Effektiva SSK krossade uppgivna Timrå

Det hade räckt att vinna, men SSK gick in 100 % i denna match och tack vare den inställningen satt de flesta chanserna och resultatet blev 8-0.

Säsongen är över, kontraktet är fixat och man fick även den guldkantade platsen före Linköping i tabellen. Vad finns det mer att säga? Inte speciellt mycket, det känns lite som att ”äntligen är det över” samtidigt som man kommer sakna att se SSK slita för värdefulla poäng. Den enda spänning som finns att se fram emot är ”silly season” och besked från ett par spelare i truppen.

8-0 mot Timrå borde vara enkelt att skriva om, ett fantastiskt resultat med flera positiva spelar överraskningar. Men ärligt talat är jag inte ett dugg uppspelt över detta, vad SSK gjorde idag var egentligen samma sak som Färjestad gjort de senaste månaderna, att spela utan press och för ett ganska fiktivt slutmål. Det är då alla chanser sitter, det är då koncentrationen finns på rätt ställe och det är då man slår lag som är sämre.

Timrå var otroligt demoraliserade, de gav samma intryck som ett division 1-lag gör under en träningsmatch när de möter ett Elitserielag som vill få nya kedjor att mata in mål och ge dom en liten kick i självförtroendet. Det kombinerat med en målvakt som var iskall gjorde att det var klart redan efter 5.20 då SSK gjorde 3-0.

Alla målen innehöll schabbel och missar från Timrås sida och SSK var inte sena att tacka och ta emot. Nämnvärt bland de tre första målen var 3-0 målet som junioren Dragan Umicevic gjorde, i sin debut fick han spela med stjärnorna Juha Lind och Peter Larsson och den sistnämnde serverade ett pass som totalt förbisedde Dragan fick friläge av. Avslutet var det hög klass på, målvakten fick göra sitt drag först och genast svarade Dragan med att sätta pucken i krysset.

Timrå verkade inte bry sig alls av att hamna i ett sådant underläge och SSK blev säkert lite förvånade när de efter 3-0 inte fick ett svar från gästerna. Så snart SSK kommit underfund med att Timrå inte tänkte göra något motstånd satt 4-0 och 5-0 ganska enkelt. Efter 5-0 åkte Timrå målvakten Andersson till båset och kastade in sin utrustning och det var med stor skadeglädje man bevittnade hans ilska. Kapanen ställde sig i mål men man kände direkt att fler mål var på väg.

De målen skulle dock dröja lite, Timrå kom ut lite mer engagerade och skapade efter 5 minuter ett riktigt farligt läge där Linkan fick anstränga sig lite. Mathiasson sköt först ett hårt skott som det blev retur på, även den kunde Linkan rädda men den returen gick rakt tillbaka till Mathiasson som hade öppet mål men Linkan gjorde en omöjlig räddning med plockhandsken och där var Timrå helt knäckta återigen. Då var det dags för ett par SSK mål och 6-0 och 7-0 kom med ett intervall på 17 sekunder.

Det som var riktigt skoj vid det här laget var att kolla in Magnus Lindquist, den oerhört älskade målvakten fick mota ett par skott och fick det att se väldigt enkelt ut, nästan som att han var på träning. Det kanske berodde på att Timrå höll en så låg nivå?

18.01 kom också 8-0, Timrå blev precis fulltagliga men Erik Norbäck hann fortfarande utnyttja att de var en man kort och la en flipp-pass till Jörgen Bemström på bortre och alltså, 8-0 till SSK.
Nu började man drömma om att det skulle vara tvåsiffrigt men det kunde ju även bli så att Timrå putsade till siffrorna och ändrade matchutgången från ”massaker” till ”storförlust”.

Faktiskt så kunde Timrå komma med i matchen igen. Antagligen spelade de för att förstöra Linkans nolla och det är ju alltid ett delmål som man kunde uppnå i detta helvete.
Domare Lärking gjorde också det mesta för att hjälpa dom med det och dömde flera lätta utvisningar på SSK. Timrå ställde upp med ett PP som kunde krympa boxen men inte mer. SSK dödade utvisningarna på ett till synes snyggt sätt men det var helt enkelt så att Timrå var genomusla.

De enda som visade lite hjärta i Timrå Mathiasson och Zetterberg, två spelare som måste få resten av laget inspirerat om de ska klara av kvalserien. Även Ed Ward spelade fult och buffligt på typiskt nordamerikanskt vis vilket i alla fall var bättre än att inte göra något alls. Han ville verkligen starta ett slagsmål med Björck men alla slag han motade mot SSK-backen slogs bort enkelt vilket retade upp Ed ännu mer. Även Zäta och Stefan Jonsson blev lite inblandade i tjafset och alla fyra fick sitta i utvisningsbåset (egentligen skulle det räckt med Ward).

Juha Lind missade ett friläge som han borde ha satt, 9-0 där hade faktiskt satt denna match i historieböckerna. Nu var det inte ens den näststörsta vinsten i historien för SSK.
När utvisningarna på Ward och Zäta var över satte Timrå press på SSK för första gången i matchen. Många skott kom Linkans väg men han parerade dom alla på samma simpla sätt. En räddning var det dock världsklass på, bara ca 3-4 m framför mål fick en Timråspelare fritt skottläge efter en liten röra framför mål men hans skott plockades blixtsnabbt i vad som skulle kunna vara en ”topp 10 för denna säsong”-räddning.

Men SSK kunde greja även den lyxiga nollan åt den nyrakade Magnus Lindquist (många känner till Linkan på hans stora skägg men det är slut på det nu). 8-0 och trots kalassiffror och imponerande effektivitet betydde inte denna match ett dyft för mig. Spelare som säkert kommer att minnas denna ”uppvisningsmatch” var de tre juniorerna Hagelin, Christén och såklart Umicevic. Men det finns ännu en spelare som kommer att göra oss påminda om denna match mer än en gång- Stefan Jonsson. Steffe la officiellt skridskorna på hyllan idag och det var mycket tråkigt att höra speciellt eftersom att han såg ut att spela utan några hinder alls. Tycker att Steffe kunde tänka lite mer på sitt beslut, men sist han sa att han lägger av så övertalades han att spela ”bara en säsong till”, blir det ett liknande scenario denna gång?

Nu väntar SHL cup, något som jag knappt känner till och som ni säkert kan gissa inte ser fram emot. Det viktigaste var att komma före Linköping och det har redan uppnåtts, ska de andra bottenlagen få en chans att ifrågasätta tabellplaceringarna nu? Nåja, just nu lockar sängen där man kommer somna enkelt eftersom Elitserien 2001/2002 är över och SSK fixade kontraktet!

Mikael Jarosinski2002-03-06 01:19:00

Fler artiklar om Södertälje

Gunnarsson: En styrka att ta poäng när allt inte klaffar