Krönika: Vi klarade det!
Det är helt ofattbart, men sant: Sveriges mest klassiska hockeylag är tillbaka i Elitserien.
Nu - dagen efter - tänker jag redan på nästa säsong. Ejendals Arena kommer att invigas och vi får ett nytt hockeytempel. Invigningsmatchen spelas förhoppningsvis mot lillebror Mora. Snacka om intressant! Det kommer att handla om några riktigt prestigeladdade derbyn av högsta klass nästa säsong, det kan jag redan lova er. Segern är redan klar - åtminstone på läktaren.
Det här är en speciell morgon, festen fortsätter i den lilla bygden och alla sjukskrivningar vill jag inte ens tala om, men vad spelar det för roll en sån här otroligt vacker vårdag när solen lyser?
"Ladan", det vill säga Leksands Isstadion, började rivas direkt efter gårdagens slutsignal. Personalen på plats hade som uppgift att frakta stolarna på den västra sektionen till Masarnas hemmaarena i speedway, Brovallen. Det är dock oklart om de lyckades med det i och med att publiken (6381 åskådare) var som gamar. De plockade med sig allt som gick att komma åt i form av till exempel södra stå-plankor, stolar, bänkar, skruvar, skyltar, bänkar, båsdörrar (!), ja.. hör och häpna - allt som satt någorlunda löst försökte man att få med sig hem.
Jag brukar inte vara nervös som åskådare, framför allt inte när jag är på plats, men i går var det oerhört jobbigt ända fram till att kungen - i mina ögon - Jesper Ollas satte 2-1 samtidigt som vi via radion fick höra att Brynäs ledde med 1-3 mot Skellefteå.
SAIK föll alltså återigen på mållinjen, snacka om snopet. Jag lider dock inte ett dugg med laget från norr.
Elitserien anno 05/06 kommer att innehålla en massa härliga derbyn mellan Leksand, Mora och Brynäs. Det blir något att se fram emot!
I den tredje perioden var stämningen enorm. Jag har aldrig varit med om ett så pass bra tryck i Leksands Isstadion. Sittplatspubliken stod upp, klappade och hoppade (!) ikapp med södra stå. Klacken var i extas och jublet var fantastiskt.
Efter slutsignal var en massa åskådare på plats vid plexiglset på långsidan för att därefter ta sig in på isen och bara festa natten lång. Spelarna festade också en del, efter matchen begav de sig till omklädningsrummet för att fira. Champagnen flödade och senare såg man såg spelarna gå runt och smutta på litehalvljummen öl i spelarkorridorerna.
Glädjen hos Jonas Bergqvist efter matchen var enorm.
Han tackade sina blåvita spelare med gråten i halsen och det märktes att det här var en dag utöver det vanliga och säkert en av de bästa i Jonas liv.
Det var inte många som trodde på en återkomst efter att vi förlorat premiären borta mot Almtuna i höstas, men laget har rest sig något enormt och visat upp allt som behövs. Moralen, inställningen och lagandan har varit enorm, något som inte fanns där förra året när vi åkte ner.
Jag vågar säga att det här var sista gången på länge som vi är nere i "skiten" och harvar. Leksand är och kommer alltid att förbli ett elitserielag.
Många har sagt att det här var den tuffaste Kvalserien som någonsin har spelats. Jag är beredd att hålla med, många bra lag har kämpat om de två åtråvärda elitserieplatserna och vid det här laget vet ni vilka som lyckades. Spelare som Michael Ryder, Francis Bouillon, Mikael Karlberg,
Jesper Ollas, Johan Hedberg, Niklas Persson, Johan Witehall, Johan Rosén och många många fler.
Jag vill personligen rikta ett stort tack till alla
spelare i Leksands IF som gjort detta möjligt för oss supportrar, alltså att få se Ejendals Areana växa upp till en elitseriearena.
Återtåget 2.0 är fulländat, men det återstår ändå en resa innan säsongen är över. Den 14 april rullar den roligaste resan för säsongen iväg mot "kaffelandet" Gävle för match mot Brynäs, där kan vi tala om att det kommer bli stämning utöver det vanliga. Båda lagen är klara, det är torsdag (!) och "party party" i de åtta bussarna plus bilarna som rullar iväg. Jag kan lova er att det kommer bli fullsatt, många leksingar och ett "sjuhelvetes" sjungande.
