Betydligt bättre än sist...
I förra hemmamatchen mot Bajen var 0-5 i underkant. Idag var vi sannerligen närmare. Tre poäng till Hammarby kändes knappt ens rättvist idag, sett till hela matchen.
Huddinge var taggade och tog sig in i Hammarbys zon direkt och redan efter 23 sekunder hade Hammarbys Elias Abrahamsson stressats att ta en utvisning för hooking. Huddinge byggde upp ett skapligt power play delar av utvisningstiden, men fick inte till något. Hammarby jämnade ut spelet ett tag, men Huddinge återtog snart initiativet och låg på mest och bäst för ett ledningsmål ett antal minuter till. Och trägen vinner, efter åtta minuter kom Daniel DK Karlsson och Johan Sjödell Wiklander fram fint vid hammarbymålet, och för första gången på många år hade Huddinge gjort första målet i en hemmamatch mot Hammarby.
Hammarby smet strax efteråt in i zon och plötsligt sköt Elias Abrahamsson en puck som tog i ansiktet på Christian Lechtaler och studsade sanslöst tursamt i mål. Perioden fortsatte att i huvudsak gå i Huddinges tecken, men fler mål blev det inte. 1-1 kändes väl... ja, någorlunda rättvist får man väl säga, men med lite mersmak för Huddinge.
Andra perioden börjar också med snabb hammarbyutvisning, denna gång efter 31 sekunder. Och bara elva sekunder in på den lägger Martin Strandfeldt in en puck på Carl-Johan Klint, som stoppar den med bröstet och lite överrumplat satte sig tvärt ned och gled in med puck och allt in i målburen. Domaren Jonte Söderling dömde mål för Huddinge. Av allt att döma helt riktigt. Allt kändes strålande, Huddinge hade tagit ledningen för andra gången och det var svårt att inte tycka att man så långt hade haft aningen mer av matchen.
Huddinge fortsatte också hålla puck och spela bäst i ett par minuter till, men efter 4.47 i perioden kom några bajare in i zon och Jimmie Kraft avlossar Hammarbys första skott på mål i perioden. Och det går förstås i mål. 2-2. Suck.
I detta läge har en oroväckande tendens börjat skönjas i matchen. Hammarby verkar kunna göra lite som de vill, och kan med jämna mellanrum begå regelvidrigheter som känns som klara utvisningar. Men utan att det blir några utvisningar.
Och efter 7.19 kommer det typiska utslaget av detta. Bara sekunder efter att ha släppt minst lika klara hammarbyutvisningar hittar Söderling en "slashing" på Martin Strandfeldt. Slashing lät helt sanslöst, tripping hade man väl åtminstone förstått om Strandfeldts åtgärd hade kallats.
Och som om detta inte var nog i detta läge styr Janne Axtilius oavsiktligt en räddad puck ut över sargen, och Söderling väljer att ta den utvisning för "avsiktligt" fördröjande av spelet som det egentligen alltid ska vara när just en målvakt råkar lägga ut pucken utanför planen. Men som sannerligen inte alltid döms ut konsekvent.
Men det kändes typiskt att det skulle bli vi som drabbades av en sådan utvisning. Dessutom när vi redan spelade fyra mot fem. Hammarby missar sedan givetvis inte chansen att ta ledningen för första gången i matchen i spel fem mot tre.
Inte många minuter senare hamnar en huddinge- och en hammarbyspelare på kollisionskurs en bit in i Huddinges zon och hammarbyspelaren försöker ta sig förbi genom att hoppa över huddingespelarens klubba. I detta läge märker han att det nästan ser ut som om han är ren i ett rejält anfallsläge, hoppar över klubban och slänger sig raklång och Söderling går på finten och bedömer det verkligen som en straffsituation.
Daniel Holmström tar hand om straffslaget och Bajen fortsätter nu för resten av matchen att vara laget med flyt i matchen. Holmström sätter 4-2 och matchen känns här körd.
