Brynäs resa under 2000-talet: En ekonomisk berg- och dalbana som nu börjar stabiliseras?
Från konkurshot till Sveriges snabbaste växande ekonomi, till att förlora 19 miljoner på tre år och hamna i en tung ekonomisk och organisatorisk kris. Brynäs ekonomiska och organisatoriska resa under 2000-talet kan inte ses som något annat än en berg- och dalbana. Men ser vi dagens satsningar som början på en tid av långsiktig stabilitet?
Under början av 2000-talet var Brynäs i djup ekonomisk kris. Trots att man vann SM-guld så sent som året 1999 var Brynäs en förening i Elitserien vars budget läckte i massor och det var en ekonomisk tid av motgång som många idag helst bara vill glömma.
Det hjälpte heller inte att föreningen år 2003 anklagades för ekonomiskt fiffel för att påvisa så goda siffror som möjligt och trots att man redovisade ett i princip plus minus noll-resultat låg gamla skulder sedan tidigare år kvar och spökade. Detta föranledde till att klubben var direkt konkurshotad 2004 och det gick så illa att man bad till slut fansen om hjälp. Minst tre miljoner skulle samlas in för att rädda den anrika klubben och man lyckades till slut att hålla sig ovan vattenytan tack vare en insats från såväl fans och sponsorer.
Läkerol Arena blev en publiksuccé
Mitt under denna kris hade det redan innan 2002 planerats att bygga en ny modern superarena. Gavlerinken var gammal och sliten, samtidigt gick det nu en våg över Sverige där flera klubbar byggde om och moderniserade sina arenor. Det ansågs av många rent galet av Brynäs att investera i något så stort i en tid då ekonomin var så under isen. Men föreningen presenterade tydliga förslag och hade en konkret plan på finansieringen. 40 miljoner skulle Brynäs samla in samtidigt som Gävle kommun skulle gå in med lika mycket. Arenan väntades kosta 250 miljoner kronor att bygga varav resten av inkomsten skulle ske via lån. Det skulle finansieras via privatpersoner genom aktiehandel, 1000 aktieposter skulle säljas för 5000 kronor styck, samt 20 företagspaket för 20 000 kronor styck. Namnet på arenan skulle säljas till en storsponsor som gick in med flera miljonbelopp.
Det fanns storslagna planer på att också bygga en C-hall samt att det skulle finnas ett hotell närliggande till arenan.
Nu blev inte allt detta en verklighet. 2006 stod dock en uppgraderad arena klar och namnrättigheterna gick till Leaf varav arenanamnet fick en lokal anknytning till Gävle, Läkerol Arena.
Det man hoppades på innan arenabygget också verklighet. Brynäs ökade nästan med 2000 åskådare i publiksnitt på bara ett år och under en period på sju år skulle publiksnittet ligga på antingen över eller strax under 6000 åskådare. Ett toppresultat i SHL.
Brynäs publiksnitt sedan år 2000. En tydlig förändring sker säsongen 2006/07 i samband med Brynäs nya arena. Men sedan 2013 går kurvan successivt neråt.
Visserligen ökade den egna omsättningen i form av att Brynäs nu ägde hela arenan. Men den ökade publiktillströmningen, där Brynäs fick in samtliga intäkter, samt den nya restaurangen och andra event som den nya arenan kunde stå som värd för innebar ekonomisk lyft.
Planerna på en C-hall lades dock ner 2009 då det skulle riskera att sätta hela arenabolaget i konkurs.
Morgondagens Brynäsare, en sportslig och ekonomisk framgångssaga
I samband med en ekonomiska krisen gick det också oerhört tungt sportsligt och vid millenniumskiftet gjordes det därför en planering som sedan skulle komma att kallas för Morgondagens Brynäsare, Brynäs egna talangfabrik. Syftet var att Brynäs skulle få fram starka talanger, helst från den lokala orten, juniorer som var ekonomiskt billiga att kontraktera i form av rookieskontrakt och sedan fortsätta men som också kunde bidra sportsligt. Runt dessa juniorer skulle man sedan bygga ett slagkraftigt lag.
En sådant enormt arbete tar tid och Brynäs hade flera år tunga år då man bland annat tvingades spela kvalserien åren 2003, 2005 och 2008 för att hålla sig kvar i Elitserien. Det var en idrottsförening som dessutom hade en minimal omsättning i förhållande till andra klubbar. Säsongen 2007/08 hade klubben en omsättning på 81 miljoner för att sedan tvingas att sänka den med en miljon till säsongen därpå.
