Rankning: Elitserielagens tyngsta spelarförluster
Silly Season har svalnat av, Elitserielagen har i princip spikat sina trupper och träningsmatcherna har påbörjats. Vad passar därför bättre än att ranka Elitserielagens tyngsta spelarförluster?
De flesta Elitserielagen har sina trupper inför den kommande säsongen spikade nu när Silly Season börjar svalna av. Något enstaka hål här och där finns att fylla, och ytterligare några spetsnamn lär ansluta till vissa lag – men vi kan nu se tendenser till vilka de tyngsta spelarförlusterna är, och vad passar då bättre än en rankning av just Elitserielagens tyngsta spelarförluster?
Rankning: Elitserielagens tyngsta spelarförluster:
10. Cristopher Nihlstorp, Färjestad
I Cristopher Nihlstorp har Färjestad förlorat en av seriens bästa målvakter, och varken Alexander Salak eller Fredrik Pettersson-Wentzel känns i dagsläget lika pålitliga. Trions högstanivå är relativt jämbördig, men Nihlstorp är snäppet jämnare.
Under de senaste två säsongerna har Nihlstorp varit en sista utpost som hela Färjestad kunde lita på och har till och med fått prova på internationellt spel med Tre Kronor. När han nu prövar lyckan i Nordamerika är det stor risk att Färjestad inte lyckas ersätta honom fullt ut.
---
9. Simon Hjalmarsson, Luleå
Simon Hjalmarsson stod för det slutgiltiga genombrottet under den gångna säsongen när det blev 19 mål och totalt 36 poäng för Luleå. Han har alltid varit en mer eller mindre komplett forward och hans arbetsmoral kombinerat med en stark skridskoåkning har alltid imponerat.
Trots att Hjalmarsson har varit med i några år nu är han fortfarande ung och kan utvecklas ytterligare. Han har potential för att bli en av Elitseriens absoluta toppforwards och en nyttig kugge i Tre Kronor och får han rätt kedjekamrater i Linköping kan det ske omgående. Luleå lär sannolikt få ångra djupt att han försvann.
---
8. Richard Gynge, AIK
AIK har tappat flera nyckelspelare och någonstans i skymundan har Richard Gynges namn hamnat, när han nu lämnar Elitserien för KHL och Dynamo Moskva. 28 mål och 44 poäng är inget man skojar bort, oavsett om Gynge var en produkt av Robert Rosén eller inte.
Gynge är långt ifrån AIK:s tyngsta förlust och skulle sannolikt inte bli lika märkbar om framför allt Rosén och Viktor Fasth skulle stannat kvar. Men när hans namn nu kombineras med den duon blir det kännbart och AIK går en tuff säsong till mötes.
---
7. Frederik Andersen, Frölunda
Jättedansken Frederik Andersen kom från ingenstans och gjorde dundersuccé i Frölunda. Hans siffror imponerade stort och under långa stunder såg han själv till att Frölunda var konkurrenskraftiga. Såväl hans räddningsprocent som GAA och antalet nollor var bäst i Elitserien och det råder ingen tvekan om att Frölunda kommer sakna sin dansk.
Även om Andersen var väldigt imponerande under sin första säsong i Elitserien, finns det dock frågetecken kring honom. Var han till exempel en one-hit wonder eller the real deal? Den osäkerheten gör att han inte återfinns högre upp på listan.
---
6. Ilkka Heikkinen, Växjö
Ilkka Heikkinen kom till Växjö efter en fullgod säsong i KHL, men det fanns likväl en viss osäkerhet kring honom – en osäkerhet som dock omedelbart försvann. Visst fanns det kritik mot att han inte var lika påtaglig defensivt som offensivt, och att han producerade för dåligt i fem-mot-fem – men betydelsen för nykomlingen Växjö var enorm.
