Gävles anrika hockeyhistoria
Gävle, en stad som var rik på sin industri och handel i början 1900-talet. Ingen kunde då ana att staden skulle bli en plats som allt mer skulle komma att sätta skräck i besökande hockeylag. I denna artikelserie följer vi Gävles anrika hockeyhistoria - staden som var först i Sverige med att slå ner Stockholmsregionen från tronen och som sedan skulle ta över som stormakt i svensk ishockey.
Gävle är en gammal idrottsstad där ishockeyn har blomstrat sedan sporten kom till Sverige. Tre utav Gävles alla ishockeyföreningar har lagt extra spår i svensk ishockeyns historia, inte bara för Gävle utan för hela Sverige. Här kan du läsa om Strömsbro IF, GGIK och Brynäs IF och om Monte Afzelius, Gävlebon som blev Svergies första ishockeyspelare. Dessa har en sak gemensamt: De placerade Gävle på den svenska hockeykartan.
Rallarborna - Strömsbro IF
Kanske har du hört talas om Rallarborna. Då är det Strömsbro IF du har hört talats om. Strömsbro är idrottsföreningen som fostrat landslagsspelare och målvakter i världsklass.
Rallarbo kommer från i samband med järnvägsbygget mellan Gävle och Ockelbo i början av 1880-talet. Då kom det många järnvägsarbetare (rallare) till Strömsbro och bosatte sig där. Därför kom de som bodde i Strömsbro att bli kallade för "Rallarbor" eller "Rallare"
Strömsbros maskot var en bock, det är anledningen till att ingen annan klubb i Gävle, som även fått smeknamnet bockstaden, inte har en bock som symbolik.
Strömsbro IF bildades 2 januari 1921 men ishockeysektionen bildades inte förrän 1923. Distriktets första ishockeymatch spelades mellan Strömsbro IF och IK Huge 1939. Det är därför året 1939 kallas för ishockeyns födelseår i Gävle. Dock kunde inte denna försöksserie att avslutas på grund utav en tidig vårvärme. Andra lag som deltog i den var IFK Gävle, GSGF, IK Huge och Sandvikens IF.
Strömsbro blev tidigt en hockeygigant i Gävle och spelade i Sveriges högsta serie under 1950- och 60-talet. Säsongen 1963/64 var Strömsbros framgångsrikaste säsong som förening. Laget hamnade på en 4:e plats i division 1 Norra och skulle gå till slutspel för SM-titeln. Dock blev slutspelet för tufft för Rallarborna och Strömsbro slutade på en 7:e plats i spelet om SM-guldet.
Det är inte stora titlar som fått Strömsbro att hamna i hockeysveriges historiska finrum. Inte nog med att man var med och lade grunden för en hockeykultur i Gävle, staden som skulle få den gamla industri- handel- och hamnstaden att samla på sig flertal SM-titlar i ishockey. Strömsbro har även fostrat fram flertal stora hockeylegendarer.
Håll i hatten du gammal hockeyfantast, för här kommer namn som du säkerligen känner igen.
Namn | Titlar eller framgångar |
Gert "Tumba" Nyström | 3 landskamper |
Gert Blomé | 118 landskamper, Svensk Mästare 1957 GGIK, 1965 Västra Frölunda |
Leif ”Honken” Holmqvist (Storhonken) | Medlem i 200-klubben (202 landskamper), 3 VM Sliver, utsedd till "Bästa målvakt" VM -69, proffs i Detroit Red Wings. |
Bertil "Masen" Karlsson | 66 landskamper |
Per-Olov "Perra" Härdin | 46 landskamper - Svensk mästare, 1957, GGIK |
Gösta Westerlund | 36 landskamper - Svensk Mästare, 1957 (GGIK), 1963 (Djurgården IF) |
Berndt "Skräcken" Karlsson | 3 landskamper |
Bo "Drobny" Zetterberg | |
Sven Wickman | 4 landskamper - Svensk Mästare, 1957, GGIK |
Börje Molander | |
Urban Molander, | |
William "Wille" Löfqvist | 105 landskamper - Svensk Mästare, -70,-71,-72.-76,-77,-80 (Brynäs IF) |
Bengt Olov Andreassen | 4 landskamper |
Kent Hedman | |
Jan Kock | Svensk mästare, 1980 Brynäs IF |
Rolf Larsson | |
Joakim "Jocke" Persson | |
-------------------------------- | ---------------------------------------------------------------------------------------- |
Men vad hände med Strömsbro?
