Har Brynäs IF de högsta personalkostnaderna i SHL för tredje året i rad?
I veckan kom Brynäs med ytterligare en ”värvningsnyhet”, man anställer en kommersiell chef. Klubben bildar en ny ruta i organisationsschemat och tillsätter den nyinrättade tjänsten som Kommersiell chef. Det görs internt där den sedan åtta år verksamma restaurangchefen Mattias Lundqvist tillträder. Som ett brev på posten kom nu frågor och undringar kring hur många chefer den nya organisationen egentligen ska ha. Vilket är en berättigad reaktion. Totalt kostade Brynäs personal 98 miljoner kr f
Jag har roat mig med att titta på klubbarnas ekonomi och där främst personalkostnader och intäkter. Mitt fokus här är naturligtvis Brynäs IF.
De siffror och statistik som jag anger har jag hämtat från SHL-klubbarnas årsredovisningar men också från den information som finns i EY:s årliga rapport ”Hur mår svensk elithockey? - En analys av den finansiella ställningen i SHL 2017/2018”. EY, Ernest & Young är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning.
SHL-klubbarna hade säsongen 2017/2018 en nettoomsättning på 1,7 miljarder kronor och det totala egna kapitalet ökade med 65 miljoner kronor och uppgick då till totalt 323 miljoner kronor.
13 av 14 klubbar klarade licenskravet på 4 miljoner kronor i eget kapital. Här har Svenska Ishockeyförbundet beslutat att successivt öka gränsen under de kommande åren och 2022 kommer det att krävas 10 miljoner kronor i eget kapital, vilket endast hälften av klubbarna klarade 2017/2018.
Brynäs redovisade ett eget kapital på 14 miljoner kr.
Klubbarna har således stora utmaningar framför sig den närmaste åren och att hänga kvar i SHL är en överlevnadsfråga.
Brynäs nettoomsättning 2017/2018 stannade på 155 miljoner kr. Bara HV 71 var större med drygt 157 miljoner kr. Här kan man notera kassakon Frölunda som nådde upp till 138 miljoner kr.
- I snitt hade klubbarna 44% av intäkterna från reklam och sponsring. Brynäs siffror var här lägre, 36%. Här finns att jobba på.
- 24% kommer från den ”klassiska” entrébiljetten. Även här lägre på Brynäs, bara 18%. Entréer är i snitt näst största intäkten i SHL. Brynäs redovisar entréer som den lägsta av intäktsposterna. Har nog helt att göra med det dåliga publiksnittet men också att man bara nådde kvartsfinal. Här finns lite att jobba på också. Beläggningsgraden blev bara 68%.
- Posten Övrigt står för 22% i snitt och där omfattas loger, konferenser, ersättning från NHL, medlemsintäkter, bidrag och andra intäkter som exempelvis hyra. Brynäs ligger på 23 %.
- 10% kommer från kiosk, restaurang och souvenirer. Brynäs kan visa upp 23% mer än dubbla SHL-snittet. Det gäller alltså att ha bra käk och en kreativ restaurangchef.
Klubbdirektör Micke Campese kommenterar med anledning av den nya chefstjänsten att ”Detta skall ge oss en bättre koll på intäkter och kostnader så vi blir starkare och kan utveckla vår affär med alla intressenter inklusive privatpersoner”. Campese säger vidare att man tittat på andra föreningar och sporter i Brynäs storlek för att skapa sig en så bra och trovärdig bild som möjligt av den nya tjänsten.
Jag kikade in i de fjorton SHL-klubbarnas organisationsmönster och där hittar man tjänsten som Kommersiell chef i två övriga klubbar, Frölunda och Djurgården.
Den nya organisation Brynäs bygger verkar vara den modell som klubbarna formerar sig kring för att möta framtidens sportsliga och ekonomiska utmaningar. Brynäs ska här stå på två organisatoriska ben, ett sportsligt och ett kommersiellt. ”Benen” ska sedan rapportera till klubbdirektören.
En nyhet som kanske inte synts är att ovanför de två benen bildar Brynäs en ledningsgrupp med klubbdirektör/VD, direktör för varumärke och hållbarhet, sportdirektör, kommersiell chef, ekonomichef samt drift- och säkerhetschef. En ledningsgrupp av den digniteten kan jag bara hitta i HV 71. Jag tror att det är ett klart steg i rätt riktning då SHL-klubbarna idag närmar sig 160 miljoner kr i nettoomsättning. En SHL-klubb idag ett stort företag och hälften ligger över 120 miljoner kr. Omsättningstalen bygger på siffror från säsongen 2017/2018.