Från ny hot om konkurs till snabbaste växande ekonomi i Sverige
2008 rekryterades Hans-Göran Karlsson som ny klubbdirektör. Han kom till ett sjunkande skepp som precis hade redovisat ett resultat på minus åtta miljoner kronor och det var ännu en gång prat om konkurshot. Hela tio miljoner skulle sparas för att rädda Brynäs kvar i Elitserien och Hansan, som han kallades tvingades till direkta åtgärder. Åtgärder som vi faktiskt ser spår av än idag.
Hans-Göran Karlsson kommer till ett Brynäs i ekonomisk kris. Han lyckades vända ett sjunkande skepp till ekonomisk succé även om föreningens ekonomiska muskler började att dala under de sista två åren.
Arenabolaget bildades där Brynäs äger 100 % av aktierna. Det var också nu som Brynäs satte som regel att endast budgetera för grundserien och varje krona och öre som blev en utgift hos såväl ungdom, junior och seniorverksamheten skulle noggrant redovisas. Samtidigt änkte Brynäs budgeten för samtliga verksamheter utom juniorverksamheten. Istället, helt i linje med arbetet för Morgondagens Brynäsare, valde man att satsa på juniorverksamheten.
Brynäs gick på en mycket kort period från att styras som en traditionell idrottsförening till något som skulle liknas med ett ordentligt företag – och det gav resultat. Bara ett år senare gjorde föreningen en resultatförbättring på totalt 12,6 miljoner kronor. Den ekonomiska framgångssagan skulle dessutom fortsätta och Brynäs redovisade positivt resultat år efter år. Det gick så bra för Brynäs att det fanns de som ifrågasatte hur en förening kunde stärka sig så ekonomiskt och behålla positionen i Elitserien med den lilla omsättning man hade.
Med facit i hand kan vi se att Brynäs gick från att vara konkurshotade 2004, och att sedan ha ett minusresultat på åtta miljoner kronor 2008, men hade nu vänt till ett kapital på 11 miljoner inför säsongen 2011/12. SM-guldet 2012 gav dessutom en rekordvinst på strax över 14 miljoner kronor varav Brynäs blev där och då Sveriges snabbaste växande ekonomi. På bara en säsong ökade klubben sin totala omsättning med hela 22 miljoner kronor.
Det var en spelarbudget som rankades i det lägre medelskiktet i dåvarande Elitserien. Men inför säsongen 2011/12 hade Brynäs kommit fram till den målsättning man lade fram redan 12 år tidigare. Det var ett slagkraftigt lag med egna produkter som skulle leda laget på isen. Här fanns supertalanger fostrade genom Morgondagens Brynäsare, som bland annat Jacob Silfverberg, Calle Järnkrok, Johan Larsson etc.
Stark framtidstro, UNICEF och En Bra Start – men något gick snett
Det är efter guldåret 2012 som det faktiskt börjar att bli intressant när man kikar på Brynäs resa. Brynäs hade en stark medvind, man började investera ytterliggare på arenan för att nu fanns det pengar att använda och man lade fram en tydlig målsättning att vara Sveriges bästa plantskola och tillhöra topp-4 som hockeyförening i Sverige. Men ganska snart händer det något som gör att Brynäs både, kanske indirekt tvingas att byta riktning och fokus, och i samband med det dalar det sportsliga resultatet, publiken minskar och ekonomin raseras.
Vad var det som gick fel?
Frågan är komplicerad och det är lätt att dra enkla slutsatser. Men med historien som facit kan man dra en av många slutsatser att Brynäs som organisation var kanske inte redo för den arbetsmodell klubben ville profiliera sig med...
Året 2013 var det fortfarande rätt positivt i klubben. Man fick inte samma framgång sportsligt som tidigare men ekonomin var bra och sportsligt gick det ändå helt okej även om laget började lida av en skadefrånvaro sällan skådat tidigare i Brynäs. Men föreningen tappade mark och var självkritiska till att man hade varit lite för naiva efter SM-guldet 2012. En ny strategi skulle tas fram och det var nu som nyheten kom att Brynäs blev den enda ishockeyföreningen i världen att ingå ett samarbete med UNICEF.
Idén kom fram 2013 men det var inte förrän året därpå som det blev en verklighet. Tröjreklamen togs till fansens jubel, bort med försäkran om att Brynäs inte skulle förlora några reklamintäkter och i samband med det bildades dessutom En bra start – en social verksamhet som skulle ge Brynäs både socialt och ekonomiskt resultat. En ny affärsmodell togs fram där sponsorer numera skulle heta partners och i och med att Brynäs tog bort reklamen kunde man nu i teorin ha så många stora partners som möjligt. Media hade till en början svårt att begripa vad Brynäs höll på med och visst fanns där också en skeptism bland de egna leden. Men man sa att det här var framtiden och Brynäs skulle gå i bräschen.
