Färjestads första tredjedel
Mästarna är ett jagat byte på flera sätt men har nu funnit tillbaka till sin vinstgivande spelstil.
Färjestad är idag den ledande klubben i svensk ishockey på alla plan. Sportsligt är man regerande mästare, ekonomiskt är man överlägsna, man har nyaste och bäst anpassade hockeyarenan och man har den bästa organisationen.
Klubben är givetvis både ett föredöme och jagat byte. Andra klubbar ser avundsjukt på klubbens senaste vinst, drygt 11 miljoner, och på isen finns inget roligare än att fälla mästarna.
Framgången fortsätter dock för FBK, laget leder serien igen.
Klara tendenser
Serien har nu avverkat en tredjedel och det går nu att se klara tendenser bland flertalet klubbar.
-Timrå är den positiva överraskningen, de har med ett uppoffrande lagspel ställt alla förhandstips ända, deras topplacering är ytterst välförtjänt.
-Färjestad, HV71 och Frölunda toppar serien, precis som tippat.
-MIF och Leksand håller till i de nedre regionerna, precis som tippat.
-Brynäs är säsongens negativa överraskning. Förlusterna radas upp och man ligger fast förankrade på sista plats.
Färjestads säsong så här långt
FBK inledde säsongen, precis som ifjol, med blandat resultat, med tre förluster på de fem första omgångarna. En viss mättnad ligger säkerligen bakom den tröga starten. Bengt-Åke Gustafsson har ofta talat om att man trott sig vara bättre än vad man är, att man tror att man ska kunna spela ut motståndarna utan kamp.
Laget har dock fått bättre ordning på spelet, tagit kampen och vunnit tio av de tolv senaste matcherna och det har gett stor belöning i form av serieledning.
Givetvis jämförs FBK med fjolårets starka årgång, den som rensade rent i både serien, slutspelet och rekordlistorna. Sådana jämförelser blir aldrig helt rättvisa då alla lag både tappat spelare och fått nya. Martin Gerber, Rickard Wallin och Mathias Johansson ersätts inte utan vidare och visst märks det på spelet att det inte är riktigt samma FBK som förra året.
-Poängmässigt har FBK ändå nästan lyckats lika bra, man har nu 38 poäng vilket bara är två färre än rekordsäsongen.
-Man har gjort nästan lika många mål, 59 nu mot 62 då.
-Bakåt har det dock ramlat in betydligt fler puckar, 40 mot 32.
Skillnader i spelet
FBK har denna säsong satsat fullt ut på skridskoskickliga och offensivt dugliga backar. Defensive jätten Sergei Fokin fick gå trots att han ville vara kvar och han ersattes med yngre och utvecklingsbare Pär Hållberg från MODO. Man fick också tillbaka skridskovirtuosen Radek Hamr från Sparta Prag efter en skadefylld säsong.
Den nya inriktningen har gett många mål av backarna, de står för hela 19 av 59 gjorda mål.
Tyvärr har det också inneburit fler mål i baken, FBK har utan tvekan seriens lättaste och kortaste backuppsättning. Det märks att de inte orkar stå emot starka och tunga forwards på samma sätt som t ex Fokin gjorde. Detta är en anledning till fler insläppta mål.
En annan är att nye målvakten Sinuhe Wallinheimo fick en jobbig start. Det var en stor omställning från ett tyskt bottenlag där skotten hela tiden ven runt målburen jämfört med att långa stunder stå sysslolös i FBK då mästarna trycker ner motståndarna. ”Wally” hade också hälsoproblem då han hade stora magbesvär och tappade ett antal kilo i vikt. Han fick reda på att han var laktosintolerant, dvs tålde inte mejeriprodukter.
Omlagt kost och bättre kunskap om FBK´s spelsätt har dock gjort att det finska burlejonet börjat växa in i rollen, han har klarat två ”nollor” hittills och har bara två insläppta mål de senaste två matcherna. Han är ingen Gerber då deras spelstilar snarast är motsatta men han kommer att växa ju längre säsongen lider, det är jag övertygad om.
Andremålvakten, Mikael Gerdén, ersatte ”Wally” under sex matcher och spelade riktigt stabilt. Han har utvecklats mycket sedan förra säsongen och han har lärt sig mycket av Gerber. Han är rätt placerad mot skytten, han är mycket starkare efter isen och kniper igen benskydden på ett föredömligt sätt.
Offensivt är det fortfarande lagmaskinen FBK som dominerar. Fjolårets fantastiska powerplayfemma med Söderström-Wallin-Kalt saknas dock, dels pga Wallins försvinnande och dels Söderströms svaga form efter knä- och fotskadorna.
Andra spelare har istället klivit fram, Marcel Jenni och Pär Bäcker hör nu till seriens absolut bästa. Speciellt Jennis oförtrutna skridskoåkning imponerar.
De snabba spelvändningarna och det rappa kortpassningsspelet sitter fortfarande i. Trots några förluster har jag inte sett något motståndarlag med samma fart som FBK, de har snarare tillkommit pga av FBK´s egna misstag, ineffektivitet och bristande inställning.
Marko Jantunen har övergått från den extreme målskytten till mer komplett lagspelare. Hans 5+9=14 är hans bästa säsongsinledning någonsin i lilagult.
Även nye Pär Hållberg har imponerat, han har varit lagets bäste back totalt sett över de sjutton matcher som spelats.
Thomas Rhodin fortsätter vara seriens mest poängproducerande back. Han har gjort 8+6=14 poäng.
Det finns mer att ta ut
Trots serieledning så tycker jag, efter att ha sett elva av sjutton matcher, inte att Färjestad imponerat så här långt. Det är först på slutet som laget kommit igång med sin fartfyllda totalhockey, den som maler sönder motståndarna.
Det är istället korta och explosiva sekvenser i matcherna som samlat poäng åt FBK. Man har i flera matcher fått målexplosioner som knäckt motståndarna, oftast på hemmaplan.
-Mot MODO, 3 mål på 2:06.
-Mot Södertälje 2 mål på 0:27.
-Mot Leksand, 2 mål på 0:36.
-Mot Linköping senast, 3 mål på 1:48.
Det finns fortfarande en del att jobba på i FBK.
1. Försvarsspelet har sett bra ut på slutet men spelet i boxplay är inte godkänt, förra säsongens topplag är nu bara medelmåttiga i numerärt underläge.
2. Flera viktiga spelare har mer att ge:
-Radek Hamr var bäste back senast han var här och har inte nått samma nivå ännu, delvis pga de skador han hade förra säsongen. Senaste matcherna lovar gott då han tagit för sig på ett positivt sätt med flera läckra uppåkningar.
-Greger Artursson och Mats Trygg har inte heller visat den offensiva och självsäkra hockey de spelade ifjol då de gjorde många poäng.
-Spelmotorn i powerplay, Ulf Söderström, är inte i form, han hämmas fortfarande av att inte ännu hunnit ikapp efter sina skador.
-Lagkaptenen Jörgen Jönsson inledde serien på ett till synes oinspirerat sätt men har de senaste matcherna visat vilken komplett spelare han är. Han har kritiserats från flera håll och känner jag Jönsson rätt så finns ingen bättre tändvätska.
-3. Spelet i powerplay kommer att förbättras när ovanstående spelare når full form.
Ovanstående kritik kan te sig något förmäten när laget leder serien men jag vet att tränartrion och inte minst spelarna själva har otroligt höga krav på sig själva. Alla jobbar ständigt för att bli bättre.
Bäva månde motståndarna när det blir fart på alla händer och fötter i Färjestad!
