Brynäsbloggen: En avstängning som känns
Sitter och funderar på lämpliga ord att skriva. Lämpliga ord som man kan sätta på Karalahti och hans tilltag. Men tyvärr så är det bara barnförbjudna ord som gör sig till känna. Ilskan sitter fortfarande kvar fast det har gått tre dagar sedan händelsen. Visst, han har gett sin syn på det hela men… jag hoppas verkligen att han kontaktar Petr och ber om ursäkt.
Det bör, hur som helst, bli en rejäl avstängning. Det måste bli en avstängning som känns för honom. Tyvärr så tror inte jag att disciplinnämnden kommer ge ett straff som vi önskar men. Har kikat lite historik på avstängningar. Skrev igår på twitter att jag trodde på sju matcher för Karalahti. Får nog ta tillbaks det efter att ha läst att Sebastian Karlsson (vid smällen på Magnus Kahnberg för antalet år sedan) fick 14 matchers avstängning. Men det inkluderade även spel i european trophy. Skulle gissa på att det blir något liknande här. 10-11 matcher där tre matcher blir omvandlade till böter plus att han just kommit tillbaks från en avstängning, så det är en återfallsförbrytare av rang. Totalt kanske det blir 14 matcher ändå.
Sedan kan vi ju fundera på vad ”nästillplattningen” på Brodecki ger då även det blev ett uppdrag åt disciplinnämnden. Såg inte trevligt ut där jag kan säga att det är ett tag sedan jag såg så mycket blod komma ut ur snoken på någon.
Men jag tycker vi lämnar det otrevliga kvar på ishockeyns bakgata. Vi går istället in på det trevliga. Det, som många journalister ser som otroligt. I Expressens hockeybibel går det t ex att läsa följande:
”Bulan” Berglund är en bättre tränare än många tror. Problemet är bara att han inte har bättre lag.
Brynäs är för mycket beroende av Anton Rödin. Han är bra men ingen MVP*.
Jag kan hålla med om att på papper (och det är enbart på papper de stirrat sig tårögda på) så är laget en lättviktare. Både i fråga om kilon på kroppen och rutin. Men rutin är något som kommer med åren. Det vi såg förra säsongen är historia. De problemen och den verklighet som rådde då monterades fast i ryggmärgen, hos samtliga i laget, och återanvändes till energi för drivrutinen erfarenhet 2.0.
Jag sade att bröderna Westerholm, den här säsongen, mycket väl skulle kunna lira i en andralina. De har, på fyra matcher, stått för en väldigt imponerande start. Pathrik står på 2+2 och Ponthus på 1+2 i produktion. Jag är övertygad om att de kommer att fortsätta att gå från klarhet till klarhet den här säsongen.
Alla dansar lyriskt runt underbarnet Felix. En fantastisk framtidsman som kan bli hur stor som helst. Och jag håller givetvis med i alla de lyriska tillropen. På facebook lades frågan av profilen Brynäs Gefle Dagblad om hur bra vi tror att Felix Sandström kan bli. Jag skrev att det berodde på speltid och förtroende han får från tränarna och att han inte åker för fort över till Nordamerika.
Varför vore det fel att åka över Atlanten? Jo, det ska jag säga… Det finns en risk att han hamnar i skymundan. Att han hamnar i en klubb där man fokuserar mer på två andra målvakter. Eventuellt att han flyttas ner i ligor som inte kittlar hans utveckling. Det han behöver är speltid och att hans ego ständigt fylls av förtroende. En målvakt utvecklas inget om hen inte får spela. Träningar är en helt annan sak. Du kan dra viss lärdom och nytta där. Men den stora rikedomen ligger i speltid för att fylla erfarenhetsbanken.
Nu tror jag inte vi behöver vara orolig i fråga om speltid. Han har ju tagit hela hockeysverige med storm. Det vi redan visste har alla andra plötsligt insett.
Det är gött å vara brynäsare.
*MVP betyder Most Valuable Player.
