Inför Tingsryd - Rögle
I morgon fredag är det dags för två grönvita lag att drabbas samman i Dackehallen.
Härligt med fredagsmatch, igen. Gamla antagonisten Rögle Bandyklubb står för motståndet.
Förra mötet hemma vann Rögle kanske inte helt rättvist med 2-1. Vi gjorde en skaplig match men den rätta skärpan fanns icke. Senaste matchen i Ängelholm slutade med förlust, 0-4. Där vann Rögle rättvist. De var ett nummer större den kvällen. Det ska dock sägas att tre av deras mål tillkom i powerplay. Tingsryd är tråkigt nog alldeles skräckinjagande dåliga i boxplay. Något som varit vår akilleshäl i alltför många matcher. Mot Leksand senast hemma i Dackehallen släppte vi inte in något i denna spelform vilket förstås är positivt. Låt oss hoppas att det inte är en engångsföreteelse. Överlag gjorde vi en ganska skaplig insats rent defensivt sist. Offensiva kvaliteer finns, så en tät defensiv i första hand så kommer poängen att trilla in i en stadig takt.
Förutsättningarna inför matchen: Rögle ligger på fjärde plats i tabellen och jagar Leksand vilka ligger över strecket och innehar den åtråvärda tredjeplatsen. Rögle ligger fyra poäng efter fast då har man två matcher mindre spelade. Tingsryd ligger under det negativa strecket och jagar Sundsvall, vilka ligger två poäng före. Så vill det sig väl kan vi klättra över strecket igen. Med dessa förutsättningar ser vi att matchen gäller mycket för båda lagen, vilket förhoppningsvis gör detta till en tät och spännande match.
Jag läser att AIA skeppar en busslast till Dackehallen. Trevligt. Vi välkomnar förstås alltid lite motstånd på bortastå. Låt oss hoppas att det kan bli en härlig fight på läktaren. Då jag är född i mitten på åttiotalet minns jag fortfarande en del bataljer och jag minns framförallt Rögles klack i slutet på 90-talet/början på 00. Jag brukade stå jämte gamla bortastå, och där brukade alltid vara ett bra drag måste jag säga. Tråkigt nog har AIA varit väldigt bleka i våra möten hittills. De lös med sin frånvaro i Dackehallen och nere i Ängelholm, lät de förvisso bra – de enstaka gångerna de tog ton. Annars var det pinsamt tyst måste jag säga.
Låt oss därför hoppas att detta blir en härlig kamp – både på isen och på läktaren!
Väl mötta i Dackehallen.
Bakom tangentbordet
Jonatan Nilsson
