstaval av tränare men blev till sist den som skulle ta över efter Bulan.

Det sista Roger Melin kommunicerade som tränare var direkt efter matchen mot SAIK då han i direktsändning i C More säger att Brynäs gör en av sina bättre matcher vid 2-8 förlusten.
Bilan går, Roger Melin entledigas från sitt uppdrag och Tommy Sjödin och Janne Larsson tar vid, tills vidare.

Påståenden som har hörts i eftersnacket och som jag har svårt för är

  • Att Brynäs överpresterade i fjol när man var ett skott från guldet
  • Att Brynäs nuvarande situation därmed är orsakad av hybris hos sportchef och spelare.
Ett annat märkligt uttalande kom från spelarhåll: ”Vi var vana från förra året att det var en som stod och skrek på oss”, vilken professionalitet.
Att skylla på Roger Melin är en dålig ursäkt!
Det var felrekrytering av tränare från början.

Att se bakåt
Åtta matcher spelade och kickad tränare. Nystarten går inte så mycket bättre trots att back to back mötet med SAIK ger en fin trepoängare på bortaplan med nye tränare Sjödin & Larsson i båset.
Det skulle rulla på i nio omgångar till där laget var tillbaka till stor del på det gamla spåret. De två omgångarna efter segern mot SAIK resulterar i att två givna trepoängare i Gavlerinken mot Rögle och Mora blir noll poäng.
Visserligen en 4-0 seger mot Frölunda borta som sedan följs av fem förluster av sex möjliga.

I mitten av november kan man dock skönja ett bättre försvarsspel där forwards är inklusive på ett annat sätt än tidigare.
Nu inleds ett litet segertåg med sju segrar av åtta möjliga. Den åttonde med en poäng vid full tid och med mersmak mot Linköping borta.
19 december innan juluppehållet blir det stryk borta mot SAIK. Är man nu tillbaka på det där förlustspåret igen? Svar nej.

Det blir en hyfsad sekvens igen med 14 poäng av 18 möjliga. Sedan sex matcher med seger varannan gång innan en dipp inställer sig igen.
Fyra raka nollpoängare där man leder i två inför sista perioden men tappar allt. Försvarsspelet ser ut som anno september. Hoppet tänds igen om plats sex när man åter vinner borta mot HV71.
Men ner på jorden igen genom en av säsongens sämsta i Gavlerinken mot Örebro. Det är där vi är inför Karlskrona på lördag i Gävle.

Att se framåt
Det är nu som sagt sju omgångar kvar och förutsättningen för Brynäs är följande:
·         12 poäng upp till Malmö på plats fyra.
·         10 poäng upp till Skellefteå på plats sex, vilket betyder kvartsfinalklart.
Med 21 poäng kvar att spela om är det en ganska svår uppgift att nå viktiga topp 6. Dessutom har Brynäs minus 3 i målkvot att jämföra med de fem framförliggande lagen som alla har plus kvot, på mellan 4 och 24.
Om vi nu är realister så tror jag SAIK håller klart bakåt och då handlar det om Frölunda. Att Brynäs tar in tolv poäng på Indianerna är nog inte realistiskt trots full pott hittills på de två matcher som spelats.
Brynäs har kvar att möta:
·         Karlskrona (h)
·         Djurgården (b)
·         Frölunda (h)
·         Skellefteå (h)
·         Mora (b)
·         Linköping (h)
·         Frölunda (b)
Fyra matcher hemma och tre borta. Förutom bottenlagen Mora och Karlskrona är det fem möten med fyra lag som man just har framför sig.
Kuriöst nog har man två möten kvar mot Frölunda när serien snart är färdigspelad. På egen kraft kan man ta in sex poäng mot Frölunda Här handlar det verkligen om två så kallade sexpoängsmatcher.
Brynäs har 8-1 på de två spelade och går in i mötena med ett psykologiskt övertag.
Linköping hemma i näst sista omgången är också en viktig sexpoängsmatch. Kan i bästa fall vara avgörande för plats sex eller viktig hemmaplansfördel i Play-in.
Här ser de tre spelade matcherna mörkare ut i statistiken. Tre förluster varav en är övertidsförlust senast. 5 gjorda och 12 insläppta.

Frölunda har förutom två möten med Brynäs följande schema:
·         Örebro (b)
·         Malmö (h)
·         HV71 (h)
·         Växjö (h)
·         Karlskrona (b)
Hemmamatcherna är inga ”promenader i parken” men jag tycker det ser svårt ut.
Hypotetiskt då att Brynäs plockar sex poäng mot Frölunda betyder att göteborgarna ändå har sex poäng upp, egentligen sju med sina 14 mål bättre i plus/minus statistiken.