När framgångarna inte var lika stora längre och ekonomin blev som jobbigast under 80-talet så tvingades Strömsbro att göra stora förändringar. Klubbens hockeysektion tvingades att slå samman med ”Godisarna” eller ”Godtemplarna” (GGIK) och tillsammans bildade dem SG83 vilket senare blev S/G Hockey. Dock så valde Strömsbro att hoppa av 1991 och återinföra sin egen hockeysektion igen med de klassiska dräkterna i färgerna blå och orange. Strömsbro Hockey började därför om på division 4.
År 2012 ville Strömsbro slå ihop sig med Hille/Åbyggeby IK och få en stark gemensam förening ute i Testebo. HÅIK sade nej till samarbetet och Strömsbro får fortsätta att kriga vidare med sin anrika historia – Föreningen som lade grunden för Gävles framfart inom svensk ishockey.
Kort fakta om Strömsbro IF Föreningen etablerades 1921 Hemmaplan: Testebovallen, invigd 1923 Hockeysektionen bildas: 1939 Första hockeyrinken på Testebo: 1940 Publikrekord: 7000 åskådare, mot Leksand 1963 Smeknamn: Rallarbo |
Godtemplarna - GGIK
Nu breddar vi plats för Gefles Godtemplare som även kallas för ”Godis” eller ”Saftpiraterna” eller ”Saftisarna”.
Den 6 maj 1906 bildades GGIK. Då hette föreningen Gefle Godtemplares Gymnastik och Idrottsförening. Redan 1907 föreslogs det en förändring av namnet då det var svårt att uttala. Då blev det till slut Gefle Godtemplares Idrottsklubb, GGIK.
Men ishockeyn i klubben kom inte till inte förrän året 1940. Det var också detta år som distriktsserien startades på riktigt i Gästrikland och premiärmatchen spelades den 5 januari mellan GGIK och Brynäs IF. Matchen spelades på den gamla Islandsplan som hade gjorts av initiativ från IFK Gävle. GGIK förlorade den matchen med 1–2.
Gästriklands första distriktsserie spelades utav dessa lag:
IFK Gävle, GSGF, IK Huge, Sandvikens IF, GGIK och Brynäs IF.
Godtemplarnas era i rampljuset blev lite kortvarigare än de andra anrika klubbarna från Gävle men trots det så lyckades denna förening att göra något inget annat lag hade gjort tidigare. Säsongen 1947/48 gick GGIK upp i högsta serien. Denna säsong var GGIK Gävles bästa lag då varken Strömsbro IF, IK Huge eller Brynäs IF lyckades komma upp i den högsta divisionen. Detta var även sista säsongen GGIK spelade på gamla Islandsplan.
Det gick bra för GGIK och redan säsongen efter gick man segrandes ur division 1 Norra obesegrade. Vi ska komma ihåg, det här var en tid då Stockholmsregionen dominerade i svensk ishockey. Det var slutet på den anrika IK Götas storhet men övriga lag i Stockholm hade tagit över tronen och dominerade.Djurgården, Hammarby och Södertälje turades i stort sett om vilka som tog SM- guld. Precis som det varit sedan 1922 var det alltid ett Stockholmslag som bar titeln "regerande mästare".
Men så kom året 1957...
Den 18 november invigdes det nya isstadion på Nynäs i centrala Gävle. Invigningen skedde med en match mellan ett förstärkt GGIK och Tre Kronor för 7510 åskådare. I seriespelet samma säsong kom Godtemplarna på en andra placering. I en avgörande bortamatch mot Djurgården på Johanneshov, med 18 020 åskådare (Då ett svenskt publikrekord i ishockey) skulle den stora matchen avgöras.GGIK vann matchen med 3–2. Gefles Godtemplare hade gjort det inget hockeylag lyckats med tidigare. Efter en tid av total dominans från Stockholm hade Godtemplarna från Gävle tagit SM-guldet bort från huvudstadens regioner och plötsligt började Gävle att tävla om troféerna på allvar.
