StarthockeyzonSHLFärjestads BKIneffektivt Färjestad föll i sudden-rysare

Ineffektivt Färjestad föll i sudden-rysare

Hett var ordet för SM-final 2. Detta inte bara på grund av Kåbergs grillade hockeyhandske som tvingade hela arenan till evakuering efter första perioden, även på isen var det en helt annan match än i LLA i tisdags. Färjestad hade problem med effektiviteten och efter en nästan fem perioder lång rysare kunde SAIK med en man mer på banan utjämna matchserien till 1-1.

Det ska mycket till för att kliva av i en efterlängtad SM-guldsfinal och därför hade FBK, trots diverse småblessyrer, med sig hela truppen i det specialchartrade planet upp till Skellefteå. Inte helt oväntat hade man valt att ställa Nihlstorp i mål. Från FBK:s sida hävdade man fortsatt att det inte handlade om Saláks axel, utan att man gjort bytet för att se till att hålla båda målvakterna igång i en förväntad lång och tuff serie.

Första perioden
Båda lagen kändes inspirerade och det doftade betydligt mer SM-final än senast. Även den här gången var det FBK som fick det första målet då Holtet efter bara 2.02 slängde in en puck mot målet som Bastiansen styrde in mellan benen på Hadelöv. Bastiansen-kedjan fortsatte att visa upp en glödande attityd och kom också att bli kvällens bästa i Färjestad.

Det var inledningsvis irriterat på isen, och FBK kom att få spela en hel del box play. Detta brukar straffa sig, och gjorde också så när man drabbades av ett tre mot fem-underläge i drygt en och en halv minut då först Axelsson och sedan Sevc åkt ut för varsin mindre väl vald förseelse. Att man dessutom sedan tidigare hade defensivspecialisten Sanny på botbänken för en kvittad utvisning efter gruff med Erik Forsell gjorde förstås inte saken bättre.

FBK stod inledningsvis emot bra, med en utmärkt Nihlstorp längst bak, men i samma sekund som Dick äntligen kunde kliva ut på isen igen kom dessvärre kvitteringen från Tim Erixons klubba.

Axelsson fick ett friläge mot Hadelöv, men fick pucken för långt ifrån sig för att få till avslutet ordentligt. Skellefteå hade å sin sida flera giftiga chanser, varav en då Holtet sånär kunde ha fått en passningspoäng efter att, vid en kaosartad situation i egen zon, på måfå skickat in pucken rakt in i slottet.

Kåberg hade ingen rolig kväll, då han först oturligt fick en klubba i ansiktet och sedan tvingades utgå kraftigt blödande efter att ha fått ett skott i ansiktet. Han kunde nog inte drömma om hans handske i kombination med "torken" skulle utlösa ett allmänt brandlarm som tvingade brandkåren att utrymma hallen. Kåberg själv befann sig dock vid det laget dessvärre på sjukhuset med misstänkt fraktur i ansiktet.

Mot slutet av perioden skapade båda lagen några riktigt heta chanser, men båda målvakterna stod upp bra och lyckades freda sina mål. 1-1 stod sig till pausen, och det var nog båda lagen ganska nöjda med.

Andra perioden
Efter att hela hallen fått ta sig lite frisk luft kom så till slut andra perioden något försenad igång. Sterner hade fått tagit Kåbergs plats, och gjorde det bra. Andra perioden började precis som den första: öppet spel och mål av FBK. Ett välplacerat skott från Micke Johansson, efter en genial passning av Peppe Lundh och fint förarbete av Sanny, gav inte bara FBK ledningen utan blev också startskottet för en FBK-dominans som påminde om den man stått för i den första matchen.

När FBK-spelarna drog upp tempot hängde helt enkelt inte Skellefteåförsvaret med, och Forsberg valde att ta en välbehövlig time out.

Färjestad fick sitt första power play för kvällen då Majesky placerats i utvisningsbåset, men spelade lite för svårt mot Skellefteås aggressiva box och det var först mot slutet av det numerära överläget som man fick till något riktigt tryck. Skellefteå lyckades med viss möda hålla undan, och höll istället så när på att kvittera i sekvensen efter då Färjestadsbackarna tittade för mycket på pucken och gick bort sig i egen zon. I övrigt handlade perioden mest om FBK.

Mot slutet kom Skellefteå tillbaka något och började att skapa lite längre anfall. Nihlstorp tvingades sträcka ut i en riktig monsterräddning när Martin Lundberg oväntat hamnade ensam med honom, och stod därmed för en viktig räddning. Med bara några sekunder kvar av perioden utbröt ett slagsmål som skickade två spelare från vardera laget (Axelsson, Sterner, Majesky och Lundberg) till botbänken inför sista perioden.

Tredje perioden
Utvisningarna kvittades, och det blev fortsatt spel fem mot fem i tredje periodens inledning. Skellefteå tog som väntat tag i taktpinnen och skapade tryck i FBK-zonen, men Nihlstorps lugna agerande i FBK-målet kändes fortsatt stabilt och förtroendeingivande.

