Arboga Army on tour, del 2
Andra delen av reseberättelsen.
Den avgörande matchen
Vid tretiden gick vi sjungande in i Isstadion med spänd förväntan. Medan orden skallade "aldrig, aldrig, aldrig ger vi upp" peppade vi laget för allt vi var värda. När klockan slog fyra så började äntligen matchen. De första två perioderna var det jämnt. Arboga bjöd på en helt annan kamp än i fredags. Idag var det två lag som gjorde upp om kampen om mittzonen och Arbogas backar gjorde det svårt för SAIK att komma in på mål. Det allas glädje tog Arboga ledningen och den såg ut att stå sig perioden ut men i slutet av perioden kunde SAIK kvittera. Under pausen när vi samspråkade med SAIK-fansen var de övertygande att det skulle bli en helt annan match idag. En del började bli oroliga. I andra perioden fick Arboga ett snabbt mål och Bogafansen hoppade av lycka. "Fan vad härligt". Allt såg bra ut till domaren bestämde sig för att avgöra matchen. Under en period på ca sex minuter så drabbades Arboga av tre utvisningar. I två av dessa kunde SAIK göra två mål. Skellefteå visade upp ett bra powerplayspel som de haft under hela serien. Till vår besvikelse så hade vi tappat tilltron till SAIK som en bra supporterklack. När Arboga ledde så var otroligt tyst på klacken men när de sedan tog över ledningen började de höras. "Hemmasupportrar" är ett talande uttryck för det. Under pausen var det en annan stämning bland SAIK-supportrarna. De började hoppas att övervinna "PO-spökskräcken" och våga hoppas på något stort. Bogafansen vet att inget är omöjligt och att vi ligger under med ett mål är inte alls kört. För aldrig, aldrig, aldrig ger vi upp". I den tredje perioden la sig SAIK på försvar och spelade hela tiden på gränsen till ojuste. Det var många fasthållningar och upphakningar, något som störde Arboga i sin jakt på en kvittering. Arboga hade ett väldigt bra läge att kvittera i slutet, men istället punkterade SAIK matchen genom att göra 4-2 när det återstod ca fyra minuter. Arboga tog ut målvakten men lyckades inte få in pucken bakom en bra Backlund i mål. När slutsignalen ljöd bokstavligen exploderade det i hallen. Hemmapubliken var i extas och 4222 personer kunde tillsammans applådera åt en väl genomförd match. Bogaklacken som in i det sista hejade på sitt lag hyllade laget ändå när de kom för att tacka klacken. Klacken sjöng "vi älskar er ändå, vi älskar er ändå". För även om både laget, tränarna och klacken var besvikna över att allt var över så har det laget presterat varit något väldigt stort. Det roligaste var att de visade både SAIK, hemmapubliken och resten av hockey-Sverige det som supportrarna och laget redan visste; att vi är ett väldigt bra hockeylag. Speakern passade även på att hylla oss, de tappra själar som åkt ca 80 mil för att hela vägen "stötta" våra grabbar. Det värmde våra blåvita hjärtan.
Efter matchen
På presskonferensen var Lennart Jansson besviken men ändå nöjd över lagets insats. Han tyckte grabbarna bjudit upp till bra kamp men föll på de utvisningar som drabbade de under andra perioden. Vi hängde bra med när vi var lika många på plan men när de fick en man mer så orkade vi inte riktigt. Pasi Mustonen var självsäker på konferensen. Han visste vad killarna kunde och han var glad för deras skull att de lyckats att plocka fram sina kvalitéer i dagens match. Han tyckte Arboga gjorde en mycket bättre insats idag och att de visade att de är ett bra hockeylag. På frågan om den press som legat över laget från massmedia och publik så sa han att han inte brydde sig om detta utan han alltid haft en plan att följa. Om de hade förlorat idag hade han inte talat om fiasko utan han hade ändå varit nöjd med det laget presterat. Att etablera sig som ett superallsvenskt lag har varit första målet något som de infriat. Men att de nu nått både det andra (playoff 2) och tre (kvalserien) är helt underbart. Vi fick en snabb pratstund med Lennart efter presskonferensen. Han tillade att de mycket väl hade kunnat slå SAIK idag. Om det inte hade varit för utvisningarna så hade matchen sett annorlunda ut. Han var besviken just nu men om man tittar tillbaka så kan han inte vara mer än nöjd. Han tillade att han ville tacka klacken av hela sitt hjärta. Att de åkt så långt, tillbringat tre dagar i Norrland och gett oss ett så stort stöd är ENORMT. Det har betytt väldigt mycket för grabbarna. Vi passade även på att tacka Lennart för ett bra jobb.
Hemresan
19.05 gick bussresan hem och vi hann åka en timme innan vi stannande för att äta i Bydeå för att få i oss lite mat. Bilistens Restaurang Pizzeria och Café hade stängt men var vänliga nog att förbarma sig över ett busslass hungriga supportrar. En och en halv timme senare tackades de med en riktig hejarklackapplåd. Sedan bar det av igen och till mångas lättnad så blev det inte lika många kisspauser som på uppresan. Det kan ju ha sina förklaringar. Vid klockan 01.40 så stannade vi till vid Max i Sundsvall då vi fått upplysningar om att laget var där. Till Max-servitörernas och kunder förvåning fick de se instormande Bogafans som kom instormande för att hylla sitt tappra blåvita gäng. Tilläggas kan även att det fanns en del som även hade sina funderingar att göra det näck. Men till mångas lättnad så nöjde sig dessa med att endast ha bara överkroppar. Inne på stället gjorde vi "Zigge Zagge" med laget och både laget, supportrarna, Rydin, kunderna och de anställda på Max fick sig ett gott skratt mitt i natten. Resten av resan var relativt lugn, de flesta låg och sov medan en och annan fortfarande efter drygt nio timmars färd småtrallade för sig själv. Kvart över sex på morgonen landade vi i Arboga och ett antal trötta Bogafans begav sig hemåt efter en helt klart minnesvärd resa. Den historiska resa som kommer att pratas om länge. IFK Arboga som kom så långt som till playoff 2 och gjorde att Skellefteå tvingades till att spela tre matcher och de fick kämpa för det. Även uppe i Skellefteå lär det pratas länge om Arboga med en positiv anda. Flera Skellefteåbor som vi pratade med var otroligt trevliga och uppskattade Bogafansen som satte färg på staden under tre dagar. För under dessa dagar traskade glada Bogafans och trallade på hejarvisor. Skellefteå som är en stad med gammal hockeytradition tog Bogafansen till sitt hjärta då de såg hur dessa hela tiden både i motgång och medgång hyllade sina blåvita grabbar. Vi vill tacka alla trevliga Skellefteåbor, laget och Haglind som gjorde det möjligt för oss att få möjlighet att vara med på denna otroligt roliga resa.
På turné, på turné, vi ska alltid vara på turné.
Bilder från Skellefteå-resan
