Genomgång av elitserielagen 2012/2013 - del 3
Så är det då dags för den sista delen i denna genomgång av elitserielagen. Rögle, Skellefteå, Timrå och Växjö är lagen som är kvar att syna i sömmarna.
Rögle
Efter ett par säsongers frånvaro så är Ängelholmslaget tillbaka i högsta serien. Återigen så lyckades ett lag från Allsvenskan ta sig upp i elitserien, kul att det blir nya lag och att det visar sig att man kan klara av detta trots de stora ekonomiska skillnaderna som råder mellan allsvenska lag och elitserielagen. Rögle prickade formtoppen precis och gjorde en oerhört stark kvalserie, det fanns en härlig frenesi i spelet och ett stort självförtroende i laget.
Nu är Rögle i elitserien och det blir ett annat spel än i kvalet där varje match var som en final. Här gäller det att ha ett spel och ett spelarmaterial som håller i 55 omgångar mot de 10 som är fallet i kvalserien. Har Rögle något av det?
Många s k experter pekar på att Rögle har gjort några av elitseriens bästa värvningar. Jag kan hålla med om att namn som Kukkonen, Warg och Gerber är riktigt bra värvningar – de skulle vara bra nyförvärv för vilket elitserielag som helst.
Iggulden, Tjärnqvist, Barta, Strbak och Spelling är ok spelare men inget exceptionellt i mina ögon. Backen Preissing har jag för dålig koll på för att uttala mig om.
Betänker man också att Rögle faktiskt förlorat några av de spelare som var mest tongivande i kvalspelet (och under säsongen), jag tänker på Himmelfarb, Lindholm och Alexander Johansson, så tycker jag truppen ser…”sådär” ut faktiskt.
Det är en förutsättning att nyförvärven håller sig hela och presterar på den nivå man förväntar sig för att Rögle ska hänga med i serien. Den inställningen måste ju sportchef Svensson ha och jag tror nog att Rögle kan överraska en del – framförallt i början på serien då laget nog kommer gå lite på rus.
Hemma i Ängelholm kommer publiken bära fram sina favoriter och där kommer många lag få det tufft.
Jag tycker Pelle Svensson har gjort ett riktigt bra arbete med truppen sen elitserieplatsen blev klar, spelarförlusterna är tråkiga men Himmelfarb och Johansson var ju klara för andra klubbar innan kvalserien var slut (här har elithockeyn ett problem, detta med spelare och tränare som gör klart med andra klubbar innan säsongen är över, men det är en annan diskussion) och Lindholm fick ett erbjudande som inte Rögle kunde matcha.
En stabil och rutinerad målvakt, ett par rutinerade starka backar och ett par forwards med olika kvaliteér – med de ekonomiska resurser som råder i Rögle så har nog Svensson fått ut väldigt mycket. Men räcker det?
Truppen är för ojämn tycker jag, flera spelare som inte håller ES-klass – framförallt inte över en hel säsong. Forwardssidan ser tunn ut, vem ska göra målen? De nya backarna och Sondell håller bra till ok i elitserien men de övriga…klart tveksamt.
Jag tror summa summarum att nyförvärven och hemmaspelet kommer att hjälpa Rögle att precis klara sig ifrån en kvalserieplats. Men som sagt, det gäller att nyförvärven håller sig friska och presterar samt att några av de övriga i truppen ”blommar” ut och tillför mer än vad man kan förvänta sig.
Skellefteå
Två raka finalförluster svider såklart för Skelleftelaget. Revanschlustan och viljan att stå med SM-pokalen i nävarna i vår är oerhört stor givetvis. Personligen tror jag att Skellefteå är ett av de lag som har mest tro på sig själva och också klarast fokus på vad som ska uträttas denna säsong. De två finalserierna har gett laget en oerhört värdefull rutin och erfarenhet. Skellefteå kan mycket väl stå i en SM-final denna säsongen också.