Även resten av andra perioden och stora delar av den tredje och sista fortsätter det kännas som att Huddinge gärna blir utvisade om det känns någorlunda riktigt, medan Hammarby kan fula aningen värre utan några åtgärder. I tredje perioden åker t ex en huddingespelare på en luftfärd som definitivt var mer utvisning än den situation som Hammarby minsann fick straffslag för perioden innan.
Men en bit in på tredje får till sist även Hammarby några utvisningar emot sig, och Huddinge kan äntligen jobba sig in i matchen igen. Strax efter två på varandra följande hammarbyutvisningar på i tur och ordning Fredrik Abrahamsson och Johnny Oduya kommer Jonas Rådlund och Daniel Karlsson i ett två mot en-läge där DK snyggt kan sätta reduceringen till 3-4.
Nu var Huddinge ordentligt med i matchen igen och 4-4 låg verkligen i luften, och hade knappast varit orättvist. Men Bajens flyt höll i sig, och när Huddinge riktigt rejält tidigt tog ut Janne ur mål redan efter 18.06 slutade det förstås med att det blev Bajens Andreas Paulsson som kunde göra 5-3 i tom bur efter 18.49, sedan Christian Tessert olyckligt schabblat med pucken vid offensiv blå linje.
Tommy och Bengan satsade dock på en kaxig satsning en gång till, och tog ut Janne än en gång precis en minut efter första gången, dvs 19.06. Ser på swehockey att sekretariatet måste ha missat att det var då han gick ut. 19.15 blir Elias Abrahamsson lite för hetlevrad och åker ut två minuter för roughing och drar på sig tio minuter till för misconduct. Officiellt har det gått in i statistiken att det är i samband med denna utvisning som Janne lämnar kassen andra gången.
Det går dock lika illa nu också, och redan efter 19.22 ligger pucken i den tomma huddingekassen igen. I kväll var det åter Hammarbys tur att få med sig mest poäng, även om det kändes betydligt mer som Huddinges match idag.
Nåväl, Hammarby är ett på papperet bättre lag och behöver naturligtvis inte be om ursäkt för segern. Men det kändes inte som att de vann för att de verkligen var det bättre laget idag. Åtminstone borde nog Huddinge betraktats som värda en poäng idag. Och vid exempelvis en straffläggning hade det ju kunnat gå hur som helst.
Det kändes dessutom surt eftersom Hammarbys klack för dagen nådde sällan skådade bottennapp i sin stil idag. Bl a kastades det snöbollar mot utvisade huddingespelare i utvisningsbåset, och flera gånger ut på isen medan spelet pågick. Domaren fick t o m hälsa via speakern att han skulle få lov att tömma hallen om detta inte slutade.
Detta uppmärksammade tydligen (?) inte heller Hammarbys spelare som efter matchen tackade klacken för stödet som om det var vilken klack som helst som var värd en sådan gest från laget på planen. Men i det sammanhanget har Hammarbys spelare gjort bort sig förr, i en allsvensk match i Björkängshallen säsongen 1996/97 kastade bajenklacken i en het situation med en i deras tycke felaktig hammarbyutvisning in så mycket skit på isen att man fick ta tidigare periodpaus och spola om, och efter den matchen åkte hammarbyspelarna helt obekymrat fram och tackade klacken för stödet.
Faktum är att även sportchef Leif Boork på direkt fråga från mig efter matchens slut bagatelliserade lagets legitimerande av klackens beteende, och således i praktiken legitimerade klacken, även han.
Hammarby Hockey står således officiellt helt och hållet bakom en klack som kastar in saker på isen under pågående spel och dessutom ner i utvisningsbåset på utvisade motståndarspelare. Även om det "bara" var snöbollar kan man ju inte börja diskutera vad som är okej att kasta in. Ingenting är okej. Sista ordet i det ärendet är knappast sagt...
