Brynäsevangeliet: När de tre vise direktörerna kom med sina lovord
Så var julen kommen till Gevalialand.
"Stadens invånare var i full färd med att förbereda sig inför den stundade julen, och på det gamla Slottstorget reste man som tradition den stora halmbocken som så trolovande lyste upp den annars gråa Söderbacken. För invånarna var bocken en symbol för att snart skulle den mörka decembermånaden lysas upp av julbelysning, och på både gator och torg skulle det snart märkas av leenden av förväntansfulla barn.
Ty ingen vet om bockens vältrimmade halmstrån skulle klara sig under julstökets stressfyllda dagar, eller om eldens trotsande kraft skulle bränna den likt hoppet redan hade bränt stadens hockeylag.
För att dämpa den oro som fanns över staden vände sig därför invånarna sina blickar upp mot den gamla Sätraåsen.
Där uppe på den gamla åsen glimrade Gavlerinkens praktfulla neonskyltar som dämpade skenet av de annars väl gråa betongväggar som prydde det hockeytempel där histsorier om fornstora dagar och legender hägrade. Pratet gick på stadens gator att något skulle ske uppe på åsen bara dagarna strax innan firandet av Lucia. För snart, alldeles snart, skulle, liksom det utlovades för länge sedan, en välsignelse komma till stadens gamla förening.
Det ingen vågade tro var dock att just den här julen skulle den gamla julprofetian slå in. Likt ett sken från ovan började neonskyltarna lysa över staden klarare än någonsin tidigare. Bocken reste sig praktfullare är någonsin och den blanka isen längs Gavleån glimrade allt klarare av frostens fuktiga provians.
Där ur midvintermörkrets kyliga himmel kom tre vise direktörer fram mellan gästrikeskogarnas uråldra granar.
”Var inte rädda, ty vi kommer med lovord för framtiden” sade de tre vise direktörerna medan de gick fram till stadens gamla förening som länge stod i nöd.
Först gick Klubbdirektören fram: ”Jag utlovar en framtid av stabilitet och en ny omorganisation!” sade han och bugade djupt. Efteråt sträckte Direktören för hållbarhet- och varumärkesutveckling på sig, ”Och jag lovar nya rikedomar och fler partners!”. Sist gick Sportdirektören fram till den gamla föreningen och dess medlemmar; ”Jag lovar eder sportslig framgång och ny storhetstid!”
I samma stund som de tre vise direktörerna välsignade den gamla föreningen på eder tändes en ny stjärna på himlen över Gavlerinken. Aldrig tidigare hade brynäsarna känt en sådan julefrid som just den julen och den oro som varit tynade bort liksom midvinternattens vinande regnrusk.
”Ty bocken är vår och guldet, och storhetstiden, i all evighet!” hördes ropen på stadens alla gator och torg. Halmbocken, ja… den står där ännu kvar intill slottet lika ståtlig som alltid. Det sägs att än idag, vareviga jul strax innan Lucia talar den om den julen då de tre vise direktörerna så praktfullt kom till Brynäs med sina lovord.
Lovord som var advent väntar på att slå in... Såväl i Gavlerinken, så ock i Monitor ERP Arena."