Galen resa mot Sundsvall
En del kanske kallar oss galna, andra kanske kallar oss tålmodiga och det kanske är en blandning av galenskap och tålamod som tar oss dit vi ska. Vi sitter trots allt i en väldigt trång buss, ca 80 mil enkel resa till Sundsvall för att se våra grönvita hjältar. Så varför besvärar vi oss i denna trånga buss som kommer att innebära alldeles för lite sömn och träsmak i baken? Jag kan inte svara för alla men vad jag tror så handlar det om en gemenskap som ingen annan och en stor kärlek för våra grönvita hjältar, eller som mottot säger, Stolthet, Hjärta, Tradition. Vi sitter mest och snackar skit, roliga historier och framtida förhoppningar om vårt kära grönvita lag. Nya förhoppningar, nya, unga, hungriga spelare som vi hoppas mycket på även om vi saknar några av våra käraste spelare som inte längre kommer ingå i vår grönvita trupp.
Men här sitter vi nu alltså efter vårt första stopp där det ingick fet snabbmat, personalen suckade när det kom in 40 hungriga hockey-huliganer vilket gav oss ett gott skratt. Men back on the road sitter vi mest och väntar på denna efterlängtade match som just nu känns ganska långt bort men vi kommer ett steg närmare för varje mil vi kör. Några går runt och dokumenterar via digatalkamera, andra sover och resten av oss håller humöret uppe med hjälp av dryck, glad sång, hockeysnack och en del Raskencitat. Vi må bli kallade galna men vi är här av en och samma anledning och det är att få se våra grönvita hjältar. Och det är det viktigaste av allt. Så kalla oss galna medan vi sjunger, "Skål för Tingsryd ska det vara" med glada och ganska trötta miner och är på väg för att hylla och stötta våra grönvita hjältar.
