SHL-panelen: ”Växer en dimension i Djurgården”
SHL-panelen är tillbaka och tittar bland annat på Färjestad och Djurgårdens insatser.
SvenskaFans kollar av läget i SHL. En tredjedel av säsongen kan man kanske se tydliga tendenser för vad som komma skall – eller?
SHL-panelen tittar på vad som krävs för att Färjestad ska komma på rätt spår igen, vad som talar för att Örebro håller hela säsongen ut, vad som har imponerat hos Djurgården och vilken spelare som har övertygat mest.
Panelen består av:
Nathanael Söderberg, Djurgården
David Flatbacke-Karlsson, Färjestad
Andreas Galistel, Örebro
---
Färjestads säsongsinledning har inte alls gått lika bra som många förväntade sig. Vad krävs för att laget ska komma på rätt spår igen?
Nathanael Söderberg: Helt felaktigt (i alla fall till dags dato) tippade jag FBK som tvåa i grundserien inför säsongen. Jag trodde verkligen lagbygget såg slagkraftigt ut på förhand, men de har inte alls lyckats maximera sina prestationer. Något som fallerat ordentligt är försvarsspelet och målvakterna. Fredrik Pettersson-Wentzel har inte lyckats ta nästa steg som FBK:s ledning säkerligen förväntat sig, samt att nyförvärvet Justin Pogge hittills visat sig vara en flopp.
I försvaret har Shawn Lalonde och Ole-Kristian Tollefsen inte övertygat i egen zon, båda ligger i bottenskiktet gällande plus/minus-statistiken internt i FBK. Därför får jag säga att en rejäl defensiv, stark, stabil och rutinerad back samt en målvakt som kan vinna matcher är två spelartyper som måste in för att vända på trenden.
David Flatbacke-Karlsson: Nej, Färjestad har inte fått saker att stämma under säsongsupptakten. Nu har det ju i och för sig blivit sex poäng av de nio senaste möjliga, men det känns ändå inte som att laget har kommit på rätt köl. FBK måste höja sig i alla 
olika moment ute på banan, och det ansvaret ligger på såväl spelare som ledare. Många poäng har slarvats bort helt i onödan, och det finns betydligt mer kvalitet i truppen än vad tabellen visar på. Att ta in Leif Carlsson i båset är ett steg i rätt riktning. Jag är rätt övertygad om att man åtminstone kommer att kravla sig upp över kvalstrecket, men någon/några förändringar i truppen bör genomföras om det ska bli roligare än så.
Andreas Galistel: De har plockat in flera intressanta spelare inför säsongen, men de har inte producerat på den nivå man förväntat sig. Färjestad skjuter näst mest i SHL och producerar näst minst mål. Strax över 7 % av alla skott går i mål. Det är underkänt. Samtidigt släpper de inte till jättemånga skott, men de har haft problem mellan stolparna. Både Petterson-Wentzels och Pogges insatser har varit en blandad mix, även om den senare inte varit dålig efter "P-W" blev skadad. Om han kan fortsätta på det sättet eller om Pettersson-Wentzel hittar tillbaka till gammal god form och börjar agera levande vägg, vilket han kan, finns det alla möjligheter för Färjestad att börja klättra i tabellen igen.
De rosar inte heller marknaden i varken powerplay eller boxplay. De är näst sämst i boxplay med 75,41 % och 16,13 % i powerplay får ingen hockeyfantast att jubla. "Special teams" är moment som många gånger är matchavgörande och Färjestad har inte varit bra där. Färjestad har bra spelare, men de presterar inte och det är svårt att inte lägga viss skuld på tränarna där. Vi vet att Milan Gulas, Per Åslund, Linus Persson och Joakim Nygård alla kan producera bra, men de ligger alla långt under förväntan. De ska vara ledande, och de leder i och för sig interna poängligan, men bakom dem är det alldeles för tomt för att Färjestad ska ha råd med att alla dessa underpresterar. Dags att väcka stjärnorna och styra upp "special teams".
---
Örebro tippades av många i botten av tabellen, men har hittills spelat ihop en gedigen poängskörd. Vad talar för att man håller uppe formen hela säsongen?