Åslund åkte ut för en fasthållning, vilket gav Skellefteå en ypperlig chans till kvittering. Tack vare uppoffrande spel och en portion tur lyckades FBK hålla undan, och höll så när på att göra mål i box play då Lundh fått med sig pucken i samband med en rensning.

Strax efter man hade blivit fulltaliga var man bara centimeter ifrån att dra ifrån vid en tilltrasslad situation i Skellefteåzonen, men det blev istället Skellefteå som fick nästa mål då Niclas Burström skoningslöst utnyttjade Färjestadsförsvarets misstag och snyggt kunde runda en överspelad Nihlstorp och slå in pucken.

Då Färjestad fick chansen att spela i numerärt överläge och gjorde det bra, dock utan att få utdelning. Istället fick hemmalaget chansen då Kristofer Berglund åkt på en tvåa för fasthållning, men också det power play-spelet blev mållöst.

Med drygt en och en halv minut kvar av tredje perioden höll en ordentligt upphakad Axelsson så när på att tråckla in pucken, men domarna friade. Med resultatet 2-2 efter ordinarie matchtid fick matchen avgöras med Sudden death.

Fjärde perioden
Lagom till sudden-avgörandet var Kåberg tillbaka från sjukhusbesöket med blåsvullet ansikte och ett gäng nya stygn i munnen. Han och övriga åskådare fick se ett betydligt tajtare och mer fokuserat spel från båda lagen. Skellefteå tog initiativet, även om det var Färjestad som fick fram det första riktigt heta skottet när Hadelöv räddade ett skott från Holtet med stöten.

Färjestad tog en tidig time out för att vila spelarna, och strax efter det hade Jimmy Ericsson en het chans framför Nihlstorp som dock lyckligtvis avvärjdes.
Allteftersom perioden gick klev Färjestad fram bättre, och man skapade flera fina, längre anfall.

Förutom redan tidigare nämnda Bastiansens kedja ordnade också snabbe Lundh och kedjekompisarna Micke och Dick en del kaos i anfallszonen.

Drygt tio minuter in i perioden avvärjde Sevc i sista sekund ett två mot en- läge för SAIK och det blev istället ett tre mot en-läge åt andra hållet där Dick sånär tråcklade in pucken.

Efter drygt 15 minuters spel drabbades Färjestad av en utvisning (Nygren), vilket innebar två evighetslånga minuter med stenhård press från Skellefteå. Färjestad klarade prövningen, och gick stärkta ur den pärsen. Mot slutet utbytte lagen en del chanser, och från Färjestads sida var det fortfarande firma Bastiansen som skapade mest. Inget av lagen lyckades dock få in pucken, vilket innebar pausvila och omspolning inför ytterligare en period.

Femte perioden
Färjestad skapade utan tvekan mest men hade förtvivlat svårt att få in pucken. Sterner fick periodens första chans efter en spelvändning men fick inte till avslutet mot rutinerade Hadelöv. Nästa chans fick Junland på genialiskt pass från Åslund, men pucken gick precis över målet.

Nästa målchans fick istället Skellefteå, och Nihlstorp tvingades sträcka ut rejält för att rädda pucken och såg också ut att få ont efteråt.

Så här långt in i matchen började man se tecken på trötthet hos båda lagen, och spelet hade långa sekvenser utan avblåsningar då lagen försökte hålla sig samlade och inte utsätta sig för situationer där man riskerade att drabbas av utvisningar. Men det var just det som hände då domaren valde att ta ytterligare en utvisning (och en avvaktande sådan) på en Färjestadsspelare, vilket innebar att Jimmie Ericsson kunde slå in pucken 17.55 in i femte perioden.

Summering
Färjestad har hittills i det stora hela varit det bättre laget i spel fem mot fem, och kvällens match visar med all önskvärd tydlighet att det är viktigt att man inte drar på sig onödiga utvisningar som skapar utrymme för Skellefteås giftiga spets. När Färjestad drar upp tempot och snurrar i anfallszonen får SAIK:s stora backar stundtals svårt att hänga med, och det syntes inte minst vid FBK:s andra mål.

Något som man däremot måste åtgärda är dels de där mystiska ögonblicken när man tycks slappna av och tappa fokus och dels den brist på kyla man idag lite för ofta såg i avsluten. Tyvärr har inte dominansen på plan gett det resultat i målprotokollet som man behöver för att punktera matcherna.

Bortalaget Färjestad vann skottstatistiken med 43-52, och den sista förlängningsperioden var fördelningen 11-4 i Färjestads favör! Sådan statistik gör förstås att förlusten känns ännu tyngre, men man förstås också välja att se FBK:s uppenbara dominans som något positivt inför kommande matcher i matchserien.

Kvällens bästa kedja var utan tvekan Bastiansen, Holtet och Paulsson, och jag vill också lyfta fram Nihlstorp som, trots den tunga förlusten, gjorde en fin insats i målet.