I backspegeln: Anders Pemer om Uppsala AIS 1995/96
Följande rader skrev jag om Uppsala AIS i Red Tigers medlemsblad Tiger News hösten 1995.
Uppsala - topplag i år?
Inte mindre än 57 gånger har Huddinge, inför denna säsong, mött "Gamla Almtuna", eller Uppsala AIS, som klubben heter sedan 1987, och 40 gånger av dessa 57 har vi tagit poäng, 30 segrar och bara 10 oavgjorda, dessutom! Men få vet nog om idag att Almtuna faktiskt har en säsong i högsta serien på meritlistan. Laget spelade i gamla allsvenskan säsongen 1962/63.
Även om Uppsalalaget nu bara har slagit Huddinge 17 gånger på 57 försök (eller kanske just därför?) så har flera av de fåtaliga segrarna kommit att svida rejält i skinnet, på olika sätt.
Största skammen var förstås "Uppsalas första seger, ja, till och med första poäng" som Jane Björck visste att förtälja i Sportspegeln, i Allsvenskan 1992. Huddinge kom till Gränbyhallen för match mot ett Uppsala som ännu inte hade någon poäng efter fjorton omgångar.
Men ett Huddinge, tveksamt coachat av en John Peterson, som nyss fått veta att klubben tecknat ett sexårskontrakt med Putte Carlsson, fick ingenting att stämma och Uppsala kunde vinna med 4-1. Till all lycka tog de en skalp till i sista omgången, spelade bort Sundsvall/Timrå från play off, och vi slapp bli enda lag, som torskat mot laget. Hemma hade vi vunnit med 9-3, för övrigt.
Säsongen dessförinnan var det just Uppsala som hemma i Gränbyhallen blev laget som spräckte Huddinges rekordsvit utan baklängesmål. Huddinge vann i och för sig matchen ändå, med 6-4, och hur länge som helst kan man ju naturligtvis inte freda kassen, men jag vill minnas att jag skrek "Neeeej!" samtidigt som hemmapubliken skrek "Jaaaa!" när Uppsala gjorde 1-0.
254 minuter och 47 sekunder höll Huddinge nollan den där gången, för övrigt. Det blev aldrig särskilt uppmärksammat i massmedia, men enligt uppgift ska det ändå ha varit svenskt rekord.
Hösten 1988 vann Uppsala senast i Björkängshallen (för tredje gången totalt). Det var andra omgången, och Huddinge hade lite överraskande förlorat bortapremiären mot nykomlingarna IK Tälje med 3-2. De 3-8 hemma mot Uppsala blev upptakten till en mycket svag höstsäsong. Men mot slutet kom Huddinge igen starkt, och missade inte Allsvenskan definitivt förrän i näst sista omgången. 4-3 till Uppsala i sudden death, som ju spelades i högst fem minuter på den tiden. T o m i matchprogrammet till Huddinges efterföljande hemmamatch hävdades att den avgörande förlusten i Uppsala präglades av att domaren höll helt skilda nivåer för de båda lagen. Jag åkte inte runt på bortamatcher på den tiden, så jag kan inte uttala mig. Dömde gjorde en C. Carlsson enligt protokollet.
Detta kompenserades mer än väl hösten efteråt, 1989, i Gränbyhallen. Janne Holsteryd från Haninge dömde, och han var denna kväll den mest Huddingevänlige domare man sett - vi stod nästan och skämdes på läktaren! Men det är väl också enda gången det har hänt...
**********************************
Därefter följde en tät upppräkning av de 57 mötena så långt. Första mötet var i division 2 östra B 1966/67, Huddinges premiärsäsong i näst högsta divisionen, där Almtuna var väl etablerade. Lagen möttes först i Huddinges hemmamatch på Hagsätra IP och Almtuna vann med 7-3. I Uppsala (på den tiden på Studenternas) blev det sedan oavgjort 4-4.
Tilläggas kan att klubben som bekant åter bär sitt ursprungliga namn Almtuna IS och att sudden i fem minuter sedan några år är en realitet igen. Och 3-8-matchen hösten 1988 är fortfarande Almtunas senaste seger i Björkängshallen. De två andra gångerna var säsongen 1979/80, då Almtuna vann med 7-1 och 3-1.
