Danmark – Nordens minsta hockeyland
Ishockeyn etablerades sent i Danmark och har aldrig riktigt fått ett starkt fäste i den danska idrottskulturen. Trots det har Danmark ändå lyckats med att ständigt behålla en plats i A-VM sedan 2003. Mycket dock tack vare andra länders hockeyskolor...
Danskarnas förhållande till ishockeyn är en mycket yngre historia än de övriga nordeuropeiska länderna. Faktum är att vintersporterna aldrig har intresserat danskarna särskilt mycket. Bandyn kom till Danmark redan under 1800-talet och danskarna var med i de nordiska spelen och de danska klubbarna mötte oftast lag från exempelvis södra Sverige.
Men under 20-talet minskade intresset för bandyn rejält i Danmark och för ovanlighetens skull var det inte beroende på ishockeyn. Vi vet idag att de första hockeymatcherna spelades i Danmark i början på 1900-talet men det finns inte mycket som är registrerat och hockeyns framväxt bland danskarna gick mycket långsamt. För att vara ett land i Europa, framförallt i Norden, var detta något som gjorde att Danmark stack ut.
Ishockeyn skulle nämligen inte få något fäste i Danmark förrän efter andra världskriget.
Danmark var under andra världskriget ockuperat av Nazityskland men i samband med landets självständighet började den danska hockeyentusiasterna äntligen att organisera sig, men det var tack vare en dansk från Lettland som också deltog i den danska befrielserörelsen.
Jørgen Hviid – Den danska hockeyns fader
Redan som 16-årig tillhörde han Lettlands bästa hockeylag. Jørgen Hviid föddes i Moskva men växte upp i Riga tillsammans med hans danska familj. Han var aktiv inom det militära och en skicklig skeppare och när den danska befrielserörelsen påbörjade under slutet av andra världskriget var Hviid inte sen med att delta för att befria sina landsmän från Nazityskland. Han gick med i den danska brigaden i Sverige. Det var en flotta i södra Sverige av danskar som hade kapitulerat när tyskarna kom och befann sig i Karlskrona i exil. De fick träning genom den svenska flottan och Hviid blev senare kapten inom den danska brigarden. En notis att nämna är att den svenska regeringen lånade ut 25 miljoner kronor för att upprätthålla den danska flottan samt att ge förutsättningar till militär träning. Det låg nämligen i Sveriges intressen att danskarna återtog sitt land.
När kriget var över stannade Hviid kvar i Köpenhamn och utifrån hans tid som aktiv hockeyspelare i Lettland var han mycket angelägen om att få fart på ishockeyn även i Danmark. Utifrån det grundade han, år 1948, det första danska klubblaget, Kjøbenhamns SF. Bara ett år senare grundades det danska hockeyförbundet och det var första gången som ishockeyn blev officiellt en sport i Danmark.
Redan året därpå ställde danskarna upp i VM med Jørgen Hviid i spetsen. Det går ganska lätt att påstå att Hviid var den enda dansk med tillräckliga hockeykunskaper för att komma med något i internationella sammanhang på den tiden.
Landslagets debut – hockeyhistoriens näst största förlust
Vi ska komma ihåg att danskarna var nya med ishockeyn och kanske att de var lite för tidiga med att ställa i ett VM-sammanhang. Men danskarna skulle inleda nationens första VM i Stockholm 1949. En turnering som för danskarna skulle bli katastrof:
Den 12 februari spelades Danmarks första internationella match och landslaget gjorde därmed sin debut mot Kanada. När matchen var slut hade Kanada besegrat danskarna med hela 47–0 (13–0, 16–0, 18–0). Detta var ishockeyns största historiska förlust fram till 1987 då Australien slog Nya Zeeland med siffrorna 58–0.
Två dagar senare skulle danskarna förlora med 25–1 mot Österrike och sedan en förlust med 8–3 mot Belgien. Efter det valde danskarna att inte fullfölja turneringen. Danskarna kom alltså sist under sitt första VM. Under det europeiska mästerskapet samma år fick Danmark också utmärka sig som Europas sämsta lag av de nationer som ställde upp i turneringen.
