Dags att vakna, Brynäs!
Den inställning och spel Brynäs visar upp just nu upprör de flesta fansen. Nu är det dags att visa lite motivation! Det och lite annat småplock från hösten kan du läsa i denna krönikan.
Höstsäsongen och julen är avverkad. Det är något vi brynäsare kan sammanfatta med ett ord: katastrof. Laget ligger på nionde plats i tabellen och har inte alls gått bra. Det beror främst på alla dessa skador man besvärats av, givetvis, men jag tycker ändå att de "friska" spelarna borde visa upp att de v i l l lira hockey. Så viljelöst som Brynäs uppträdde i dubbelmötet med Luleå var det längesedan man kunnat skåda. De vet inte alls vad de ska göra med pucken som har slarvats bort åt höger och vänster åtskilliga gånger under hösten.
Nu börjar skadorna läka och det senaste jag hört är att Pär Djoos äntligen tränar med grabbarna igen.
Om vi nu slipper nya skador så finns inget längre att skylla på. Jag vill se ett aggressivare Brynäs som kan visa vart skåpet ska stå! Då kan Brynäs bli att räkna med i slutspelet.
Om vi då tar och går över till höstens individuella prestationer. Först och främst så vill jag ösa beröm över backen Adam Andersson, 18 år som fått chansen i A-laget i och med skadorna. Att en så ung kille kunde spela så stabilt och avslappnat trodde jag inte. Han gör sällan några misstag - det är tur det eftersom hans medspelare står för alldeles för många sådana.
En annan som alltid gör bra ifrån sig när han får chansen är Kenneth Bergqvist, 21...när han får chansen ja. Jag kan inte förstå hur tränare Melin match efter match kan bänka den pålitlige målskytten. I början av elitserien fick han förtroende ett antal matcher och öste in mål men tydligen är han inte en av Melins favoriter. Mycket egendomligt att han får sitta så mycket på den där bänken.
Vi har också fått erfara att Johan Asplund ÄR en mycket bra målvakt. Jag har alltid sagt att Melin ska ge honom förtroende i flera matcher på raken. Han provade det under den sista tiden innan juluppehållet - det gjorde succé. Asplund behöver känna att han har förtroende för tränaren och när han fick det blev han mycket riktigt ruskigt vass mellan stolparna!
Om vi i stället går över till besvikelserna så måste jag nämna den sk. Jetline med Arlandakillarna Rudslätt, Mårtensson och Danielsson. Björn Danielsson värvades från AIK inför säsongen och skulle återförenas med den forna lagkamraten från Arlanda, Tony Mårtensson. Detta var något som skulle göra succé...trodde de flesta, jag t ex. Tony och Björn gjorde redan förra säsongen mycket bra ifrån sig i deras respektive klubbar men att det skulle fungera ännu bättre när de återförenades har vi inte märkt något av. Poängskörden har blivit 13 (6+7) poäng för Mårtensson på 33 matcher och 11 (2+9) för Danielsson på 32 matcher.
Hoppas de kan komma igång snart. Vi bara väntar på det...förtroende har de gott om hos tränare Melin (som de för övrigt även tränats av "hemma" i Arlanda).
Gubbarna då? Snacket om att Molin, Larsson, Bissett & company inte håller längre undrar väl alla över förstås. De håller...men bara vissa matcher. Det är nämligen hos dessa herrar den där gnistan och motivationen saknas. Men ibland har den dykt upp som gubben ur lådan och då har bland annat AIK spelats av kläderna med 7-1. Hur som helst var det ett tag sedan de var på ett sådant humör så de får se till att vakna de också! De bär på ett tungt ansvar.
Något annat att rapportera? Det skulle vara att musikansvarige i Gavlerinken kan få oss att vilja stanna hemma från matcherna. Hallå! Det är hockey, inget dagis! Var har den gamla hederliga rocken tagit vägen? Ersätt Aqua, Bubbles och allt vad de nu kallar sig mot lite AC/DC som exempel. Det värsta är att den lilla stämningen som de tappra själarna på ståplats skapar, dödas av dagispopen.
Till sist vill jag bara önska alla en god fortsättning på det nya året!