Play-in
Mer realistiskt är då att se på hur Play-in läget ser ut. Klart är att sjuan börjar hemma mot tian och åttan hemma mot nian. Det är högst möjligt att Brynäs kan möta Luleå.
Möjligt är att Brynäs också kan spela till sig en sjunde eller åttonde plats vilket ger en hemmafördel. Just nu är det sju poäng upp till Linköping och HV71 och man har en sexpoängsmatch mot Linköping hemma i näst sista omgången. Av dessa två har det känts som att Brynäs har det lättare mot HV71, tyvärr inget möte där.

Laget
Tiondeplatsen är nog motiverad efter den turbulenta starten i höstas.
Brynäs har bara fem av lagen före sig och som har fler fulltidssegrar och det ser bra ut, men förluster vid full tid visar att Brynäs har alla nio lagen före sig och med betydligt färre fulltidsförluster.
Trots det har Brynäs bara minus 3 i plus/minus mål statistiken. När det gäller övertidsspel har Brynäs bara spelat fem sådana avgöranden och det är bara SAIK som spelat färre.

Brynäs har haft ledningen i matcherna vid 45 tillfällen och har bara Växjö som är bättre. Man ligger delad fyra när det gäller antal tillfällen med målmässigt underläge.
Det visar sammantaget att det varit jämna tillställningar trots några matcher där det runnit iväg.
En merit Brynäs leder överlägset är den med första gjorda målet. Tiondeplatsen visar då att när man gör första målet vid betydligt fler tillfällen än övriga och ligger två i statistiken med att leda matchen så är lagets problem att hålla ihop och inte tappa.
Känns oftast när en kvittering kommer som att ett stabbigt mentalt tillstånd infinner sig och hur många gånger har man inte gått in i sista perioden med en ledning och sedan rasat ihop.
Vart tog den mentala coachen vägen?

På lördag 24 februari är det omtag på serien och tydligen har ”skadedjävulen” inte slagit till i OS för firma Gunderson & Bertilsson. Nu är duon på väg hem efter Sveriges och USA:s utträde ur turneringen.
Gunderson deklarerar att han ska tjänstgöra redan på lördag mot Karlskrona. Och mot Djurgården på onsdag nästa vecka kan vi nog kalkylera med att Brynäs ställer hela sitt förstabackpar på isen.
Denna ”förstärkning” behövs i allra högsta grad.

Laget annars då?
Det har under de senaste veckorna varit oerhört med kritik mot lagets insats. Detta kan delvis vara berättigat men kritiken är djup och den når ända bak till tidig höst och vad som förekommit.
En som står lågt i ”aktiekurs” på sportchefsbörsen är Stefan Bengtzen.
Tydligen har vi en helt värdelös sportchef som total misslyckats i sina spelarköp om man får tro sociala medier och snacket på byn.
Stefan kom 2014 - 2015 och gör nu sin fjärde säsong som sportchef. Gnäll har det varit hela tiden och i en ökande grad.
Före Bengtzen var det sportchef Sundlöv man gnällde på, i tio år.
Det kanske tillhör sportchefsrollen att man får ”äta skit” när guldet inte levereras varje år.
Fansen är krävande.

Visst skall konstruktiv kritik alltid levereras och alla får tycka. Jag tycker bedömningarna i de flesta fall är för hårda.
Det staplas nu också värdelösa värvningar på hög i Brynäs och kritiken exploderade när man inte tog hem Honken som stack till Karlskrona, igen.
Veckan före var det mycket kritik från de som inte ville se Felix Sandström i HV71. Samma kritiker ville inte heller se honom i Brynäs sex månader tidigare för övrigt?

Kritiker menar att till avdelningen värdelösa Bengtzenvärvningar hör:
Tim Wallace, Terry Broadhurst, Peter Vrana, Jesse Niinimäki, Tomas Slovak, Mathias Porseland, Marc Zanetti, Gustaf Thorell,
Tomas Zaborsky, Linus Fernström, Henrik Larsson, Louie Caporusso, Mikael Johansson, Christopher Liljewall.

Senaste förvärvet från Almtuna, innan fönstret stängde känns också som att den inte imponerar på kritikerna. Nu har Ludvig Nilsson gjort en match redan för Brynäs med facit ett mål.
Vi får se. Jag tror på Nilsson. Jag ger honom den chansen.

Inte ens Nicklas Danielsson verkar falla kritikermassan på läpparna. Vissa sågar honom redan. Jag tror att det blir en kanonvärvning.

Några av mina åsikter om ”flopparna” ovan då:

Tomas Zaborsky: Klassvärvning som tyvärr gick sönder tidigt, bara tolv matcher. Fick aldrig chansen att göra rätt för sig. Visade tendenser i finalen klockan fem i tolv.
Gör så här långt en helt okej insats i finska topp-4 laget Tappara, 20 poäng.