54 år utanför A-VM
Ni kanske förstår att danskarna inte ställde upp i VM åren därefter? Faktum med att Danmark inte skulle delta i de större internationella turneringarna på lite över ett decennium. Men under VM 1962 fick vi åter igen se danskarna, men då i B-VM för att direkt åka ner till C-divisionen. Där skulle man tillhöra i hela tolv år innan danskarna ett år, 1979 tillhörde B-VM igen för att lika snabbt halka tillbaka. Sådär höll det på för danskarna som blygsamt höll till bland de sämre landslagen i världen.
Det var inte förrän 2003 – alltså 54 år senare sedan man återvända till de internationella sammanhangen, som danskarna äntligen skulle få uppleva ett riktigt A-VM igen. Faktum är att sedan dess har Danmark, många gånger med nöd och näppe, lyckats hållit sig kvar på den nivån.
Danmarks bästa resultat någonsin i historien är på en åttonde placering under VM 2016 och man har som bäst blivit rankad på tolfte plats i världen som hockeynation enligt IIHF. Danmark har aldrig lyckats med att kvalificera sig till vinter-OS.
Superisligaen eller Metal Ligaen?
Den danska hockeyligan infördes 1955 och enligt det danska ishockeyförbundet så kallas ligan för Superisligaen. Men sedan 1998 har ligan bytt namn sju gånger beroende på sponsorer. Namnbytena har dock inte medfört till något särskilt lyft för den inhemska danska ishockeyn men idag heter den danska ligan officiellt för Metal Ligaen, men Superisligaen är uppenbarligen inte heller fel att säga för den som envisas med det.
Ligan består av elva lag och precis som hos många andra mindre hockeynationer så får danskarna konkurrens av andra nationaliteter. Den bästa spelaren i Metal Ligaen säsongen 2018/19 var svensken Jesper Thörnberg, fostrad genom HV71 men gick sedan till Björklöven och spelade i Troja Ljungby innan han flyttade över till Danmark.
Danskarna åker utomlands för att utvecklas
Danmark har 5,5 miljoner invånare och endast strax över 4000 registrerade spelare. Antal hockeyrinkar i landet är 22 vilket procentuellt är ännu mindre än exempelvis Lettland i förhållande till invånare och den inhemska ligan är relativt svag i jämförelse med andra konkurrenter i Europa. Men det stoppar inte danskarna från att utvecklas som spelare. Det finns danska spelare i världens bästa ligor som NHL och KHK. Danmark är dessutom granne med ett av Europas bästa länder att utvecklas i som hockeyspelare – Sverige, vilket danskarna gärna brukar som en språngbräda.
Frans Nielsen, Danmarks mest poängstarkaste spelare i NHL åkte till Malmö redan som junior säsongen 2000/01 och utvecklades genom Malmö Redhawks J18. Där fick han sedan spela för Malmlö i SHL och en säsong i Timrå innan han sedan blev ett namn för New York Islanders. Säsongen 18/19 spelade han för Detroit Red Wings.
Den unge danske Patrick Russell, idag aktuell i AHL lämnade även han Danmark som junior för att få fostras i Linköping. Det finns flera exempel på danskar som drar utomlands för att utvecklas. Många danskar drar även bland annat till Schweiz för att få rätt skola och kunna utvecklas som elithockeyspelare.
Det är förstås en smart taktik för den enskilda spelaren när den inhemska ishockeyn inte kan erbjuda det, även om det finns danska spelare som gått direkt från Danmark till AHL/NHL, som den 24-årige Oliver Bjorkstrand, idag spelare för Columbus Blue Jackets.
Men det är också ett tydligt bevis på att den danska ishockeyn, både i kvantitet och kvalité har en mycket lång väg att gå. Publiksnittet i Metal Ligaen ligger på blyga 1421 – det är alltså Danmarks elitliga vi pratar om.
Den danska hockeyrörelsen ger därför inget större intryck och frågan är om vi ens kommer att kunna se ett Danmark som någonsin ger sig själva möjlighet till att växa internationellt? Den spontana känslan är att danskarna kommer att få fortsätta förlita sig på andra starka hockeynationer för att sina egna spelare ska utvecklas till skickliga världsspelare och på sätt klara av att konkurrera med sitt landslag.
Det är i sak inte särskilt förvånande med tanke på att historien visar rätt tydligt på att ishockeyn aldrig lyckats tagit ett helhjärtat grepp om danskarna. Danmark är Nordens minsta hockeyland i VM.
