Äntligen!
Äntligen fick Leksandsspelarna jubla tillsammans med publiken efter lördagens seger mot Rögle (bilden är dock från segern mot Malmö i premiären).

Äntligen!

Med 14 förluster på de 16 senaste matcherna, varav fem torsk i rad efter uppehållet, var segern mot Rögle hemma i lördags så otroligt viktig för allt och alla med hjärta för Leksands IF.

Förra veckan inleddes dock med förlust mot Djurgården på torsdagen men på något märkligt sätt kändes det som att det ändå vände redan där. Från att det sett så illa ut på isen både vad gäller spel och inställning i matcherna innan var det ett helt annat lag på Hovet. Spelarna verkligen kämpade och slet och skapade mängder med målchanser men på ett manér typiskt för ett lag i missflyt ville pucken aldrig in bakom Djurgårdens storspelande målvakt Niklas Svedberg. I ärlighetens namn ska sägas att vår egen Brage också gjorde en stormatch.

Det som kan konstateras är att vi har fortsatt svårt i power play där vi fick två chanser med en man mer i första perioden, Djurgården en, och Leksandsbekante Djurgårdaren Linus Hultström var den ende som prickade rätt. Det var nära flera gånger, Zackrisson från nära håll och Hriviks ramträff exempelvis, men det handlar givetvis inte bara om otur när pucken inte vill in.

Vinner inga hockeymatcher om man inte gör mål

Fortsättningen på matchen var böljande där lagen turades om att ha initiativet men det som var roligt att se var Leksandsspelarnas offervilja, att man tightat till defensiven och ändå skapade chanser framåt. Allt detta har verkligen saknats på slutet.

Valet av tränartrion att plocka ut Brage med så mycket som fyra och en halv minut kvar, och en man mer på isen, kan givetvis diskuteras men jag förstår att man satsar allt på ett kort i det läget när man inte gjort mål på så länge (blev ju nollade även i matchen innan mot Luleå). Nu slutade det med en puck över hela isen som gick stolpe in och det är väl precis de marginalerna man kan önska att vi ska börja få med oss någon gång under säsongen.

Sur förlust med 0-2 mot ett Djurgården som vi var minst lika bra som spelmässigt men som Ritola konstaterade efter matchen: ”Vi gör allt vi pratat om men man vinner inga hockeymatcher om man inte gör mål.”

Nostalgitripp för den som önskar

Rögle hemma kommer ge undertecknad sköna vibbar ända sedan den magiska säsongen 2012/2013 där vi äntligen gick upp i högsta divisionen igen efter flera hemska år i Allsvenskan. I den matchen finns så många klassiska ögonblick, målskyttarna var exempelvis Pelle Prestberg, Jensa Bergenström och Tobias Forsberg och sedan oförglömliga bilder som spelare som jublar på isen innan matchen är slut, Bergenströms glädjetårar och den helt galna stämningen i Tegera. Det här klippet rekommenderas för en nostalgitripp:
https://www.youtube.com/watch?v=ERsCxWa2uQQ

Men åter till verkligheten. Leksand kom alltså till hemmamatchen mot Rögle på lördagen med fem förluster i rad och den föga smickrande målskillnaden 2-22 på dessa matcher. Med tanke på det var det nog starkt att komma upp i över 5100 i publiken, dessutom med julskyltning och adventspynt på många håll.

Leksand inledde matchen starkt och fick ett tidigt power play, utan resultat, och istället var det Rögle som gjorde 0-1 i power play kort senare. Trodde alla. Men målet blev bortdömt och även om detta var korrekt enligt regelboken måste jag erkänna att det kändes fel. Spelaren i målgården stör ju inte vår målvakt alls och Brage protesterar inte ens efter målet. Det var som bekant inte första gången under säsongen i SHL heller som den här typen av mål döms bort (tre bara i denna omgång…) och tolkningen av den här regeln måste ses över så fort som möjligt för det här är inte roligt för någon.

Någon form av rättvisa kanske därför skipades när Rögle tog ledningen med endast 19 sekunder kvar av perioden av ett skott som styrs framför mål och därför blir otagbart för Brage i målet. Det kändes som en deja vú. Vi spelar helt okej, skapar chanser men gör inga mål.