Henrik Larsson: Väger fysiskt för lätt vilket ses i försvarsspelet. Jag tycker att han visar upp offensiva kvaliteter när han får spela mer.
Med Gunderson borta tidigare och med Bertilsson likaså temporärt och med båda dessa tunga pjäser borta under OS tycker jag att Larsson visat kvalitet i det offensiva men också blivit ett snäpp bättre i fysiskt spel i defensiven.
Samma plus/minus som Gunderson, nästan samma fysik. Ge honom chansen till nästa säsong.

Louie Caporusso: Hamnade lite för snabbt i Melins frysbox där han fick sitta kvar under Sjödins ledarskap. Nu sticker jag ut skallen och säger synd.
Tyvärr fanns under september oktober inget tålamod och utrymme i Brynäs och det fick Caporusso lida av. Gått bättre i gamla klubben Iserlohn som ligger åtta i tyska DEL.
Småskadad av och till men spelat 25 matcher och gjort 10 mål och 9 assists.

Jag vill också säga att jag hade förväntat mig mer av Drew Miller, 23 matcher och 9 poäng. Gått från första linan till tredje.
Kan nog bli fjärde innan säsongen tar slut. Kostar mycket och blir inte kvar nästa säsong.

Bengtzenvärvningar som väl får anses vara hyfsade:
Bulan Berglund: No coments.
Aaron Palushaj, Kevin Clark, Jonathan Granström, Juuso Ikonen, Jesper Jensen, Daniel Paille, David Rautio, Nick Johnson,
Daniel Mannberg, Jonathan Pudas, Ansi Salmela, Johan Alcen, Elias Fälth, Ryan Gunderson.
Alla kvar utom Johnson, Pudas och Salmela.

Kom ihåg att Bengtzens lagbygge var ett skott från guldet så att såga honom jäms med fotknölarna tycker jag är fel.

Teori om 10 points till
Kom ihåg att det ”värdelösa” laget hade en fin period från 18 november till och med januari månad. Räknat på dessa omgångar låg man i topp i SHL.
Vi får inte glömma bort att det finns en kapacitet i laget. Tyvärr har det blivit en dipp igen. Säg att om man haft lite flyt i en del jämna matcher så hade 10 poäng till gjort att man varit med om topp 4 nu.

Om.

Det har varit j-igt lite till trean i många matcher.
Det är liten skillnad mellan lagen i mitten, trupperna är inte klasser bättre än Bentzens och sportcheferna har värvat lika taskigt som Bengtzen.

JAG tror på Brynäs och att man kan resa sig ur ”askan” och som läget är, göra ett bra playoff. Om det räcker lika långt som förra året får vi se.
I kvartarna är det omstart på allt och nya förutsättningar gäller.

Jag hävdar att det är bättre att spela play in och vinna guldet än att vinna serien och åka ut i kvarten.

·         Djurgården vann sitt senaste guld för sjutton år sedan. Sedan dess, Dålig ledning, dåliga tränare, dålig sportchef, dåligt lag???
·         Luleå vann sitt senaste guld för tjugotvå år sedan. Sedan dess, Dålig ledning, dåliga tränare, dålig sportchef, dåligt lag???
·         Malmö vann sitt senaste guld för tjugofyra år sedan. Sedan dess, Dålig ledning, dåliga tränare, dålig sportchef, dåligt lag???

Gamla storlaget MoDo tog hem guldet för elva år sedan. Sedan några år harvar man i Allsvenska med en havererad ungdomsverksamhet.
Samma gäller Södertälje, Leksand, AIK, Timrå, Björklöven.

Brynäs har aldrig varit nere i Allsvenskan och till skillnad mot gängen ovan har man två guld på 19 år varav det senaste 2012.
Det finns inte att man sopar hem guldet varje SHL-säsong. Man kan vara med och utmana vilket Brynäs och 13 lag till gör varje ny säsong.

Brynäs som förening och lag, dess sportchefer, tränare och organisation har i mina ögon på det hela och sett i ett längre perspektiv gjort det jävligt bra.
Och det bästa till sist, ungdomsverksamheten. Toppklass det senaste decenniet. Föredöme i svensk hockey, kolla läget för MoDo som jag var inne på.
Hur många juniorer har inte Brynäs vågat satsa på sedan Silfverberg & Järnkrok generation knackade på.
 
Avslutningsvis,
man måste man få kritisera, klaga och gnälla, det gör jag med. Men jag tar nya tag till nästa match.
Nu kör vi de sju sista och visar att guldet ska hem till Gävle.
 
”Brynäs är bäst”, laget i mitt hjärta.
 
 

Mats ÖstlundMats.Ostlund@byggtjanst.se2018-02-22 15:02:00
Author

Fler artiklar om Brynäs