Nathanael Söderberg: Örebro har haft fingertoppskänsla i sina rekryteringar av transatlanter vilket också gett god utdelning, såväl förra säsongen som hittills denna höst. Dessutom har man en mycket kompetent och stark målvakt i Julius Hudacek. Kombinationen bra keeper och producerande transatlanter, toppat av hårt arbetande laglojala breddspelare, talar för Örebro i min bok.
David Flatbacke-Karlsson: Örebro har blivit ett år äldre och tryggare i den stora SHL-kostymen. Spelartruppen känns starkare än i fjol, och hemma i Behrn Arena är man svåra att rå på. Det som kanske imponerar mest är dock att laget fixat att ta många poäng i matcher som man inte alls fått till spelet i. En skicklig målvakt i Julius Hudacek, ett hårt arbetande kollektiv, som kryddas av ett par individuellt oerhört begåvade spelare, och en klok och rutinerad tränare i Kenta Johansson är olika parametrar som kan ta Örebro direkt till slutspel. Det återstår att se om närkingarna har det som krävs för att inte falla igenom, vilket hände lite grann under förra säsongen.
Andreas Galistel: Bredden i truppen och att det är så många spelare som producerar. Även om kedjan med Derek Ryan, Martin Johansson och Daniel Viksten har stuckit ut positivt finns det många andra spelare som också bidragit med mål och poäng. Att laget ligger fyra efter en tredjedel av säsongen är givetvis långt över förväntan och ett visst tapp i tabellen går nog inte att undvika. Tittar man på de populära statistiska riktmärken som används idag (PDO, Corsi, etc.) tyder allt på att Örebro ligger lite för högt i tabellen, men inte jättemycket. Ambitionen för laget var att ta sig till slutspel och det tror jag att publiken i Behrn Arena får uppleva i år.
Jared Aulin ser bättre ut än någonsin och hans fina spel har fått lite bättre fart på Markko Anttila, som hittills varit lite av en besvikelse även om han kommit tillbaka från en jobbig skada. Hela Örebro hoppas att den finske jätten ska vakna till liv och hitta formen som gjorde honom till en favorit under förra året. Samtidigt har defensiven och målvaktsspelet nått upp till nya nivåer jämfört med förra året. Det finns mycket positivt att säga om Örebro detta år och det finns mycket som pekar på att laget kommer fortsätta att plocka poäng och kämpa om en topp-sex-placering.
---
Har Djurgården överträffat sig själva så här en tredjedel in på säsongen? Vad har imponerat mest hos Djurgården?
Nathanael Söderberg: Det tycker jag. Med tanke på att föreningen valde att behålla en stor del av sin hockeyallsvenska trupp, toppade det med ett par rutinerade hemvändare, men saknade bredden, så är säsongsinledningen helt klart mer än godkänd. Förutom en stundtals storspelade Mikael Tellqvist är det lagkollektivet som imponerat mest. Hans Särkijärvi har anpassat spelidén helt efter truppmaterialet och fått samtliga att verkligen underkasta sig idén och helt fokusera på sina specifika uppgifter på isen, vilket också gett önskat resultat. ”Säcken” har verkligen fått ut så mycket han kunnat av denna Djurgårdstrupp.
David Flatbacke-Karlsson: Det är väldigt roligt att se Djurgårdens lagmoral och offervilja. Laget har krigat till sig massvis med poäng, och man ger aldrig upp trots att truppen kanske är den absolut svagaste i SHL på pappret. Rutinerade spelare som Mikael Tellqvist och Mikael Samuelsson får sina i övrigt ganska orutinerade, men väldigt lovande, kollegor att ta stora kliv snabbt i utvecklingen, och naturligtvis är publiken - både på Hovet och runt om i Sverige - en bidragande orsak till framgångarna. Hans Särkijärvi har gjort ett fantastiskt jobb, då han verkligen prickat rätt med sina värvningar. Trevligt att Stockholmshockeyn verkar vara på frammarsch igen. Huvudstaden behöver ha minst ett starkt SHL-lag.