Stark vändning i tredje perioden

I den andra perioden kom bortalaget ut bäst men efter ca fem minuter började pendeln slå över till Leksands fördel och när Rögle dessutom fick en utvisning hann jag tänka yes, innan jag kom på hur klappusla vi har varit i power play mest hela säsongen. Oj, vad skönt det kan vara att ha fel ibland.

För efter sju och en halv periods måltorka, och ett oräkneligt antal power play-lägen, kommer Daniel Gunnarsson loss på vänsterkanten, drar perfekt nytta av en Rögleback som skymmer målvakten, och snärtar upp pucken i det bortre krysset. Vilken lättnad!

Men säg den glädje som varar för innan klacken ens hunnit jubla klart över den brutna måltorkan kommer Rögle i en spelvändning och endast 21 sekunder efter vår kvittering är det uppförsbacke igen. När repriserna dessutom visar att det troligen var offside så var det som en rejäl käftsmäll. Större delen av den andra perioden var det sedan Rögle som låg på och var närmast ytterligare ett mål, med bland annat en ribbträff. Men hoppet levde inför slutakten med endast ett måls underläge.

Drygt fem minuter in i tredje perioden bryter sig Fredrik Forsberg loss och dras ner bakifrån fri med målvakten. Domaren visar på straff och Hrivik kan med en kombination av skicklighet och lite tur få in pucken mellan benen på Will i Röglemålet. Stort jubel såklart och Leksand red vidare på den vågen direkt och svarade för matchens delikatess bara minuten senare.

Ett dåligt byte av bortalaget gav Ahnelöv fritt på vänsterkanten efter en vaken passning av Göransson. Ritola fick ta över pucken medan Ahnelöv stack mot mål och gjorde sig spelbar på bortre stolpen, och där fick han ett riktig smörpass och hade bara att stöta in pucken bakom en överspelad Röglekeeper. Målet blev utsett till veckans snyggaste på shl.se och det är bara att hålla med. Ett klassmål!

Efter denna härliga vändning satt man såklart som på nålar eftersom segern skulle betyda så oerhört mycket men faktum är att Leksand kontrollerade resten av matchen helt. Stottstatistiken i sista perioden var 13-1 till Leksand och även om Rögle hade lite tryck mot slutet hölls man hela tiden på utsidan och kom aldrig till några speciellt farliga lägen tack vare ett bra försvarsspel av Leksand. Så underbart skönt att se – och äntligen en trepoängare hem till Dalarna!

Låt oss fylla Tegera

Efter denna sköna seger går vi mot en ny intressant vecka med två matcher innan det är dags för ett landslagsuppehåll igen. Torsdagens match mot den andra nykomlingen, Oskarshamn, blir givetvis oerhört viktig. Inför matchen står vi som bekant på samma poäng och faktum är att det bara är en poäng upp till Linköping på säker mark.

Oskarshamn har haft ungefär samma trend som vi. Bra start på säsongen där poängen trillade in men betydligt tyngre på slutet. I november blev det exempelvis endast en seger på åtta matcher för Smålänningarna, en överraskande seger hemma mot Färjestad, men i övrigt sju förluster varav de har två i rad med sig till Dalarna. Senast blev det en knapp förlust hemma mot Växjö med 1-2.

Så kallade ”special teams” blir som vanligt viktigt och statistiskt är det seriens två sämsta power play-lag som möts (Leksand har drygt 10 procent i power play, sorgligt dåligt, Oskarshamn drygt 13 procent). Leksand är näst sämst i box play medan Oskarshamn har betydligt bättre procent med en man färre på isen. Det Leksand har visat under säsongen är att vi är väl så bra som de flesta lag fem mot fem så låt oss hoppas att vi kan avgöra matchen där. Dessutom har vi revansch att utkräva för förlusten i Oskarshamn i andra omgången. Oskarshamn vann till slut med 4-1 men spelmässigt var Leksand klart bättre den gången.

Betydelsen av den här matchen kan knappast överskattas och nu hoppas jag att vi alla som har möjlighet ser till att fylla Tegera på torsdag och ger spelarna det stöd de behöver för att kriga hem tre nya värdefulla poäng.

