Brynäs har inte tappat sin publik

"Det finns ingen hockeykultur i Gävle", "Brynäs har ingen publik"... Ja, så låter det i vissa håll. För visst är det märkligt när ett lag som enligt senaste undersökningen ligger på närmare en halv miljon sympatisörer i Sverige inte kan fylla sin arena på hemmamatcherna?

Att Brynäs har svårt att fylla sin arena  är inget nytt. Beror det på att Gävleborna har dåligt intresse av ishockey? Knappast. Det kan jag som är uppväxt i staden intyga. För att få svar på publikfrågan i Gävle måste vi se det hela ur ett större perspektiv för att få en bredare kontext i frågan. Jag kommer inte med några absoluta sanningar, däremot med objektiva påståenden. 

Gävle har placerat sig i en unik situation; idrottstaden är bra i nästan för många lagsporter. Brynäs ska konkurera mot Gefle IF i fotboll, Gefle GIK i innebandy och Sandvikens AIK i bandy (ja, man får räkna med grannkommunen Sandviken). Klubbar vars arenor är som längst cirka 20 minuter ifrån varandra (Sandviken - Gävle). Just nu håller fotbollen fortfarande på, samtidigt som hockeysäsongen har börjat samt bandyn och innebandyn. Det blir en konkurens, men det har också gynnat till ett unikt samarbete klubbarna emellan. Särskilt samarbetet mellan Gefle IF - Brynäs IF. Samt att Brynäs hjälper GGIK genom att enstaka innebandymatcher spelas i Gavlerinken (detta för att Gävles Multisport-arena inte är klar och GGIK klarar inte elit-kraven för högsta serien idag).

Det är kul att Gävle kommun kan känna sig unika i lagidrotternas värld. Men det ställer också krav på elitidrotterna att, i lilla Gästrikland, locka gästrikarna till sina matcher. För att få oss ett sammanhang i det hela måste vi kolla på Gästriklands idrottshistoria. Gästrikland har sedan idrottsrörelsens födelse varit bland de ledande i Sverige inom både fotboll och bandy, och sedan ishockey. Redan 1912 fick Gefle IF spela en uppvisningsmatch i fotboll under hemma-OS i Stockholm. 1907 spelades Sveriges första bandymatch i Gävle mellan IFK Gefle - Uppsala. En match som sågs som en milstolpe i svensk idrottshistoria. En av spelarna var bland annat Monte Afzelius, Gävlebon som blev Sveriges första erkända hockeyspelare. Läs mer om det här. 

Gävle kommun är den enda kommun i Sverige som haft tre ishockeylag i den högsta serien samtidigt. Här finns en rotad idrottsintresse i många stora idrotter. 
Detta idrottskulturella arv finns kvar bland gästrikarna. Kanske är det också därför som Gästrikland är så pass framgångsrika i idrott (finns fler idrotter som Gästrikland är bra på än vad som nämns i denna artikel). Framgången blir dock en vardag, och var individ lär sig att förstå sin egna vardag, och vardagen blir lätt en struktur som tas för given. Det ställer krav. 

Gävle GIK (debuterade i högsta serien redan 1947/48) blev säsongen 1956/1957 det första hockeylag utanför Stockholm-Södertälje regionen att vinna SM guld i ishockey. Samma år debuterade Gävles andra storklubb, Strömsbro IF, den högsta serien. Brynäs däremot är det enda lag som åldrig åkt ur högsta serien sedan 1960/1961. Lägger man därmed till Brynäs storhetstid under 70-talet, och allt vad det innebar, är det inte svårt att förstå kulturen som frodats i Gävle/Gävle kommun/Gästrikland. Folket är kräset, elithockey är vardag. Gävleborna ställer tuffa krav mot Brynäs samtidigt som televisionen gör det bekvämt för sig. 

Det sportliga arvet har format en social kultur som drabbar Brynäs på både gott och ont. 

Trots detta kan vi se att Brynäs inte har förlorat publiksnittet i större mängder på senare år. Snarare tvärtom. Här nedan kan vi se publiksnittet sedan säsongen 1992/93.

Med denna säsongs två omgångar i Gavlerinken inräknade blir det ett genomsnitt på 5280 besökare i Gavlerinken mellan säsongerna 1992/93 fram tills skrivandets dag. Tar vi sedan 2009/10 fram tills idag får vi genomsnittet på 5842 besökare. Vilket är logiskt då vi kan se att sedan ombyggnaden av Gavlerinken började 2005 har publiksnittet blivit något högre.

Vi kan tydligt se att publiksnittet idag ligger runt de siffror Brynäs hade i början på 90-talet. Med korta slutsatser kan vi därför se att Brynäs inte har förlorat publiksnitt i det långa loppet. Gävleklubben har legat på liknande siffror som man alltid gjort. 

Sedan Skybaren byggdes har Gavlerinken kunnat tagit in färre besökare, det har gjort att arenan har förlorat sin plats som fjärde största arena i Sverige och halkat ner på en blygsam sjunde plats om jag räknat rätt (Globen inräknat). De flesta större hockeyarenor ligger däremot runt de siffror som Gavlerinken tar in. Därför kan Gavlerinken räknas till en av de större SHL-arenorna, med eller utan en Skybar. Faktum är att med det publiksnitt Brynäs haft genom åren skulle man enkelt fylla, eller göra så det ser någorlunda fullt ut i flera SHL-arenor som ABB Arena Karlskrona (dock dispens från SHL, klarar ej publikkraven), Coop Norrbotten Arena, Lindab Arena, Skellefteå Kraft Arena, Vida Arena och Berhn Arena. 

Brynäs har dessutom aldrig lagt så mycket fokus på att locka publik som man gör idag. Det har investerats mycket i Gavlerinken för att öka trivseln i arenan. En bra start ger Brynäs möjlighet att nå ut till folkgrupper som ishockeyn generellt har svårt att nå fram till. Dessa satsningar är relativt nya, därför är det för tidigt att se något resultat. Skulle det gå vägen, samtidigt som Brynäs Bulan boys bjuder på rolig, fartfylld och spännande hockey, finns det inga tvivel om att Brynäs publiksnitt kommer i framtiden att öka. 

Det finns alltså en stark hockeykultur i Gävle, Brynäs har en trogen publik, och i frågan om att vända publiktrenden ser allt annat än mörkt ut. Brynäs som varumärke är kanske i dag starkare än någonsin tidigare.

0 kommentarer

Viktor Alnerviktor.alner@bettercollective.comTwitter @ViktorAlner2015-09-29 15:59:00