När man ska skriva om Skellefteå så känns det som att det inte finns så mycket att skriva om. Spelaromsättningen har varit ganska låg och Skellefteå har nog inte blivit av med en enda spelare som man velat behålla.
Goren gjorde iofs ett riktigt starkt slutspel men jag tror nog att Skellefteå kände att för att det sista steget mot ett SM-guld så får man försöka hitta nåt bättre än Goren. Denna spelare ska då vara Ryan Vesce, en spelare med en bra meritförteckning.
I övrigt är det mest egna talanger som fyllt på truppen, den kanske mest intressanta är forwarden Viktor Arvidsson som nog kommer få ett litet genombrott i år. Hemvändarna Pontus Petterström och Erik Andersson samt målvakten Markus Svensson är de som anslutit utifrån.
I övrigt så har Skellefteå en stark stomme med duktiga spelare och flera lite yngre spelare som är under utveckling och som blir bättre. Jag tänker på spelare som Petter Granberg, Oscar Lindberg, Erik Forsell och Niclas Burström för att nämna några.
Tittar man på forwardsbesättningen så är det frågan om det finns något lag som kan matcha Skellefteå. Bellemare, Holloway, Möller, Jimmie Ericsson ovan nämnde Vesce och kanske framförallt – Joakim Lindström. Lindström har en sån pondus och agerar med sån självklarhet i anfallszon, mitt tips till poängligavinnare i år.
Försvaret ser kanske inte lika imponerande ut, inga namn som sticker ut jättemycket men där finns en jämnhet och det är definitivt bra elitserieklass på försvaret.
Målvaktssidan ser också bra ut, Joakim Eriksson gjorde en imponerande säsong i fjol och lär inte bli sämre denna säsong.
Skellefteå under Forsbergs ledning känns som ett självklart topplag. Ser i stort sett inga svagheter hos Skellefteå, möjligtvis saknas det en offensiv back – jag tycker inte att Klingberg håller måttet i den rollen. Därför lär Skellefteå även i år köra med 5 forwards i första PP-uppställningen, men nog hade en offensiv back behövts i andra PP-uppställningen. Nåväl, det blir nog ett långt slutspel även i år för västerbottens stolthet (sorry Björklöven) – tredje gången gillt tro?
Timrå
Timrå infriade väl i stort sett alla förväntningar förra säsongen. Ja, det var väl möjligtvis lagets egna fans som hade hoppats på en bättre prestation.
Innan serien så var Timrå bottentippade och i grundserien så visade sig de profetiorna inte vara helt fel. Ett tränarbyte genomfördes under säsongen men det var inget som gjorde nåt större avtryck i grundserien. Däremot så gjorde Timrå en väldigt stark kvalserie, kanske slog laget lite ur underläge – var det nåt lag som skulle kunna åka ut så var det väl Timrå. Nu blev det inte så och kanske kan denna lyckade kvalserie vara något som Timrå kan bygga på denna säsong.
Under förra säsongen så visade det sig, mitt i all bedrövelse sportsligt sett, att även ekonomin var i paritet med spelet på isen – dvs bedrövlig. Kommunen stöttar dock sitt lag men det är begränsade resurser som präglar Timrå och man har till denna säsong mest löst ett par budgetförvärv kryddat med några riktiga toppar.
Niklas Nordgren och Sebastian Erixon har hittat hem efter några år av utlandsspel. Jättekul för Timrå att få hem sådana spelare och det kan vara precis detta Timrå behöver. Duktiga spelare som dessutom har ett stort hjärta för klubben, otroligt viktiga kommer dessa killar bli för laget.
I övrigt har det som sagt tillkommit en del nya spelare som kanske inte får en att höja på ögonbrynen så där otroligt mycket direkt. Det känns som att Timrå får ta det som blir över.
Carlsson och Rhodin från Brynäs, Söderström från Skellefteå, Persson från Linköping och Sterner från FBK. Förhoppningsvis för Timrås del så är dessa killar rejält laddade och vill visa att de minsann duger till, och nu kommer de också få chansen att få mer speltid och kanske växa med det.
