Välbehövlig vinst för Skövde!
Skövde IK är ingen önskemotståndare för Huddinge IK. Fem förluster av fem möjliga denna säsong och Glögghockeyn firade återigen stora triumfer. Skövde vann genom en riktig kämpainsats där Timo Hakanen, tillsammans med Eric Örnberg och Magnus Boman, var vägvisare för sina lagkamrater.
Första perioden startar i ett högt tempo där Skövde ganska omgående naglar sig fast i Huddinges försvarszon. Första målet faller också efter bara 1.07. Timo Hakanen lyckas hålla fast pucken i offensiv zon, samt hålla en Huddingeförsvarare bakom sig, och får sedan iväg en skottliknande passning till Eric Örnberg. Denne lyckas slå en backhand som går mellan benen på Jan Axtilius i HIK-kassen. Perioden fortsätter med Skövdedominans även om Huddinge är ganska snabba att ställa om från försvar till anfall. Magnus Åkerlund i Skövdemålet är dock vaken och räddar SIK under ett par riktigt farliga lägen för Huddinge. I den sextonde minuten är det dags för SIK att göra kvällens andra balja. Niklas Ljunggren pucken vid blålinjen av Johan Skärgård, som var väldigt kvick under första perioden. Ljunggren drar iväg ett skott, vilket ser ut som en halvmiss, men trissan dyker precis vid Axtilius benskydd och studsar in bakom densamme.
Andra perioden startar med mer initiativ av Huddinge. De får igång sitt passningsspel på ett mycket bättre sätt än i den första perioden. Samtidigt är skridskoåkningen och rörligheten mycket bättre. Vid en situation i den fjärde minuten missbedömmer Niklas Ljunggren och Emil Karlsson en situation och går båda på puckföraren. Det blir en isgata för Johan Älgekrantz att lägga passningen till en framstörtande Johan Westerling. Denne lyckas överlista Åkerlund och sätta en reduceringspuck. Huddinge fortsätter sätta press på Skaraborgarna, vilka bara kommer upp i enstaka kontringar mot Axtilius men Åkerlund i Skövdemålet är med på noterna och räddar många giftiga lägen då SIK-försvaret emellanåt sviktar väl mycket.
Tredje perioden startar och Skövde är med lite bättre även om det fortfarande finns mycket kvar att önska. Tio minuter in i perioden lyckas Martin Pilö överlista Åkerlund och sätta en kvitteringspuck till 2-2. Tomas Kempe tar en time out för att försöka få sina killar på rätt köl igen. Skövde börjar tappa greppet och det är mycket soloåkningar och pucktransport. Det stabiliserar sig efter hand och den typiska matchförändringen står Timo Hakanens femma för. Återigen lyckas de snurra ordentligt med Huddingespelarna i offensiv zon. Scott Fergusson får fram pucken till Timo Hakanen, som hittat en lucka mellan två Huddingeförsvarare, denne skrinnar fram mot mål och är ensam med Axtilius då han blir fälld och domare Persson signalerar straff. Döm om min förvåning då jag ser Anton Strålman skrinna in mot mittpunkten. Jag tänker..."herregud, vågar Kempe sätta så mycket press på en junior?". Det visar sig vara ett lyckat val då Anton åker fram och fintar vänster men går höger och lägger upp pucken i krysset bakom Axtilius.
Drygt två minuter senare är det dags igen. Återigen är det firma Björneborg/Arvika/Luleå som står för ett mycket snyggt spel och Timo får iväg en passning till Boman vilken skrinnar kanonsnabbt bakom mål och upp till blålinjen. Väl där trycker han till trissan som styr på Örnbergs klubba framför mål och upp i nätet bakom Axtilius. Efter detta slappnar SIK av en del och släpper återigen in Huddinge i matchen. Detta är ett lag som, trots sin dåliga tabellplacering, inte är något dåligt lag och som absolut aldrig ger upp. I sista spelminuten tas Axtilius ur sitt mål samtidigt som SIK drabbas av en utvisning. I spel sex mot fyra lyckas så Monir Kalgoum styra pucken upp i nättaket bakom Magnus Åkerlund.
Reflektioner
Skövde måste vara en mardrömsmotståndare för Huddinge. De lyckas inte bemästra Skaraborgarnas snabba spelvändningar och rörliga anfallsspel. Kempe tog en time out mitt under spel för att ändra vissa saker. Det hör inte till vanligheterna men jag anser att det var en av de avgörande faktorerna till att Skövde tog sig tillbaka in i matchen som spelförare. Det var mycket soloåkningar ett tag och det stor kalabalik i försvarsspelet. Den andra stora faktorn var kedjan Boman, Hakanen, Örnberg som spelade exemplariskt och visade vägen för sina lagkamrater. Detta genom finurligt passningsspel, stor rörlighet och bra skridskoåkning. Man ser när Timo är på spelhumör och han kan då lyfta vilka medspelare som helst. Även om det i detta fallet inte var vilka som helst, skall tilläggas. Denna formation fungerade bäst i kvällens match och det vill nog till i fortsättningen att någon femma visar vägen för de andra. Jag tycker det har saknats lite tidigare att de rutinerade rävarna gjort detta, tyvärr. Scott Ferguson går från klarhet till klarhet och gjorde en mycket stabil insats på sin backposition. Något som jag tycker är ännu mer glädjande är att han lyft Oscar Jansson kopiöst. Jansson spelar nu med pondus och vågar äntligen spela ut sitt register. Något denne man måste göra för att vara så bra som han är. Det syns att de trivs ihop på isen.
I och med detta är SIK nu på allvar med i play-off kampen igen. Det skiljer blott tre poäng upp till andra platsen och vid vinster i samtliga fyra återstående matcher är vi nog där. Men vi gör som spelarna och tar en match i taget istället för att gå händelserna i förväg. Låt oss nu hoppas att de börjar hitta tillbaka till det härliga självförtroende man hade i grundserien. Då blir det en härlig fortsättning på vårdelen av säsongen.
