Är AIK verkligen ett bottenlag, annat än på pappret?
Imorgon är det dags igen, nedräkningen är över och det är dags för SHL-premiär. Experter har sågat årets AIK vid fotknölarna och i de flesta tippade tabellerna ligger vi på kvalserieplats. Man hänvisar till förra årets säsong medan jag ställer mig frågan, är det inte nu vi börjar om på nytt?
Det är en helt ny säsong som står framför oss, en säsong där alla lag just nu har 0 poäng. För säsongen har inte börjat, men trots det har experterna sagt sitt. Ingen tror på det svartgula Stockholmslaget. Kanske kan man inte klandra dem, inte om man blickar tillbaka på förra säsongens kaotiska resa. Det var ett skadedrabbat AIK som inte kunde hitta rätt ledare i båset, och som fick slå sig blodiga för att klara av ett nytt kontrakt i den högsta serien. Vill man vara positiv, som jag tänker vara, så kan man dock lyfta fram att AIK också var laget som låg sexton poäng bakom Brynäs och i de sista omgångarna höll på att knipa en slutspelsplats.
Det är AIKs spelarförluster som lyfts fram i media. Broc Little som stod för hela 46 poäng förra säsongen genom 16 mål och 30 assist finns inte längre i klubben. Lämnat har också Tobias Viklund & Stefan Johansson som snittade 22 respektive 21,56 minuter på isen per match förra säsongen. Dansken Nicklas Jensen valde att lämna för Nordamerika och Andreas Frisk går till hockeyallsvenskan och Västerås. Även förra årets tränare har gett sig ut på nya uppdrag.
Men det är inte bara spelare som har försvunnit, det är spelare som har tagit plats i årets trupp också. Först ut var BIK Karlskogas Marcus Nilsson. Han var poängkung i förra årets upplaga av Hockeyallsvenskan och förhoppningsvis lyckas han prestera i SHL också. Leksands skicklige center Mark Hurtubise som i flera år har presterat i Allsvenskan var det andra nyförvärvet att presenteras. Fredrik Svensson blev säsongens Golden Hill spelare och efter en säsong i Luleå har han valt att återvända till AIK. Fredrik är en spelare med rutin som vet vad det är som gäller när man går ut på Hovets blanka is. Han vet vad det är som gäller när man drar på sig den svartgula tröjan. I slutskedet av juli skrev den kanadensiska backen Derek Joslin på och jag hoppas och tror att han med sitt stenhårda skott kan göra allt från drömmål till rensningar i egen zon.
Mest omtalad av alla nyförvärv är den finske landslagscentern Teemu Ramstedt som har presenterat sig genom att göra sju poäng på ynka två matcher. Fyra mål och tre assist. Håller det i sig kommer han troligtvis att ta Broc Littles plats och toppa AIKs interna poängliga. Så sent som för fem dagar sedan presenterades även backen Brett Carson som har 90 NHL-matcher i ryggen.
Allt är dock inte en dans på rosor och det finns saker och ting i truppen som skulle kunna ha varit mycket bättre. För att börja någonstans: målvaktssidan. Daniel Larsson är lika ojämn som en bergodalbana och hans lägsta nivå oroar mig. Vissa matcher kan man stå på läktaren och vara säker att han limmar varenda puck, matchen därpå kan man stå och bita på naglarna varje gång pucken närmar sig honom. Förra året hade han sämst räddningsprocent av alla och det känns inte som han har hittat tillbaka till stabiliteten. Vad gäller andremålvakten Alexander Hamberg så ser jag en spelare med potential men med alldeles för lite rutin, och frågan är om AIK denna säsong har tid att ge honom speltid. För världens bästa backlinje har vi inte heller. Där kommer det att märkas att två landslagsbackar har lämnat. Fredrik Svensson kan om vi har otur bli en skadedrabbad spelare men vi får hålla alla tummar vi har för att så inte är läget. Brett Carson som anslöt för fem dagar sedan har en klausul som innebär att han kan lämna AIK innan den 8 oktober.
Jag tycker att Rudslätt har gjort ett fantastiskt jobb med årets trupp om man tittar på de ekonomiska förutsättningarna. Man skulle kunna diskutera varför Daniel Bång inte vände hem, eller varför vi inte signade far och son Nylander. Men Daniel Bång har väl alltid varit mer en dröm än en verklighet och jag är inte säker på att Nylander skulle ha passat bra in hos AIK.
AIK har haft en lång försäsong då vi missade slutspel förra året och det betyder att laget är bättre förberett detta år. Det syns inte allra minst på skadelistan där det just nu inte finns några spelare alls. Förra säsongen präglades av långa skadelistor och tar man hänsyn till det så förstår man varför AIK inte var något slutspelslag. En match spelades med endast tio stycken ordinarie spelare, vilket inte är optimalt.
Kan alla spelare denna säsong verkligen prestera så tror jag att vi hamnar långt ifrån kvalserien. Kan de inte prestera, ja då är det självklart att det kommer att se sämre ut. Lyckas vi knipa en slutspelsplats då blir vi ett lag att se upp för, det har vi visat förut. Det som inte dödar det härdar. Framåt Gnaget!