Från Bof..förlåt Karlskoga har man värvat en intressant målvakt, italienaren Bellissimo och bara namnet förpliktigar ju.
Förutom nämnde Bellissimo och Mat Robinson så är Timrå helsvenskt, vet inte om det är medvetet eller en följd av den skrala ekonomin men kanske kan detta faktum vara något som gör lagbygget, med betoning på lag, lite lättare.
Det finns en del intressanta spelare i Timrå som man ska hålla ett litet extra öga på denna säsong. Max Friberg gjorde ju ett jättefint JVM och det är nog stora förhoppningar på honom. Simon Önerud var en spelare som jag tyckte gjorde riktigt bra ifrån sig, får se om han tar ett steg till denna säsong.
Timrå slår kraftigt ur underläge denna säsong, allt annat än kvalspel skulle vara en stor överraskning för mig. Tomas Montén kunde fått en lättare uppgift att börja sin huvudcoachkarriär med, å andra sidan har han nästan allt att vinna. På plussidan för Timrå: känslan av att vara ”underdogs” – allt att vinna, att man är ett jämnt lag utan några riktiga fixstjärnor. Istället har man två hemvändare med stort hjärta. Kanske kan detta räcka…
Växjö
Växjö gjorde en klart godkänd debutsäsong i elitserien. Man var egentligen aldrig nära att bli indragen i striden att undvika kvalserieplatserna, istället var man ganska länge med i kampen om den sista slutspelsplatsen. Till slut blev det en plats i ingenmansland och en tidig säsongsavslutning. Nu spänner Växjö bågen och siktar lite högre.
Att summera Växjös silly-season utan att fastna vid Roséngate känns omöjligt. Fortfarande är det detaljer kring själva värvningen som inte kommit ut och att spekulera i vem som är skyldig till vad känns meningslöst nu. Faktum är att Växjö fick hem den förlorade sonen och han återvänder som poängligavinnare och landslagsman. En ganska fantastisk värvning som Växjö gjort, den kostade mycket men jag tror det kommer vara värt varenda krona. Rosén gjorde en fantastisk grundserie och visade gång på gång både ett fantasiskt spelsinne men även målsinne, en topplacering i poängligan även denna säsong lär det bli.
Lägger man till de övriga forwardsförvärven Vampola och Alexander Johansson från Rögle så tycker jag att man höjt kvalitén framåt ett, eller kanske till och med två snäpp.
Det behövs kanske iofs då en stor del av målproduktionen förra säsongen kom från en back, en back som inte är kvar i laget. Heikkinen har Växjö inte ens försökt ersätta känns det som, Heed är en offensiv back men lär inte vara i närheten av finnens poängproduktion.
Övriga backar in är Berglund, Welch och Lundgren – habila namn men inget man får skrämselhicka av direkt. Sammanfattningsvis kan man säga toppen är borta men bredden bland backarna är större nu.
Heikkinen är alltså inte ersatt och det tycker jag inte heller att målvakten Gerber är. Mycket överraskande att man plockar in Norrena. Visst, Norrena kan blixtra till och göra fantastiska matcher men har inte alls Gerbers jämnhet, här gör Växjö ett rejält minus.
Det känns som att Växjö breddat laget inför denna säsong men man har tappat två matchvinnartyper som bar en stor del av laget förra säsongen.
I Janne Karlsson har Växjö en tränare med stort engagemang som har en tydlig idé om lagbygge och spelsystem. Överhuvudtaget så är jag imponerad av Växjös organisation där det finns en stor portion målmedvetenhet. Om Växjö klarar att hänga kvar denna säsong, vilket jag är rätt säker på att de gör, så tror jag Växjö snart kan komma att vara nummer 1 i småland och det brukar betyda att man ligger rätt högt i övriga hockeysverige också. Tveksamt dock om det blir slutspel i år, jag tror Lakers får vänta en säsong till på att spela slutspelshockey i Vida Arena
