Inför elitserien
I övermorgon är det (äntligen) dags igen. Elitseriepremiär i hockey, AIK möter Timrå på bortais. Det är en AIK-trupp som haft stor omsättning på både spelare och ledare. Silly-season har varit tuff på många sätt.
Sportchefen Anders Gozzi har haft en ganska tuff silly-season som för AIK:s del framförallt handlade om två stora ”affärer”.
Först var Gozzi överens med tränaren Roger Melin om att vederbörande skulle förlänga sitt kontrakt med ytterligare fyra år. Men sedan hände något och Melin valde istället att skriva på för Linköping. Den andra affären får oss alla att må dåligt. Poängkungen och årets spelare Robert Rosén (i fortsättningen den onämnbara) ville helt plötsligt flytta hem till Växjö, trots gällande kontrakt. Detta kom i ett läge när Anders Gozzi nog räknat med honom i truppen. Lägg därtill att Viktor Fasth, Patrik Nemeth och Daniel Bång gått till NHL och Richard Gynge till KHL. Johannes Salmonsson följde med Roger Melin till Linköping. Kent McDonell och Daniel Rudslätt fick inte nya kontrakt. Där stod Anders Gozzi med åtta tongivande spelare borta, och vi var snart inne i maj. Några spelare hade dock kommit. Allsvenskans poängkung Broc Little kom från Västerås. Björn Melin valde lite överraskande AIK och Daniel Larsson värvades in som Viktor Fasths ersättare. Återstod dock två stora hål att fylla, nämligen efter Roger Melin och den onämnbara.
Efter en lång tids väntan blev det klart med Per-Erik Johnsson som ny huvudtränare. Media hade skrivit om flera namn som tackat nej. Sanningshalten i detta får vi aldrig veta, men kanske störde detta sportchefen i jakten på nya spelare. Just i samband med detta började dock truppen fyllas på. Andreas Frisk och Fredrik Hynning vände hemåt efter flera år i andra klubbar. Backsidan kompletterades med rutinerade Daniel Josefsson. Sent omsider hämtades Esa Pirnes in som den onämnbares ersättare. Siste man in blev danske Nicklas Jensen, men det är ännu inte helt säkert att han spelar med AIK så länge. Blir det NHL så kommer han att åka iväg till Vancouvers camp.
Anders Gozzi har säkert gjort vad han anser vara bäst under silly-season. Det är givetvis inte lätt att ersätta alla de spelare som flyttat. Men jag tycker han har missbedömt läget något genom ett par fel beslut där han kunde valt andra spelare. Det jag främst tänker på är målvaktssidan. Visst, Daniel Larsson är säkert en bra målvakt. Men tittar man på hans två senaste säsonger så har han inte rosat marknaden. Martin Gerber var länge aktuell för AIK och gavs ett kontraktförslag men valde sedan Rögle. Här tycker jag att det hade varit värt pengarna att satsa på schweizaren då han hade varit den bäste att ersätta Fasth. Målvakten är halva laget och ser man på de namn det ryktades om så förstår alla fall inte jag varför det blev Larsson. En annan sak man tänker på är att AIK länge var ute efter Martin Röymark men denne valde Färjestad. Norrmannen hade varit en perfekt spelare för dagens AIK. En värvning jag dock tror på är backen Daniel Josefsson som är underskattad. Han har rutinen som behövs och jag tror det blir bra.
Man kan tycka mycket om detta och Gozzi har sin filosofi. Men borde han inte någon gång kunna gå ifrån den en smula för att få in lite mer namnstarka spelare till truppen? Sen kan man tycka mycket om truppens utseende. AIK har alltså tre målvakter, tio backar och endast tretton forwards. I en normal värld kan man ju tycka att åtta backar, fjorton forwards är så som det borde vara. Förstår inte poängen med att ha tio backar när man kan spela med sex backar och tolv forwards. Men det finns säkert en tanke med allt detta.
Så hur står sig då säsongens trupp.? Ja, det är ju alltid spekulationer i början och tiden får utvisa, men det känns som att den är något svagare. Flera stora hjärtan och karaktärer har lämnat och det är det som har gett laget framgångarna. Truppen känns också lite anonym spelarmässigt sett. Den största förlusten är dock Roger Melin. Det är han som fått laget dit det är just nu. Per-Erik Johnsson har vunnit två guld med Färjestad men har mycket att bevisa som tränare för AIK. Forwardssidan känns bräcklig i och med att det bara är tretton forwards just nu. Med tanke på alla dessa skador under försäsongen så blir man orolig för vad som ska komma.
Folk snackar hit och dit om tips. ”Hur fan kan du vara så negativ hela tiden”?. Visst, AIK har motbevisat mig två år i rad. Men bara för att så skett så behöver det inte bli så i år igen. Jag tror att AIK får svårt att ta sig till slutspel och jag tror att det finns stor risk för kvalseriespel. På ett sätt kanske det skulle vara bra för Gozzi om det blev KS, men den pärsen orkar man ju inte med. AIK kommer få slåss med Modo, Rögle, Timrå och Växjö om platserna 8-12. Det som oroar mig är att både Rögle och Växjö värvat bra. En hel del av de spelarna hade AIK kunnat värva.
Nu tror jag att ”gnaget” hamnar precis utanför slutspelsstrecket och att man klarar sig från KS, men marginalerna ner kommer inte vara stora. Kommer Kristian Huselius så ändras allt och då åker AIK automatiskt upp några placeringar. Premiärmatchen mot Timrå blir hyperviktig då AIK inte har råd att förlora mot en av sina konkurrenter. Timrå tror jag kommer hamna i KS och får sällskap av Modo då deras målvaktspar känns skakigt. Sju lag känns som klara slutspelslag med Färjestad, Skellefteå, HV och Luleå som topp fyra. Därefter hamnar Brynäs, Linköping och Frölunda. Så det blir strid på kniven igen, och egentligen gillar ju vi alla det, för det är det som är hockey.
Nu kör vi.