Firandet efter guldet blev dock varken med champagne eller något med innehåll av alkohol. Eftersom att GGIK kommer från Godtemplarna firade man segern med alkoholfriadrycker, det sägs att spelarna drack saft efter guldet.
Dock skulle Stockholm återhämta sig redan säsongen efter. Stockholm regerade men nu var det enbart Djurgården som dominerade och blev svenska mästare hela sex år i rad. Det skulle ta enda till säsongen 1963/1964 då Gävle återigen kom att förstöra ”ordningen”. Det var dock inte GGIK denna gång, utan storklubbens lillebror Brynäs tog sitt första SM-Guld och Gävle hamnade återigen på den, för dåvarande lilla hockeykartan. För Godtemplarnas del var storhetens era över. Efter 17 säsonger i högsta serien kunde inte GGIK längre att hålla sig kvar och aldrig mer kom man att återvända till Sveriges högsta liga.
Med enbart Strömsbro och Brynäs kvar i högsta serien fick GGIK kriga på i den andra divisionen. Strömsbro IF åkte ur högsta serien året 1968 när Brynäs tog sitt fjärde SM-guld.
Vad hände med GGIK sedan? Det är en ganska rörig historia...
Mellan åren 1975-1980 var GGIK sammanslagna med Åbyggeby IK och blev GGIK/ÅIK. När lagen gick skilda vägar kom GGIK tillbaka till näst högsta serien, division 1 i hela tre säsonger innan man föll ur serien och tvingades att gå ihop med Strömsbro IF och bilda S/G Hockey.
Strömsbro lämnade sedan samarbetet och GGIK som inte hade de ekonomiska resurserna att bedriva en division-1 verksamhet. Man tvingades att överge S/G Hockey.
S/G Hockey fanns nu kvar ensamma i en division-1 serie utan ekonomi eller knappt några spelare. Då klev Brynäs IF fram och slog ihop sin ungdomsverksamhet med S/G Hockey.
Det var då Team Gävle Hockeyförening grundades och blev en farmarklubb åt Brynäs.
Strömsbro tvingades att börja om sin hockeysektion i division 4. GGIK däremot skaffar sig snabbt en plats i division-3 genom ett samgående med Sätra SK.
GGIK försökte gång på gång att avancera sig upp i division-1 men misslyckades.1996 tänkte Brynäs lägga ner hela Team Gävle-verksamheten, då såg Godtemplarna sin stora chans. Man bad alltså Brynäs att ta ner Team Gävle från första divisionen till den andra så att GGIK kunde slå ihop sig med det laget. Idag är alltså Gefle Godtemplare mer kända som Team Gävle i hockeysammanhang. GGIK finns kvar och än idag för de en ungdomsverksamhet i Nynäshallen i centrala Gävle.
De första svenska mästarna utanför Stockholmsregionerna har en märklig historia i modernare tider.
Brynäsarna - Brynäs IF
När varken Godtemplarna eller Rallarborna orkade vara med längre tog lillebror Brynäs sats och visade att Gävle ska ständigt vara kvar i Sveriges högsta liga. Gävleborna skulle inte längre bli ett splittrat hockeyfolk med inhemska derbyn som satte rivaliteten i fokus. Nu skulle Sveriges framgångsrikaste stad i ishockey bli enade under gemensamma färger, gemensamma ramsor bakom ett gemensamt klubbmärke.
Den 12 maj 1912 bildades Brynäs Idrottsförening. En förening som tidigt skulle bli känd över Sverige, men inte i hockeysammanhang.
1925 mötte Brynäs IF en fotbollsfinal mot BK Derby och vann med 4–2 och föreningen tog sitt första SM guld. Brynäs fick också ett SM guld i friidrott 1928 när Gulli Söderström tog hem guldet i trekamp.
Ishockeyn däremot fick vänta tills 1939. Många tror att Brynäs började sin resa på Nynäsplanen vilket är fel. Det var på Islandsplan, eller också Brynäsplan som det kallades som man hade byggt vid kanten av stadsdelen Brynäs som föreningen började sin hockeyresa.
Originalfärgerna var varken svart, gul eller vit.
Brynäs debuterade i högsta serien säsongen 1943/44. Trots att Godtemplarna dominerade först var det Brynäs som var det första laget utanför Stockholmsregionen att spela i högsta divisionen. Dock skulle resan bli kort och Brynäs åkte ner redan efter bara en säsong.