Finländaren bidrog med erfarenhet, produktion och ett fullgott tvåvägsspel – kritiken till trots. Hans 18 mål gjorde honom till Elitseriens målrikaste försvarare och även när han inte bidrog med poäng var hans kanon från blålinjen hela tiden ett hot för motståndarna. Heikkinen kommer bli saknad i Småland, framför allt om Jonas Holös inte förbättrar sin produktion.
---
5. Fredrik Pettersson, Frölunda
Det var få spelare i Frölundas trupp under den gångna säsongen som känns mer ”frölundska” än just Fredrik Pettersson. Storleken till trots är han en väldigt komplett forward som gör sig allra bäst när han kan utnyttja sin fantastiska skridskoåkning fullt ut.
Frölunda kommer nu sakna hans närvaro på flera plan. På isen kommer hans tvåvägsspel, forechecking, energi och givetvis produktion att försvinna, och utanför isen kommer hans ledaregenskaper saknas.
---
4. Robert Rosén, AIK
Det har skrivits mil om Robert Roséns beslut att vilja lämna AIK trots gällande kontrakt, och den diskussionen lär inte dö ut i det första taget – men hur man än vrider och vänder på det, ekonomisk ersättning eller ej, så kommer givetvis Elitseriens poängkung att lämna ett gigantiskt hål efter sig.
Det finns fog för kritik kring hans bristande produktion i slutspelet, men alla som följt Rosén under en längre tid vet att hans produktion har en tendens till att minska när det vankas slutspel eller Kvalserie. Växjö har fått en toppcenter med lokal anknytning, medan AIK inte har lyckats ersätta honom.
---
3. Nicklas Danielsson, Modo
Det blev bara två säsonger i Modo för Nicklas Danielsson, men han har haft en skön utveckling i Örnsköldsvik och när han nu lämnar för Bern gör han det som en toppspelare. Den gångna säsongen blev det 21 mål och totalt 52 poäng i ett under långa stunder mediokert Modo – vilket givetvis är ett gott betyg för Danielsson.
Att förlora en spelare av Danielssons kaliber – en god internationell forward – är givetvis alltid smärtsamt, men än värre blir det med tanke på Modos höga omsättning av spelare.
---
2. Jakob Silfverberg, Brynäs
Den stora guldhjälten kommer nu fortsätta sin karriär i Nordamerika och är i princip oersättlig för Brynäs. Trots att Jakob Silfverberg bara är 21 år spelar han redan ett väldigt moget tvåvägsspel och är vägvinnande i det offensiva spelet, inte bara sett till sin produktion.
Känslan är att Brynäs har gjort så gott det går i sina försök att ersätta Silfverberg. Det är mycket möjligt att hans produktion rakt av kan ersättas, men de matchvinnaregenskaperna kombinerat med den sprudlande energi han visade upp under slutspelet kommer saknas något enormt.
---
1. Viktor Fasth, AIK
Viktor Fasth har gjort succé i AIK under två raka säsonger, och även om den gångna säsongen inte var lika fantastisk som den första höll han fortfarande en väldigt hög nivå. Insatsen i VM övertygade kanske inte direkt fullt ut, men Fasth har under två år visat att han är Elitseriens jämnaste målvakt.
AIK har i mångt och mycket levt på Fasths förmåga att hålla laget konkurrenskraftiga i match efter match och sällan har en toppmålvakt varit så utsatt som Fasth var under sin tid i AIK. Fasth har nu inte bara lämnat ett jättelikt hål efter sig – AIK har dessutom inte lyckats fylla det tillfredsställande.
###
Kriterier: Ovanstående lista är skriven utefter förväntningar och krav, samt givetvis tidigare och efterföljande prestationer av den givna spelaren, både sett ur ett kort- och långsiktigt perspektiv. Meriter, betydelse/status i klubben i fråga samt om den tidigare klubben faktiskt har lyckats ersätta spelaren i frågan med ett i dagsläget fullgott alternativ eller ej har också tagits med i beräkningarna.
