Brynäsbloggen: Är han fanbäraren vi trånat efter?
Ja så var det klart. Anton Rödin till Brynäs. Ingen jättehemlighet precis med tanke på att det pratats rätt högt om det i Gävle i ett par veckor nu.
Men samtidigt är det alltid skönt att ha det officiellt och klart.
Att Brynäs skriver långtidskontrakt är en signal på att Rödin har lagt drömmarna om den internationella karriären åt sidan och vill nu fokusera på att bli en ledande spelare i SHL över tid.
Det är många som vill ha Rödin som lagkapten och jag stämmer in i den kören. Det är inget ont om Jacob Blomqvist. Men Rödin, som tidigare lagkapten och dessutom en större ledare på isen ser jag som en mer naturligare kapten. Givetvis ska Blomqvist få bära ett A på sin tröja.
På senare tid har Brynäs trotjänare bestått av grovjobbare. Tidigare var det den hårt uppoffrande Jörgen ”Sunken” Sundqvist, och i dagsläget är slitvargen Johan Alcén mest trogen klubben. Men en lojal offensiv poängspelare har Brynäs saknat väldigt länge men nu ser ut som att Rödin kan bli just det.
Är Rödin den fanbärare vi så länge trånat efter? Jag hoppas det. Det enda orosmoln som finns är de skador som han brottats med under de senaste åren, samtidigt indikerar den gångna säsongen på att det har blivit lite bättre och det är bara att hoppas att det fortsätter den vägen.
En hel och frisk Anton Rödin kan göra Brynäs mycket gott under lång tid framöver. Han är tveklöst en av SHLs bästa spelare och i ett Brynäs vars offensiva kvalitéer känns något trubbigt tack vare kvarvarande kontrakt på många grovjobbande forwards kommer Rödin att få bära ett tungt lass.
Åldersmässigt har sportdirektören Andreas Dackell alldeles rätt i sak. Anton Rödin är i sin prime-time och Brynäs har signat honom under hela den kvarvarande epoken som Rödin kan anses vara i sin prime. Under de kommande fem åren vill man fortsätta utveckla Brynäs offensiva spel med Rödin som en del av stommen i laget.
Brynäs gör väldigt mycket rätt nu. Man teasar sina värvningar på ett föredömligt sätt som får övriga SHL-lag att framstå som gråa och trista. Man sticker ut hakan rejält på det mest osvenskaste vis och talar om att ”Där och då ska vi vara bäst!” och ställer därmed höga krav på sig själva som förening.
Det är som ramsan lyder:
”Det finns inget härligare än att vara brynäsare”
Välkommen tillbaka, Captain Fantastic!