Hans-Göran Karlsson lämnar Brynäs 2015 och blir ersatt av Johan Stark som direkt hamnar i ett läge med neddragningar och besparingskrav, mer om det längre ner i texten.
I samma veva börjar Arbetarbladet ifrågasätta En bra start och kommunens sponsring till verksamheten. I avtalet som är officiellt skulle kommunen ge Brynäs 25 miljoner kronor på fem år. Det var pengar som tidningen hävdade både var olagliga och att pengarna istället gick det spelare. En rubrik löd med tjock text: "Brynäs tar pengar från barnen". En rubrik man sedan tvingades till att ändra. Det visade sig också att inget av detta var sant, pengarna gick till korrekta saker enligt avtal samt att det visade sig sedan att avtalet, under juridisk granskning, var helt enligt lag.
Situationen ledde dock till mediala stormar och även om det går att kritisera granskningens vinkling kom det ändock fram att Brynäs faktiskt hade svårt att redovisa exakt vart kommunens pengar gick, varav kommunen krävde att uppdatera det aktuella avtalet och det rådde en ganska brett poliskt missnöje, särskilt från oppositionen. Trots SvenskaFans försök att försvara Brynäs genom att granska Arbetarbladets granskning valde en potentiell samarbetspartner att inte stötta Brynäs just på grund av den negativa publiciteten som då var aktuellt. Brynäs gick alltså miste om en långsiktig partner och därmed miljonbelopp.
Ekonomisk störtdykning räddades av SM-finalen 2017
2013 var också det sista året som Brynäs snittade över 6000 i åskådare. Under perioden mellan 2013 – 2019 har Brynäs tappat ett snitt på hela 1000 åskådare. Det blev inte bättre av att Brynäs på bara tre år, alltså åren 2014, 2015 och 2016 visade på sånna minusresultat att vi pratar minus 19 miljoner på tre säsonger.
Samtidigt toppade Brynäs hockeysverige i personalomsättning och redovisade därför en nettoomsättning på cirka 165 miljoner kronor och ett eget kapital på mindre än 6 miljoner kronor. Elitlicensen var indirekt hotad och Brynäs behövde åter igen spara 10 miljoner kronor. Den dåvarande klubbdirektören Johan Stark såg ingen annan utväg än att göra flera åtstramningar. Sju hela tjänster försvann från kansliet med i princip omedelbar verkan men Stark var samtidigt noga med att poängtera att spelarbudgeten skulle inte röras. Dessutom hade Brynäs fler partners på ingång till förening och man visste också att flera centrala intäkter skulle in i och med att SHL förhandlade med en ny huvudsponsor.
I efterhand kan man kanske kritiskt reflektera över Brynäs inställning till den faktiska situationen. Brynäs ville i samband med En bra start bygga en ljusare framtid i en organisation som levde kvar i den gamla modellen. Resultatet blev något av en ekonomisk katastrof och det som faktiskt räddade klubbens elitlicens var en säsong av fantastiskt sportsligt resultat – SM-finalen 2017.
Finalen kom som en skänk från ovan i ett Brynäs som hade det mesta utom stabilitet. Tack vare ett långt slutspel gick Brynäs från blyga 5 miljoner i eget kapital till 14 miljoner.
Brynäs redovisningar av sitt egna kapital sedan 2010. Från Sveriges snabbaste växande ekonomi till minskning på 19 miljoner i en period på tre år. Nu ser vi att det har stabiliserats vilket skapar förutsättningar för Brynäs att kunna ta nästa steg.
Från organisatoriskt kaos till positiva vindar
SM-finalen 2017 skulle dock visa sig vara inget annat än ett undantag. Brynäs fortsatte att exponera sitt sociala engagemang samtidigt som fler fans började ifrågasätta sportens egna ställning i föreningen. Det blev en obalans i föreningen och det fanns även ett missnöje från individer som var verksamma i den sportsliga organisationen. Ett tydligt exempel många reagerade på, och reagerar på än idag är hur Morgondagens Brynäsare hade gått från att pratas som föreningens DNA till att i princip aldrig nämnas. Dessutom blev det en allvarlig situation där damlaget riskerades att försvinna helt och röken av någon sportslig framgång syntes inte till under säsongen 2017/18. Ett minusresultat på nästan en miljon i bokslutet blev ett faktum.
Det ger en någorlunda klump i magen av tanken. Men tänk om minusresultatet som redovisades efter säsongen 17/18 hade kommit en säsong tidigare. Vad hade hänt med Brynäs då? Vi hade med dagens facit sannolikt pratat i termer som risk att förlora elitlicens och kanske på längre sikt diskuterat konkurshot i samband med sviktande sportsligt resultat...