Andreas Galistel: Energin. Djurgården går in i varje match med en tanke om att de ska åka mer skridskor och göra allting 100 %. De blev tvingade att inleda säsongen med ett mindre tillskott i kassan från SHL än övriga lag och har värvat väldigt bra för pengarna. Samtidigt har spelare som följt med laget upp klarat av det på ett bra sätt. Djurgårdens spelsätt är väldigt krävande och frågan är om de klarar av att hålla uppe spelet hela säsongen? Om de gör det har jag få tvivel om att de lyckas undvika kvalplats. Det finns andra lag som trots en kanske starkare trupp på pappret som presterar sämre. I slutändan handlar det om det som produceras nu, inte vad som producerats tidigare säsonger.
Deras värvningar har haft fokus på att få hem profiler som ska leda laget och det har fungerat. Mikael Samuelsson, Daniel Fernholm och Mikael Tellqvist är bra värvningar för många SHL-lag, men i Djurgårdens färger växer de en dimension till och har levererat. Med andra unga spelare som vågar ta plats och kliva fram har de hittat en bra mix. Samtidigt verkar alla spelare köpa den spelmodell som tränarna vill spela och ger allt i varje match. Inställning är A och O i en serie som är så jämn som denna.
---
Vilken SHL-spelare har övertygat mest enligt er?
Nathanael Söderberg: Det jag sett av honom så är jag mäkta imponerad av Växjös finske forward Tuomas Kiiskinen. En riktig sniper som verkligen klickat med ett annat nyförvärv, kanadensaren Nick Johnson. När Kiiskinen är inne på isen är känslan att det kan smälla närsomhelst.
David Flatbacke-Karlsson: Av det jag har sett, så tycker jag att Luleås back Kristian Näkyvä verkligen presterat bra. Han hade jag absolut ingen koll på innan säsongen, ska erkännas, och det är många nyförvärv som tagit SHL med storm. En Linköpingsduo i Jeff Taffe och Jacob Micflikier har markerat sin närvaro ordentligt, både ur ett spel- och poängmässigt perspektiv. Sedan vill jag även lyfta fram hela Skellefteå, vars ishockeyfabrik fortsätter att producera talanger på löpande band, som jag trodde skulle kunna få ordentligt problem att hävda sig efter alla spelartapp. Meriterade Erik Forssell drar ett tungt lass uppe i Västerbotten.
Andreas Galistel: Som Örebroare är jag så klart lite vinklad åt Derek Ryan. Hans storlek var ifrågasatt, men han har visat att han kan utnyttja sin kropp på ett väldigt bra sätt. Han låter ingen sätta sig på honom så att säga. Han är dessutom hal som en ål och har producerat bra med poäng under sin första säsong i SHL. Samtidigt har han visat att han är inte bara en offensiv pjäs utan jobbar alltid hem och täcker upp i defensiven för sina lagkamrater. Han har ett grymt spelsinne och om Örebro lyckas behålla honom kommer han att bidra starkt till att laget går till slutspel och efter det får vi se vad som händer.
Om jag ska se till andra lag finns det två spelare i Skellefteå som jag tycker sticker ut: Pär Lindholm och Andrew Calof. Lindholm är fostrad i Skellefteå, men han stagnerade och hamnade i Sundsvall i Hockeyallsvenskan. Därefter blev det Piteå i division 1 och sedan ett år i Karlskrona i Hockeyallsvenskan där han verkligen blommade ut. Han måste varit årets fynd då och frågan är om han inte är det i år igen, men i en ännu bättre serie. Han lär inte kosta Skellefteå många kronor, men han har varit tongivande i ett lag där dyra stjärnvärvningar mer eller mindre flopppat. Calof å sin sida kom från ett av USA:s bästa hockeyuniversitet och det sägs att när han fick chansen att åka till Skellefteå ska hans agent ha sagt åt honom att inte börja begära stjärnlön utan bara ta chansen för hans egen utvecklings skull. Calof har varit en riktigt lyckad värvning och killen skyfflar puckar i mål som om han aldrig gjort något annat.
---
Håller Du med panelen? Vad krävs för att Färjestad får ordning på grejerna igen? Håller Örebros form i sig? Hur klarar sig Djurgården? Vilken spelare är du mest imponerad av?