Tuff bortamatch i Västerbotten på lördag

Innan ett nytt rastlösskapande tio dagar långt landslagsuppehåll kommer ska Leksand även upp till Skellefteå för bortamatch på lördag. Västerbottningarna blandar och ger men på torsdag håller vi leksingar hårt för att det blir seger då Skellefteå åker till Linköping och förhoppningsvis plockar med sig alla poäng.

Skellefteå är något starkare hemma än borta (20 av 35 inspelade poäng hittills har de tagit hemma) och senast blev det knapp seger hemma mot Malmö med 4-3. Man är giftiga i powerplay, har gjort flest mål av alla i SHL hittills tillsammans med Frölunda men på betydligt fler tillfällen vilket gör att effektivitetsprocenten blir klart lägre. Däremot har de problem i box play där de bara är lite före Leksand i statistiken. Leksand vann hemmamatchen mot Skellefteå i början på säsongen med 3-2 efter en skön vändning i tredje perioden och skulle vi besegra Oskarshamn på torsdagen och har med oss ett gott självförtroende är det inte alls omöjligt att Leksand kan kriga åt sig någon, eller i bästa fall flera, poäng i Skellefteå Kraft Arena.

Några avslutande kuriosa:

Mattias Ritola.

Han kom tillbaka till klubben i sitt hjärta för tre år sedan och fick vara med och spela upp Leksands IF i SHL igen i våras. Tillbaka i SHL skulle han, tillsammans med tidigare parhästen Patrik Zackrisson, vara en av våra pålitliga poängmaskiner och matchavgörare. Men i inledningen av säsongen såg det trögt ut och det var inte mycket som stämde på isen. ”Ritto” blev till och med bänkad i någon match. Men nu!

När många av övriga av lagets stjärnor mest har sett ut att vilja vara någon annanstans och göra annat än att kämpa för skölden har Ritto visat något helt annat. Spelet har inte alltid stämt men kämpaglöden har åtminstone funnits där. Och nu börjar resultatet komma. Den kraftfulla skridskoåkningen och de läckra passningarna är tillbaka och passningen till Ahnelövs avgörande 3-2 mot Rögle senast var hockeygodis. Många fler spelare i laget skulle behöva ta rygg på #22!   

Alla bortdömda mål.

Hela hockeysverige skriker om att det är något fel när såna ”mål” som Rögles första mot Leksand inte godkänns, och exemplen är redan många under säsongen. Jag förstår att man vill skydda målvakterna men nu är det ju rena parodin när man dömer bort ”allt” så fort minsta skridskoskena har snuddat halvcirkeln vid målvakten före ett mål.

Det går knappast att ändra tolkningen av en regel mitt under brinnande säsong men jag utgår från att det pågår en diskussion bland ansvariga hur man ska lösa detta för just nu håller hockeyn på att bli lika illa som fotboll med VAR, man törs knappt jubla åt ett mål för det känns som fifty-fifty att det ska godkännas efter videogranskning. Det är tragiskt.

Leksandsdamernas uppsving.

I SDHL ser tabellen helt plötsligt mycket trevligare ut med blåvita ögon. Leksands damer inledde med åtta förluster i rad innan man lyckades knipa en övertidsseger mot SDE. Då parkerade laget givetvis på sista plats, med marginal.

Andra halvan av november har dock något hänt och det i positiv riktning. Fem segrar i rad, varav fyra på hemmaplan, har inneburit ett avancemang till sjunde plats i tabellen. Att mycket har med lagkapten Elin Lundbergs återkomst efter skada att göra är nog inget långskott och redan ikväll (onsdag) finns chansen att förlänga segerraden när tabelltrean Brynäs gästar Leksand och det ska bli intressant att se hur laget står sig mot skarpare motstånd nu när självförtroendet bör vara i stigande efter alla segrar mot lagen runt omkring oss i tabellen.

Tack för att du läste ända hit!

Följ mig gärna på twitter: @HkanDanielssonW heter jag där.
Följer du mig följer jag dig så får du gärna skicka dm med dina synpunkter om mina texter. Ris, ros, funderingar eller rättelser. Jag lyssnar!

”Vita vita vita”

Håkan Danielsson Wahl2019-12-04 13:38:33
Author

Fler artiklar om Leksand