Tre sköna pinnar!
En riktigt fin match i kombination med bra övriga resultat gjorde att Huddinge snabbt kunde skaka av sig den hemska förlusten mot Almtuna, som nu leder serien (grattis!!!).
Huddinge kunde rentav ha gått om både Vallentuna och Teg direkt med ett annat resultat i de lagens straffläggning i kväll, men slapp åtminstone vara allra sist mer än en omgång, och inget lag i det anmärkningsvärt jämna toppskiktet ligger mer än en seger före.
Det blev en match i publikens smak, där spelet under flera skeden, främst i första perioden och senare åter i den tredje, böljade fram och tillbaks med mer eller mindre ständiga chanser åt bägge håll. En ganska snäll match dessutom där domare Söderling dömde ut endast åtta utvisningsminuter totalt, varav sex drabbade gästerna från Boden. En och annan ytterligare gång under de 60 spelminuterna skreks det förstås från delar av hemmapubliken på någon ytterligare bortautvisning, och vid en av de situationerna reagerade jag själv positivt på att den förfördelade huddingespelaren strax efter "gav igen" - utan att själv bli utvisad i det läget.
Annars brukar det vara rätt typiskt för matcher med många huddingeutvisningar, att en stor del av dem är på sådana naturligtvis helt onödiga efterslängar, när domaren inte bedömt att förstaläget föranledde någon åtgärd, eller kanske inte ens hade sett den situationen. I sådana sammanhang har jag väl själv fått intrycket att just mitt eget Huddinge är ett aningen för opolerat och lättprovocerat gäng, som lag med extra skickliga retstickor kan lura till alldeles för många utvisningar på det där subtila sättet, där motståndarnas "provokatörer" skickligt undgår egna utvisningar för sina retsamheter, men lyckas desto bättre att få den de retat såpass ur balans att hämnden strax kommer, och betalar sig för motståndet i form av huddingeutvisning. Men det är väl trots allt ändå bara vad man själv får för sig i stridens hetta, rimligen borde Huddinge vara lika aktiva på den fronten som något annat lag, och förhoppningsvis lika framgångsrika i långa loppet.
Huddinges enda utvisning inträffade först, liksoms Bodens enda mål. Huddinge hade just klarat det numerära underläget när Mattias Luukkonen smet in i zon och fram mot mål och retfullt enkelt placerade pucken i mål, mellan benen på Janne. Lite snopet, men fullt rättvist så långt - matchen kändes jämn, och bägge lagen hade nog allt känts precis lika värda att kunna tänkas få första målet. Det var bara att ta nya tag och försöka kvittera, och det lyckades Huddinge göra drygt tre minuter senare. Sjödell Wiklander sist på pucken, och Huddinge var med i matchen. 1-1 efter en period och det kändes jämnt, även om Huddinge vann skotten knappt. 1-1 efter en period hade vi haft också i Uppsala i föregående match, så nu hoppades man innerligt att de följande perioderna inte skulle bli resultatmässiga kopior av den matchen.
Men det blev aldrig någon fara. Andra började lite trevande, men i samband med periodens enda utvisning, på Joakim Gunler efter tre och en halv minut, tog sig Huddinge in i Bodens zon och bet sig fast där praktiskt taget perioden ut. Man spelade ut, man passade, man kom till en rejäl massa skott, men det var värre med att skjuta dessa skott i mål. Skottstatistiken rasade ända iväg till 15-2 till sist, men det blev aldrig mer än ett mål. Vid tiden 7.28 kastade sig Martin Pilö fram mot Markus Ottosson och lyckades få pucken förbi honom, i krysset. 1-1-skytten från första perioden, Sjödell Wiklander, hade ett liknande läge ungefär två minuter senare, men pucken tog på Ottossons mask och sedan i ribban och ut. Men andra perioden kändes som närmast total överkörning, det var bara dåligt att inte mer än en enda puck kunde förpassas i mål under denna press.
Symptomatiskt i sådana lägen har ofta varit att motståndarna snart har kommit igen och vänt matchen till sin fördel efter en lång period där Huddinge dominerat på ett sådant här vis, utan att kunna utnyttja det ordentligt, så det var med viss bävan man kom ut för att se tredje perioden. Men till all lycka - med hemmaögon - fortsatte Huddinges press en stund till i tredje, och efter 2.09 fick "Crigo" pucken i kanonläge och kunde sätta 3-1. Nu kunde Huddinge andas ut lite mer, och matchen fick ett lite annorlunda ansikte och fick stort underhållningsvärde. Boden krigade på för att reducera och kvittera, och Huddinge försökte förvalta de chanser som då och då gavs att sticka emellan för att öka på. Huddinge lyckades bra med att hålla undan, och det blev inte fler mål. Det dröjde riktigt länge innan Boden kom åt att ta ut keepern i slutet, men en kort stund hann man försöka med en utespelare mer.
Men 3-1 stod sig, jumbon Huddinge slog tvåan Boden, som halkade ner till femteplats i den mycketjämna tabellen, där Huddinge bara är en trepoängare från serieledarna, tvåan, trean och fyran... serien har fått en perfekt inledning där alla spelat jämnt och tryckt ihop tabellen till några få poängs spännvidd, undantaget då Almtuna som spelat till sig sex av sina åtta poäng på de två matcherna och verkligen har fått en drömstart. Almtuna och Huddinge till play off, det kunde väl vara något? Men det är många om budet, det är det...
