Mora - AIK
4 - 1

Inför Mora - AIK

Om vi ska ha en chans att följa med på slutspelståget och ha några intensiva veckor i vår istället för att gå på allt för tidig vila genom att hamna på plats 9 till 12 så måste vi se till att höja oss rejält och jobba för varje match som om det vore den sista. Annars är chansen att vi får börja spekulera i silly season redan i mars. Första möjligheten till bättring kommer nu redan på lördag då vi gästa Mora.

Det känns som en omöjlig uppgift att skriva något om uppsnack inför lördagens bortafight mot Mora, utan att nämna onsdagens debacle mot Almtuna hemma. En match som ena sekunden andas Timrå hemma för 5 år sedan (8-2) för att i andra sekunden övergår till att bli en blandning av premiären mot HV 71 2013 och hela säsongen 2014.
Ett rivstartande AIK går till vila i första perioden med 4-0. Almtuna är fyra på pucken i varje situation, har jättetunga skridskor och flyttar över laget helt på ena sidan av isen, vilket låter AIK starta kontringar på andra sidan. Samtidigt är AIKs inställning nivåer högre än Almtunas i det här skedet av matchen och inget pekar på något annat än utklassningssiffror.

Två perioder senare, ett målvaktsbyte av gästerna och en förlängning senare har Almtuna vänt matchen och vunnit på övertid. Den sista perioden är inget annat än en uppvisning i det som varit ett av AIKs största problem den här säsongen, nämligen avsaknaden av ett existerande försvarsspel.

Det har talats om målvaktens betydelse, om styrka och om vilja. I Gasper Kroselj har vi fått det vi behöver i en målvakt. En Viktor Fasth typ. Som smäller till när det går dåligt och som visar det tydligt. I Anton Cederholm har vi fått en spelare som inte backar och som kan statuera exempel. Nu måste vi jobba vidare på viljan. Och viljan att vinna måste alltid vara större än rädslan att förlora. Den som inte vet skillnaden bör titta på sista perioden i sista perioden. Av 20 minuter är det sammanlagt 3 minuters spel som är uppoffrande och där man hellre tar löständer och en bruten näsa än att låta Almtuna vinna.
Men två spelare kan inte agera försvar för ett helt lag och det är dags för truppen att börja rannsaka sig själva. Det ska inte krävas att vår ordinarie kapten ryter ifrån eller att Cederholm visar att han inte tänker låta någon sätta sig över honom och det lag han representerar.

Sen efterlyser jag även rannsakning från oss som vecka ut och in ställer oss på hovet. Vi är inget topp 1-2 lag med den truppen vi har, vilket tabellen och de andra lagens spel visat tydligt. Och vi kan inte välja att skylla förluster på enstaka spelare. Att ens komma på tanken att klandra Gasper Kroselj för förlusten igår är helt orimlig. Kroselj är precis den typen av målvakt vi saknat i fyra säsonger och då är det inte läge att börja klandra en lagkollaps på en spelare som såg till att Almtuna inte hade 5-3 inför sista perioden.

Inför Mora är det alltså ett svajigt AIK som åker till Dalarna för att ta sig an ett lag som den här säsongen befäst sig som ett mittenlag på övre halvan och som den här säsongen har lagt till en extra dimension i sitt fysiska spel, och har hittills visat att det inte är en enkel match att möta dem, oavsett om det är hemma eller borta. På de senaste fem matcherna har laget en förlust, 11 gjorda mål och 7 insläppta.

När laget senast mötte varandra så slutade tillställningen med vinst 5-4 efter straffar i en rafflande match där AIKs brist på försvarsspel och ett respektlöst spel från Mora banade väg för tre allt för lätta mål samtidigt som bortalagets målvakt Pettersson stod för några riktiga klassräddningar och räddade minst två lägen där pucken bara skulle in.
För att detta inte ska bli någon repris av onsdagens mardröm så kommer det krävas ett mer organiserat spel än den form av hawaiihockey som vi bevittnade igår och att man är beredd att ta kampen mot Moras fysiska spel.
För övrigt, beroende på vem Mora väljer att matcha i kassen så finns det en chans att målvaktskampen kan komma att bli matchen i matchen.

I AIK noterar vi att Anton Cederholm är tillbaka efter sin avstängning.
I övrigt är skadeläget tyvärr oförändrat.