En personlig reflektion gällande Brynäs är att man kanske kan kosta på sig att rikta blicken utanför klubbens verksamhet vid nyrekryteringar.
Campese säger också i chefsfrågan att ”Detta har ingenting med spelare och spelarbudgetar att göra”.
Jag tycker inte att man riktigt kan säga så då spelarbudget och övrig personal ska rymmas inom ramen för den intäkt klubben har. Utifrån det påverkar den ena delen den andra.
Brynäs ledningsorganisation
Hur ser då Brynäs ledningsorganisation ut?
Givet att jag utläst rätt chefsfunktioner ur organisationsschemat så är det följande funktioner som ska ta klubben mot framtiden:
- Klubbdirektör
- Sportdirektör
- Direktör för hållbarhet- och varumärkesutveckling
- Driftchef
- Säkerhetschef
- Kommunikationschef
- Ekonomichef
- Kommersiell chef
- Försäljningschef
- Restaurangchef
- Verksamhetschef Bra Start
Med det toppar man i antal, om vi jämför SHL-klubbarnas organisationer. Man kan säga att Brynäs IF får till två extra chefstjänster genom sitt Hållbarhetsprojekt och Bra start. Som god delad tvåa är Luleå och HV 71 med 10 tjänster. Resten ligger på mellan 6-9 tjänster.
I övrigt ser det ut så här:
- Gällande ”Hållbarhet” så har Djurgården en Hållbarhetsansvarig och Rögle en projektledare inom området. Säker på att resterande klubbar kommer att följa efter.
- Alla klubbar har några grundläggande tjänster (ej Oskarshamn). Det är Klubbdirektör/VD och Ekonomichef.
- Nästan alla klubbar har en Kommunikationschef/Informationschef.
- Mer än hälften av klubbarna har Marknadschef, Driftchef och Säkerhetschef.
- Andreas Dackell är den enda som tituleras Sportdirektör. Örebro har något liknande i form av en Team Manager. De flesta andra har här en Sportchef.
- Fem klubbar har en General Manager, där Luleå har en vice GM också och Skellefteå stoltserar som enda klubb med en GM för damerna.
- Fem klubbar har Restaurangchefer däribland Brynäs där nu Mattias Lundqvist går upp som Kommersiell chef. Jag har antagit att man utser en ny restaurangchef. När det gäller maten så ska ni veta att vissa lag har Hovmästare och Souschefer, fint ska det vara.
Personalkostnader är SHL-klubbarnas största kostnadspost, vilket är naturligt då klubbarnas verksamhet bygger på spelare, ledare och administrativ/övrig personal.
Under 2017/2018 stod personalkostnaderna för i snitt hela 62 procent av klubbarnas totala kostnader. Det var en liten ökning jämfört med föregående år. Här står Brynäs IF för den högsta personalkostnaden med i runda svängar 98 miljoner kr, vilket var lite mer än säsongen före. Med det toppade man den ”SHL-tabellen” båda säsongerna.
En bottenplacering för Brynäs görs i EY:s jämförelsemått ”Lönekostnad per poäng”. Man intar sista plats av lagen med måttet 1 361 000 kr per inspelad poäng. Svenska mästarna Växjö toppar med 633 000 kr. EY kallar detta för underprestation när det gäller Brynäs IF.
Totala kostnader
Brynäs totala verksamhetskostnad stod 2017/2018 för drygt 150 miljoner kr.
Kostnader för avskrivningar är generellt sett högre i de klubbar som äger sina arenor inom koncernen och dit hör Brynäs IF, Färjestad BK, HV71, Leksands IF, Luleå HF och Växjö Lakers. Varje år gör klubbarna stora avskrivningar för sina arenor som är bokförda som en tillgång i koncernens balansräkning och de bidrar därmed till en högre kostnadspost i koncernens resultaträkning.
Några jämförelsetal i miljoner kronor
Klubb: Verksamhets- Netto- Eget
kostnad omsättn. kapital
Brynäs 150 155 14
Växjö 128 124 25
Frölunda 145 138 26
Skellefteå 131 126 52
Örebro 107 100 6
Malmö 111 96 5
Färjestad 151 151 108
Min redogörelse ovan utgår från säsongen 2017/2018.
Strax föreligger klubbarnas årsredovisningar för den senaste säsongen i samband med deras årsmöten och det ska bli spännande att se vilken väg SHL-klubbarna tar i allmänhet och Brynäs IF i synnerhet.
Brynäs IF har sitt årsmöte den 18 juni.
Mer information:
EY:
www.ey.com/se
Rapporten:
www.ey.com/Publication/vwLUAssets/Rapport_Hockey_2018/$FILE/EY-Rapport_Hockey2018.pdf
