Björklöven växer in i Superallsvenskan
Halva allsvenskan spelad och det är dags att betygsätta Björklövens inledning av serien.
Degradering från högsta serien, mer än halva laget försvann och det tog lång tid innan sportchef Lars Molin hittade en ny tränare. Många tvivlade på laget som länge bara var ett halvt. Så kom då vändningen… Molin grävde fram Randy Edmonds från Japan/Kanada, bröderna Rozenthal från Frankrike och fick även ett par etablerade namn att stanna kvar i klubben. Hoppet väcktes igen hos de luttrade Lövenfansen, kanske skulle man på nytt skrapa ihop ett slagkraftigt lag. Här följer min syn på den första halvan av Björklövens insats i NHA 2001.
Försäsongen ömsom vin, ömsom vatten. Det nya spelsystem med mycket skridskoåkning och en aggressiv forechecking fanns där ibland men ofta såg det ut som om det var en skolklass som spelade. Redan innan serien fanns tvivlarna där, var Edmonds verkligen rätt man för Björklöven?
Premiärvinsten mot Boden var viktig men spelet vara allt annat än bra, och det mönstret följde man sedan under de inledande omgångarna. Långa stunder var spelarna helt under isen för att sedan helt köra över motståndarna i nästa sekvens. Framför allt var det defensiven som sviktade inledningsvis och experimentet med 4 forwards i Power Play blev en riktig parodi. Så många 1 mot 2 lägen som man släppte till de första matcherna släppte man inte till på hela säsongen ifjol, som bottenlag i elitserien. Detta till trots så var dock spelet sakta på väg och man vann de flesta matcherna, dock utan att övertyga.
Mattias Wennerberg, inlånad från MODO, blev väckarklockan som Lövenspelarna behövde. Med sitt tuffa spel tog han själv hand om taktpinnen i matchen från debuten och framåt. Med sin inställning så fick han med sig de andra spelarna och lagom till derbymatcherna mot SAIK så spelade man riktigt bra ishockey. Snabbare spel har man nog aldrig haft i Umeålagets historia. De två derbyna blev en riktig uppvisning i snabb anfallshockey och även om Skellefteå vann första matchen på straffar så var det ändå Björklöven som, i helhet sett, var det klart bättre laget. Den insikten skänkte stabilitet i laget för fortsättningen. Laget fortsatte av bara farten att besegra Boden och Sundsvall och nu hade man skaffat sig greppet om en plats i Superallsvenskan, bara för att sedan onödigt förlora mot Piteå.
Halvvägs in i serien ligger Björklöven på topp 4, precis som väntat. Jag tror att det skall mycket till för att man skall tappa denna placering men man skall aldrig sälja björnen innan man skjutit den, som det så vackert heter. Ett par onödiga förluster och det kan vara kamp igen.
Skall här betygsätta Björklöven så här långt in i serien: (betyg 1-5 +, med allsvenska mått)
Målvakterna: +++
Rantanen och Lindmark har så här långt delat på uppgiften, med Rantanen som knapp förstemålvakt. Bägge målvakterna har uppträtt mer stabilt i serien än på försäsongen och oavsett målvakt är man inte särskilt orolig vid nedsläpp. Däremot har bägge en viss tendens att släppa billiga returer och det straffar sig mot bättre lag. Personligen tycker jag inte att någon av dem är en målvakt som tar Björklöven upp i eliten men nog är de stabila allsvenska målvakter oavsett vilket lag de hade spelat i.
Backar: +++++
Allsvenskans bästa backuppsättning där endast Leksand egentligen kan konkurrera. Jörgen Hermansson, seriens bäste defensive back, har bara spelat 3 matcher på grund av en ljumskskada men ändå finns det en stabil grund att stå på. Jesper Jäger och Tommi Hämäläinen har imponerat stort hittills och med en defensiv jätte som Österby bredvid så finns det offensivt svängrum för dessa gentlemän. Hedlund har gjort ett bra jobb men där finns än mer potential. Största överraskningen är dock unge Erik Andersson som trots sin storlek spelat med stor pondus inledningsvis. Där har Löven en blivande storspelare. Nu väntar fansen bara på att Peter Johansson också skall visa upp sitt rätta jag.
Forwards: ++++
Alexander Beliavski, vilken artist, poängmaskin och grovjobbare. 38 år gammal snart är han den som jobbar hårdast i laget varje match. Han imponerar än mer för varje år som går. Bara en skada stoppar honom från att vinna skytteligan i NHA. Vid sidan om honom har lagkapten Göran Hermansson äntligen hittat målformen igen, och på vilket sätt sedan. Med tredjelänken och nyförvärvet Greg Parks så mönstrar man en förstakedja som bara har en överman i serien, Leksands kedja med Karlberg-Nielsen-Hellkvist. Parks har sett rinkrostig ut men kommer för varje match, blir giftig efter jul. Maurice Rozenthal har gjort flera viktiga mål och när han nu återigen lirar med brorsan kommer det att bli åka av framåt. Bara för center Pär Holmqvist att hålla i hatten och fortsätta spela så övertygande som han gjort inledningsvis. Kanske den spelare som gått framåt mest i sommar. I övrigt måste jag ju igen nämna bulldozern Wennerberg som var den som fick igång Björklöven, synd att han troligen återvänder till MODO innan nyår. Även juniorcentern Erik Forsell imponerar med sitt pudelkloka spel
Fortfarande väntar vi dock på att Alexander Semjonov skall visa sin potential. Han har haft en extra tung försäsong på grund av Lettlands sommarläger och min gissning är att han är less ishockeyn just nu. Landslagslägret och vilan tror jag var precis vad han behövde. Kan inte tänka mig annat än att han vaknar snart. Man skall dock konstatera att denne "offensivspecialist" har varit strålande defensivt denna säsong. Lars Briell och Mats Lavander har inledningsvis gjort vad som kan väntas av dessa spelare d v s habila grovjobb i skymundan. Björklöven har tre mycket bra kedjor i allsvenskan men jag kan tänka mig att en forward till dyker upp ifall Wennerberg försvinner.
Power Play: +++
Från att ha varit riktigt under isen så blir det allt bättre. Speciellt Beliavski och Hermansson gör numera mål i Power Play men det finns mycket att förbättra till fortsättningen. Sedan man gick tillbaka till 2 backar i uppställningen så dyker även den beprövade "ubåten" upp ibland. En variant man firade stora triumfer med redan ifjol.
Box Play: ++++
Blir stadigt bättre, inledningsvis katastrofalt men i takt med resultaten så har även detta "specialspel" förbättrats avsevärt. Spelare som Briell och Holmqvist imponerar på mig med sitt slit.
Slutsats:
Björklöven kommer att vara med länge i år och bara en geografisk lottning i play-off kan hindra dem från att ställas mot ärkerivalen Skellefteå när det vankas kvalserie. Västerbottningarna gnuggar händerna redan nu…eller köper hjärtmedicin!
Väl i kvalserien kan allt hända men inte kan jag tro att det blir ytterligare ett avancemang in i finrummet för Umeås hockeystolthet.
