Gunnarsson: Belackaren har ordet - fokus på rätt saker, SSK
Inledningen på säsongen 2023/2024 har inte varit vad varken laget eller supportrarna hade hoppats på. Det finns fortfarande tid att rädda detta men justeringar krävs. Vad är dock det absolut sista man ska göra? Försöka skapa en vi mot dem känsla.
Jag var förbannad efter fredagens insats mot AIK, det ska erkännas. En undermålig, för att uttrycka det milt, läktarinsats och en återigen en tappad ledning mot en rival. Vi har mött våra tre största rivaler i den här ligan: Västerås, AIK och DIF. Samtliga tre matcher har vi haft ledningen i tredje men tappat det till förlust. Det väcker en frustration och ilska hos spelare, ledare och supportrar. Och tur är väl det. För om ingen bryr sig, kan vi lika gärna lägga ned.
De underliggande siffrorna ser nästan oförskämt bra ut, att potentialen finns i den här truppen råder det inget tvivel om men justeringar krävs.
Det är dock inte vad jag vill fokusera på just nu, ett citat från sportchefen Emil Georgsson i Länstidningen stack rejält i ögonen på mig:
”Men det går bara att jobba hårdare. Man kan peta i detaljer men det är allas eget ansvar att göra det bättre. Det finns ingen som kan blanda en trolldryck och så är allt frid och fröjd. Det är bara att jobba hårdare och tro på det man gör. När det väl släpper kan man få en jäkla “boost” av det. Klart man är besviken och frustrerad, men det finns bara en väg att vandra. Det gäller alla, spelare, ledare och klubben. Det finns väl gott om belackare nu som tycker och tänker, det är vårt mål att täppa igen truten på dem.”
Det är sista meningen speciellt. Den klingar rejält fel för mig. Vilka är dessa belackare? LT har knappt kritiserat Emil vad jag har läst i alla fall, ingen annan större tidning heller. Har jag fel om detta blir jag gärna rättad. Väljer han att skydda sina tränare och spelare som fått viss kritik av LT? Kanske.
Orden: ”Det finns väl gott om.” Får mig däremot att känna att det är en känga, om inte riktad enbart så även mot oss supportrar. För mig är det han säger i så fall att det är vi mot dem. Det är inte rätt väg att vandra.
För det första, när man tar in Stelio Mattheos och nu ska ta in en back så fort som möjligt, en back många hade sett innan seriestart - just för Veeti Vainios skadehistorik, är det inte riktigt läge att snacka om hur man ska täppa igen truten på folk. Då medger man redan i sina handlingar att man inte gjort ett tillräckligt bra bygge inför seriestart.
För det andra och det är det viktigaste, är du i en klubb som SSK måste man hitta de bästa vägarna tillsammans för att klubben ska må så bra som möjligt. Att uttrycka sig på ett sätt som tyder på något annat, får en att framstå att man bryr sig mer om sitt eget CV än om klubben.
Ja, jag vet att det finns folk som går över styr. Och ja, tyvärr vet nog inte alla supportrar när de kliver över vissa gränser. Det är något vi måste belysa och jobba på, absolut. Tror dock inte att någon inom klubben skulle orka supporta SSK helhjärtat det senaste decenniet.
Samtidigt kan SSK-supportrarna vara helt fantastiska och det är tack vare supportrarnas pengar den här satsningen ens är möjlig. Kritiken ska vara rimlig men den ska ändå definitivt existera. Återupprepar: Om ingen bryr sig kan vi lika gärna lägga ned.
Emil och jag är inte bästa vänner, det kan vara värt att veta när man läser en sådan här krönika, jag har dock inte brytt mig om det ett dugg. ”Så länge han kan göra oss framgångsrika.” Har jag tänkt. Citat som detta från honom får mig dock nästan att smälla av.
Därför vädjar jag, även om jag missförstår det som en känga mot supportrarna, att skifta fokus. ”Vi mot dem” är inget som bör vara fokus, oavsett vilka ”dem” är. Det finns bara en väg att vandra, det håller jag med Emil om. Den vägen för mig är dock att supportrar och laget tillsammans ska lösa det här - för än går säsongen att rädda. Att bilden av vägen framåt skiljer så otroligt mycket mellan oss gör mig orolig. Att skriva annat vore en lögn från min sida.
Tack för att ni tog er tid.