Till säsongen 1954/1955 var laget tillbaka i Allsvenskan igen men ännu en gång blev det en kort visit och man lyckades inte att slå följe på Gävles andra storlag.
Brynäs är tillbaka till Allsvenskan redan säsongen 1956-57 men återigen klarar man sig inte kvar. Däremot tar ”Storebror” Gefle Godtemplare Gävles första SM guld i ishockey och skriver Gävles största viktiga kapitel i hockeyhistorien.
Tre år senare, 1961 tar sig Brynäs upp till Allsvenskan för sista gången. Man åkte nämligen aldrig ut igen.
I början av Gävles hockeyhistoria kom SM-gulden i samband med stora förluster för staden. Brynäs åkte ur högsta serien när GGIK tog guldet.
Året 1964 är det Brynäs tur att få ta sitt första SM guld och under samma säsong föll GGIK ner till division-1. Det skulle ta två år innan nästa guld kom 1966, sedan visade sig Brynäs bli obesegrad tre år igen, -67 -68. När Brynäs tog sitt fjärde SM guld 1998 kunde inte heller Strömsbro hålla sig bland eliten längre och man föll ner från Allsvenskan till division-1.
Det blev slutet på en era då Gävle var splittrad i hockeysammanhang. Godtemplare, Rallarbo eller Brynäsare. Samtliga klubbar var bland eliten och i den lilla industristaden Gävle var man trogen ett lag och heta derbyn var vanligt. Nu fanns det bara Brynäs kvar och så skulle det förbli.
1970, -71 -72, Brynäs tog tre raka SM guld och det skulle inte sluta där. Man tillhörde topplagen säsong efter säsong och man tog SM säsongerna -76 och -77. Brynäs ansågs "vara bäst i en evighet". Det är också känt att någon skrev att Brynäs var ishockeyns Muhammad Ali. Fansen krävde storsegrar med fem-sex mål. Fick man inte det så var det något som var fel.
Precis som hela GGIK en gång i tiden fick representera Tre Kronor i internationella sammanhang så var det nu Brynäs tillsammans med den nya ärkerivalen Leksand som fick forma Sveriges landslag genom hela 70-talet.
Det är denna period som är anledningen till varför Brynäs idag har fans över hela landet. Laget vann svenskarnas hjärtan och man talade om ”folkets lag”- alltså Brynäs IF.
Mats Näslund, 1980
Brynäs tog sitt tionde SM guld 1980 och det var också slutet på Brynäs stormaktstid.
Anledningen? Tiderna förändrades och ekonomin blev en allt större fråga för Gävleklubben. Men Brynäs höll sig kvar bland hockeyns finrum och året 1993 skulle Brynäs ta sitt elfte SM guld.
Andreas Carlsson firar det elfte SM-guldet, 1993
Redan efter 1994 sjönk Brynäs och den här gången blev det farligt nära på katastrof.
Säsongen 1995/96 kom Brynäs sist i serien och efter jul sjönk man ner i Allsvenskan. Men innan säsongen var över kom Brynäs tillbaka till Elitserien via kvalserien. Det gick helt enkelt inte att bli av med Gävleklubben.
Säsongen 1998/99 skulle Brynäs ta sitt 12e SM guld. En härlig batalj mot Modo då Ove Molin avgör med ett segervrål innan han skjuter in pucken som säkrar guldet i öppen bur.
2000-talet skulle dock inledas i ett stort mörker för Brynäs. År 2003 tvingas Brynäs att kvala för att hålla sig kvar. 2004 klarar Brynäs sig precis ifrån kvalserien. 2005 blev det NHL-lockout och Brynäs fick spela i kvalserien återigen.
Under denna tid gick Brynäs i back ekonomiskt och budgeten låg till slut på hela -9 miljoner kronor. Budgeten höll inte, organisationen var ohållbar. Alla visste, att skulle Brynäs åka ut dåvarande Elitserien skulle det inte finnas någon väg tillbaka. Föreningen skulle gå i konkurs och Gävles hockeyanda skulle få sig en rejäl smäll.
