Fredrik Andersson och Markus Näslund och the finnish Rambo!
Man sitter här och småmyser lite. Granen är klädd, klapparna är inslagna och nu väntar man bara på den där härliga julledigheten med all julmat som innebär (för min egen del) ytterligare extra kilon att släpa på. Några som däremot inte verkar ha någon ledighet är Fredrik Andersson och Markus Näslund. Många har varit kritiska till Fredrik Anderssons lagbygge då resultaten uteblivit och röster om hans avgång har cirkulerat mer än en gång.
Men halvtid är inte heltid.
Och nu vill jag faktiskt skriva en krönika som hyllar Modo Hockey och Fredrik Anderssons agerande de senaste veckorna. Det har inte varit svårt att känna aningen panik då Modo har placerat sig på en mindre smickrande 11:e plats inför juluppehållet. Till råga på allt har man 8 poäng upp till en slutspelsplats nu. Det är en mycket tuff utmaning som väntar Modo Hockey, som har som mål att nå slutspel.
I sådana situationer är det även lätt att hamna i en negativ spiral, och det var vad som höll på hända i Modo Hockey. Minnena från de två tidigare misslyckade säsongerna blir tillsammans med jumboplaceringen en börda, en ständig påminnelse om att ett nytt fiasko är på väg att fullbordas. Fredrik Andersson fick från läktaren se sitt lagbygge underprestera, han fick se sin PP back Charlie Cook och tänkta målskytt Niko Dimitrakos misslyckas. Och kritiken växte, mot Modo Hockey och Fredrik Andersson. När Cook och Dimitrakos sedan sparkas utan ersättare klara blir kritiken inte mindre. Frågorna till Andersson om nyförvärv var många och fansen fick nöja sig med ett löfte om att man letade efter en forward och två backar. Många tänkte nog ”vi har hört det förut”.
Men bakom kulisserna redigerades ett nytt kapitel i Modo Hockey. Och nya spelare var på ingång. Fredrik Andersson hade stått emot trycket att hitta en vävning snabbt, och istället kallt väntat på tyngre namn. Inom 24 timmar presenterades de båda slovakerna Bartecko och Nagy. Det är inga namn som man kan skriva ”panikvärvningar” om. Dessutom var det två forwards, och inte bara en. Någon vecka senare kom Anders Eriksson tillbaka till Modo , en stabil back med tung NHL rutin.
Detta var ändå inte allt. Under värvningar och spekulationer presenteras en av Sveriges bästa spelare genom tiderna (i NHL), Markus Näslund, som General Manager. Snabbt presenteras en målsättning om att samarbete med klubbar i USA och att Modo Hockey ska etablera sig som ett lag bland de fyra bästa i elitserien. En liten tid senare i en chatt för Örnsköldsviks Allehanda förklarar Fredrik Andersson att förhoppningen är ett nytt SM Guld inom tre år.Det är kaxigt, väldigt kaxigt för en klubb som missat slutspel de senaste säsongerna och som går till julledighet som nästjumbo.
Allt detta är givetvis intressant i sig själv, men det är även intressant hur det har förändrat bilden av Modo Hockey. För en tid sedan gick Modos spelare in i julledigheten som ett bottenlag med oro för kvalserien. Det andades pessimism med en konstant växande kritik. Fredrik Andersson och Markus Näslund har genom sina värvningar och uttalanden förändrat den negativa spiralen. Fokuset har flyttats från Modos usla säsong till Modos värvningar, till Modos general manager, till Peter Forsbergs comeback, och jakten på Hannu Pikkarainen. Fokuset har flyttats från Modo som ett lag som ska försöka undvika kvalserien, till tankar om slutspel.
Helt plötsligt ser man fram emot nystarten efter julledigheten. Inte med pessimism, utan med optimism. Och fastän det är en tuff resa kvar innan slutspelet är igång, börjar man nästan tro att det kanske kan gå ändå? När grundspelet är över vet vi svaret. Det vi vet redan nu är att Modo värvat bäst i Silly Season (och det säger jag utan att veta någonting om Foppa eller Hannu) och Fredrik Andersson och Markus Näslund har spelat ett handlingskraftigt psykologiskt spel som fått i alla fall mig att se fram emot säsongen med hopp.
Slutligen, derbyt mellan AIK och Djurgården utvecklades till en fullständig tragedi. Där på läktarna fanns familjer som tagit sina barn till hockeymatcherna, där fanns kompisarna som ville ha en trevlig kväll, där fanns de äkta fansen som ville heja på sina lag, och där fanns idioterna som förstörde hela kvällen för de övriga. Detta är en fullständig katastrof inte bara för AIK och Djurgården, utan för hela hockey Sverige. Problemet är att det är svårt att straffa idioterna utan att lagens riktiga fans inte drabbas. Men någonting måste göras, och det omedelbart.
Johannes Forsberg
UPDATE
Jag hann knappt publicera krönikan innan det blev klart att Hannu Pikkarainen är klar för Modo Hockey! Senaste säsongen i Modo gjorde han 43 poäng på 50 matcher.
Pikka säger till www.modohockey.se:
- Flytten till Örnsköldsvik och MODO Hockey är det bästa jag gjort i min karriär, säger Pikkarainen och fortsätter:
- Känns kanonbra att vara tillbaka. Jag känner mig hemma här och ser fram emot att få spela i Fjällräven Center igen där jag under förra säsongen kände ett stort stöd från fansen. Just det är någonting som verkligen värmer.
Fredrik Andersson kommenterar signeringen av den duktiga backen:
- Vi vet vilken fantastisk spelare Hannu är. Han var grymt bra när han lämnade oss och hoppas självklart att han ska visa upp den kapaciteten igen. Vi har letat en offensiv back och att svaret blev Hannu Pikkarainen känns mycket bra. En härlig julklapp till alla MODOiter, säger sportchef Andersson och fortsätter:
- Vi har under uppehållet ökat på konkurrensen rejält i truppen.
Modo Hockey arbetar just nu stenhårt för att få alla papper klara till matchen mot AIK.
