En fältherre på isen
Man skulle kunna tro att han har ett flertal A-lagssäsonger bakom sig och att han är minst fem år äldre. Han agerar mer rutinerat än någon annan spelare gjort i Björklöventröjan de senaste åren. Man glömmer lätt att han gör sin första säsong som senior. Han heter Daniel Sondell - en fältherre på isen.
Daniel Sondell återvände till Umeå inför den här säsongen efter tre år i Örnsköldsvik och MoDos juniorlag. Redan här visar killen vilket Lövenhjärta som dunkar under bröstkorgen. När Björklöven valde (eller tvingades?) att satsa ungt var Daniel den förste som skrev på och många talanger följde i hans fotspår. När Björklöven nu bygger för framtiden är Daniel den förste att skriva på för ytterligare ett år, trots att Björklöven går en oviss framtid till mötes med tanke på ekonomin och elitlicensen. Detta trots att killen gjort en kanonsäsong och tveklöst skulle gå in i ett elitserielag till kommande säsong.
Han har en spelstil som får ett gammalt Löven-fan att tänka tillbaka till Roger "Bullen" Hägglunds dagar. Jag vet att det är att sticka ut hakan, men Daniels sätt att glida fram på isen påminner på många sätt om "Bullens" uppåkningar och kroppsfinter. Daniels sätt att styra lagets powerplay påminner även om Lasse Karlssons glansdagar, med oerhörd kyla och ett kanonskott från den blå linjen. En annan hockeyhjälte ur Björklövenhistorien, Hasse Edlund, sade följande efter att Daniel ritat på i våras: "Han har mycket fina kvalitéer offensivt med bra skridskoåkning, dessutom en mycket duktig back att använda i powerplay." Daniel har visat att Hasse visste vad han pratade om.
När jämförelserna ändå är igång vill jag passa på att säga att under de tio senaste åren bara funnits en spelare som dominerat banan på samma sätt som Daniel gör nu och det är givetvis Alexander "Sasha" Beliavski. Daniel gör självklart inte lika eleganta och tekniska finter som "Sasha" (det gör väl ingen i hockeyvärlden?), men i "Sashas" frånvaro är Daniel ibland ensam värd entrépengen. Han är en kille att bygga framtiden kring. Han har visat att han har hjärta för klubben och är ett gott föredöme för yngre spelare i klubben. Frågan är bara hur länge han stannar i klubben? För att utvecklas och bli den storspelare som han har kapacitet att bli krävs spel i elitserien. Blir det i Björklöven?
I mina ögon personifierar Daniel hela Björklöven och dess intentioner. Klubben har verkligen någonting stort på gång. I laget i dag finns unga spelare som Filip Hollström, Oscar Berglund och Jens Persson som verkligen tagit för sig och visat vilja under sin första A-lagssäsong. Lägg till de bara nämnvärt äldre spelarna Erik Andersson och Thomas Selstedt, så har laget en handfull mycket utvecklingsbara unga spelare. Klubbens U18-lag följer i samma spår. Ett väldigt intressant lag med ett flertal spelare som vi säkert kommer att få höra talas om i framtiden. Se bara på Alexander Sundström, J18-landslagsman och en kille som flertalet Löven-supportrar redan vill se i A-laget. I laget finns även Kristoffer Berglund (lillebror till Oscar) som visat framfötterna och tagit en landslagsplats.
På ledarsidan ser det även ljust ut. Janne Karlsson och Glenn Hedman gör ett kanonjobb med A-laget. Lars "Molla" Molin tog nyligen över ansvaret för A-juniorerna med Göte Wälitalo vid sin sida och på hockeygymnasiet regerar Patrik Sundström. Hela klubben andas framtidstro och kan man bara få bukt med ekonomin så tror jag att Björklöven blir att räkna med de närmaste säsongerna.
Även styrelsen med Lars Björk ska ha en eloge för sitt arbete och sina försök att fixa till det skamfilade rykte och dåliga ekonomi som tidigare ledningar gett klubben.
Avslutningsvis vill jag bara tillägga att jag hoppas innerligt att Umeborna slutar jämföra årets uppsättning Björklöv med gamla tider och förstår att det är 17 säsonger sedan laget vann SM-guld. Då kan laget få den publikmängd det förtjänar. Jag vet att det finns många som följer laget med själ och hjärta, men det är förtvivlat många som använder den slitna klyschan "Äh, dom är så dåliga" och jämför med 1987 års upplaga. Umeå dräller av dessa medgångssupportrar. Vakna upp och inse faktum. I dag är vi inte bäst i Sverige, men man följer ändå sitt lag, i medgång som motgång. Däremot är vi kanske bäst i morgon, för Björklöven har någonting stort på gång.