Det blev i det sammanhanget, fem år senare som den nya modellen infördes, tydligt att organisationen inte var byggd för det som Brynäs ville skapa. Föreningen fortsatte paradoxalt nog att fortsätta prata om en ny storhetstid samtidigt som fansen såg publiksiffrorna, det sportsliga resultat och ekonomin långsamt sjunka. I samma veva blev, som sagt, dessutom Brynäs damlags hela existens indirekt hotad av att det inte fanns någon direkt ansvarig över rekryteringarna. Två år i rad stod Brynäs med ett damlag bara nån månad från att upphöra, särskilt illa blev det just inför säsongen 2016/17 då klubbdirektören Johan Stark fick akut hoppa in som tillfällig sportchef för att rädda damlagets existens. Detta i en tid då Brynäs pratade om jämställdhet och satsning på damlaget...
Under säsongen 2017/18 lämnar klubbdirektören Johan Stark sitt uppdrag på grund av jobberbjudande som ordförande i det svenska basketförbundet. Brynäs står plötsligt utan ett tydligt ledarskap och efter en dålig sportslig säsong och flertal organisatoriska misstag var Brynäs egna medlemmar och supportrar i upprorsstämning.
Supporterklubben i Gävle skriver öppet brev om ett Brynäs som är på väg utför samtidigt som Brynäsredaktionen på SvenskaFans krävde svar på flera punkter. Det slutar med att representanter från den lokala supporterklubben och Brynäsredaktionen träffar Brynäs ledning och styrelse, samt Micke Campese – han som snart skulle bli ny klubbdirektör. Diskussionen handlade om vart Brynäs IF är på väg och vad som måste förbättras. Brynäsredaktionen presenterade då en lista på 28 punkter som fansen ville ha bättringar på.
En omorganisation i linje med ambitionsnivån
”Det går i princip inte att redovisa ett plusresultat om vi inte når slutspel”, var orden den tidigare ledningen sade till brynäsarna. Idag ser vi ett Brynäs som inte nådde slutspel samtidigt som man ökade sin egen omsättning och ändå kunde redovisa ett plusresultat. Vi pratar endast ett år senare.
Snabbt insåg Campese att Brynäs behövde omorganiseras. En bredare organisation med skarpare målsättningar och tydligare strukturer skulle formas för att göra föreningen redo för framtiden.
Det är tydligt att Micke Campese med flera såg det andra som tidigare suttit i ledningen inte tycks ha sett; Brynäs ambitionsnivå och modell var inte i linje med sin egen organisation.
Strukturen höll inte och det var en obalans mellan sporten och det övriga. Det saknades en övergripande målsättning som hade klara strukturer så att samtliga enheter i Brynäs IF kunde sträva åt samma håll. Den sportsliga organisationen skulle åter igen få nytt fokus och dessutom breddas så pass att vi idag har en Sportdirektör, spelarutvecklare, Herransvarig och Damansvar mm. Kommunikationsteamet utvecklades till vad vi idag kan betraktas som outstanding i jämförelse med resterande SHL-klubbar.
Därför utformades årsrapporten, därför skapade man tre-årsplanen och därför finns det idag en tio-årsplan. Tiden med att gå från säsong till säsong var nu över. En sådan här tydlig struktur har inte funnits i Brynäs IF sedan man började att tala om Morgondagens Brynäsare år 2000, som efter ett decennium långt hårt arbete gav frukt. Skillnaden är att när Morgondagens Brynäsare bara var ett område talar man idag om samtliga områden i hela organisationen Brynäs IF.
Det har medfört till att Brynäs idag har stoppat den ekonomiska blödningen, visserligen med hjälp av NHL-ersättningar och centrala avtal, och för första gången sedan 2013 – då det ”nya” Brynäs egentligen startades – kan fansen idag känna en realistisk tro inför framtiden. En tro om att det faktiskt kan bli bättre.
Att Brynäs dessutom har ambitionen att bygga sitt kapital från intäkter man själva producerar, som exempelvis NHL-ersättningar och dylikt, kan tolkas som en signal på att Morgondagens Brynäsare kan få nytt ljus på sig i framtiden.
Idag redovisar Brynäs en omsättning på 158 miljoner kronor och ett eget kapital på 15,8 miljoner kronor. Om tre år ska Brynäs redovisa en omsättning på 180 miljoner kronor med ett eget kapital på 22 miljoner kronor. Den nya organisationen är nu satt för att möjliggöra ambitionerna som finns till att kunna bli verklighet. Kanske är det vi ser idag äntligen början på en tid av stabilitet och grundsättningen för att successivt kunna växa sig till en stark ekonomi.