Man gjorde radikala förändringar i föreningen. Klubben får bland annat köpa upp arenan av kommunen och bygga ut den. Säsongen 2006/07 invigs Läkerol Arena. Det skulle bli början på något nytt för Gävle. Ett långsiktigt arbete görs för att rädda den ekonomiska och sportliga situationen. Projektet ”Morgondagens Brynäsare” inleds.
Brynäs behövde spara in i nästan samtliga sektioner förutom juniorsatsninger. Där valde man att satsa och man satsade riktigt stort. Plötsligt blev långsiktigt tänkande en röd tråd som syrade igenom föreningen och noggrannheten blev rutin. Juniorerna fick chansen att växa och talanger började dyka upp. Den första från denna satsning är NHL-spelaren Nicklas Bäckström.
En ny vind hade kommit över den urgamla hockeystaden och för första gången på många år kunde Gävleborna se fram emot en säsong då man inte längre oroade sig för att åka ur SHL. Utan nu talade man återigen om att vinna SM guld.
Brynäs firade 100-års jubileum 2012. Det var nu Brynäs satsade allt för att hamna i toppen. För första gången på ett helt decennium gick Brynäs ut och sa ”Vi ska ta guld!”. Något som Gävleborna saknat länge. Nu fanns det ett gemensamt mål. För fansen och supportrarna var det bara att ställa sig bakom instämmande- Guldet ska hem till Gävle igen.
UNICEF
Efter guldet 2012 blev det inte som Brynäs hade tänkt sig. Brynäs blev aldrig topplaget man hoppades på och istället valde föreningen att pröva en ny väg. Istället för att fortsätta på det gamla spåret valde klubben att gå in i en världsunikt samarbete med världsorganisationen UNICEF. Brynäs skulle därmed skänka en miljon kronor varje år i fem års tid till UNICEF. En stasning som visade sig vara vågat med snudd på genialt.
Detta medförde att Brynäs och Gävle hamnade på världskartan och marknadsföringsvärdet blev så stort att Gävle Kommun valde att bli en huvudpartner i projektet. Kommunen köpte upp namnrättigheterna till arenan och döpte om den till Gavlerinken igen. Brynäs tog dessutom bort all reklam på sina tröjor förutom UNICEF-loggan och projektet En bra start.
Jesper Ollas, Niclas Andersén och Jörgen Sundqvist i de reklamfria tröjorna, 2014
Denna satsning var en radikal förändring i klubben som ger en långsiktig effekt. Vart Brynäs tar för vägar nu kan enbart framtiden svara på, men en sak är givet: Brynäs har visioner och drömmar att återta sin position som Sveriges hockeygigant.
Gävlebon Monte Afzelius – Sveriges första ishockeyspelare.
Visste du att Sveriges första hockeyspelare kom från Gävle? Monte Afzelius, född 18 september 1889. Uppväxt på Hattmakargatan 12 i Gävle. Monte började spela bandy i IFK Gävle och när han var 17 år (1907) spelade han den första bandyfinalen i Sverige mellan IFK Gävle – IFK Uppsala. Matchen spelades i en liten vik vid Boulogneskogen mitt i Gavleån. Denna match är välkänd och ses som en milstolpe i Sveriges idrottshistoria. Bland annat för att det var första gången man spelade bandy i Sverige.
Monte reste till Detroit i USA året 1912. Tre år senare berättade Monte i ett brev att han dragit igång ett ishockeylag med bara svenskar. Strax efter det reste Monte vidare till Kanada. Det skulle visa sig att Monte kom i kontakt med ishockeyn direkt när kan kom till Nordamerika vilket var möjligt då ishockeyn var stor på andra sidan Atlanten redan då.
Den legendariske sportjournalisten Torsten Tegnér menade att Afzelius framgångar blev den stora bidragande orsaken till att Sverige vågade ställa upp i olympiska spelen 1920 trots att ishockeyn då var en helt okänd sport i vårt land.
Brynäs IF, Strömsbro IF, Gefle Godtemplare; tre storlag som tillsammans med klubbar som IFK Gävle och IK Huge skapade den hockeykultur som finns i Gävle än idag.
Gävle har varit bortskämt när det handlar om elithockey och inte undra på att Gävlebor är ett kräset hockeyfolk.
Vi är helt enkelt vana med att tillhöra Sveriges hockeyelit.